Nu har vi ett dilemma igen. Och då vill vi ta hjälp av er medlemmar och höra vad ni tycker i frågan.
Det råder olika åsikter bland handlare och kunder om det är bra eller dåligt att sänka priset på livsmedel som snart passerar bäst före-datum eller sista förbrukningsdag. Alternativet är att dessa varor oftast slängs, i enstaka fall lagar butiken mat av varorna som sedan kan säljas. Kolla på videon och rösta här nedan så jobbar vi vidare med frågan.
Lyssnar på P1s reportageserie ”Matens pris” om vedervärdiga miljö-och hälsokonsekvenser när soja besprutas med skadliga bekämpningsmedel i Brasilien. Soja som sedemera blir foder tillvåra svenska kött- och mjölkdjur.
Under förutsättning att radiointervjun i dag med Lantmännens chef för hållbarhetsfrågor inte blev klippt på ett för honom väldigt ofördelaktigt sätt, så är det en del jag inte begriper.
Sojaodlingen i Brasilien och svenska lantbruks inköp av mängder av en miljö- och hälsomässigt förkastlig fodersoja har ju diskuterats i många, många år. Lantmännenchefen lät förvånad över frågan. Försök har gjorts, och om jag inte minns fel ganska lyckosamma sådana, med att i stället ha raps som ersättning till soja. Och bekämpningsmedlen Paraqvat och Metamidofos känner till och med jag till som inte dagligdags arbetar med frågan. Jag trodde faktiskt att de förbjöds över hela världen för något år sedan. Ett utslag av min alltför stora godtrogenhet.
Det är hög tid att säkra ett okej sojafoder till bland andra våra svenska kött- och mjölkkogårdar. Vi betalar ofta bra mycket mer för det svenska produkterna, ”för de svenska mervärdena”. Låt oss då vara säkra på att inte djuren är uppfödda på en helt oacceptabelt producerad soja. Låt ett bra foder ingå i ”mervärdena”.
Det kan vara dags för handeln att sätta tryck i frågan- eller hur Coop och övriga livsmedelskedjor?
Undra hur mycket mer köttet och mjölk en skulle kosta per kilo om svenska lantbrukare sa nej till foderråvaror sprutade med Paraqvat eller andra medel förbjudna i EU? Går lantbrukare över till bättre foder som är dyrare, så ska de ha betalt för det också.
Vi äter massor av kött i dag och kött är förhållandevis billigt jämfört med för 15-20 år sedan. Några kronor mer per kilo kött borde vi klara av i utbyte mot ett acceptabelt foder. Eller hur?
Foder till ekologiska djur besprutas inte. Men ekologiskt kött utgör fortfarande en försvinnande liten del av den svenska marknaden och dras också med andra regler som fördyrar produktionen. Det mesta kött som säljs är från så kallade ”konventionella” gårdar.
Förra veckan besökte jag (Anna Carlsson) och en kollega Den stora matdagen. Utställarna lät oss smaka på diverse nyheter och det var ju i och för sig trevligt. Men mest intressant var ändå de trendspaningar som BAS och Foods & Friends presenterade. De berättade om mycket kul som händer ”där ute”. Allt från en urflippad hamburgerrestaurang i USA, Heart Attac Grill, till mer vettiga grejer som Food Bargains.
Food Bargains är en webbaserad livsmedelsbutik där du bland annat kan köpa mat med kort datum och utgånget datum till ett lågt pris. Kul att höra talas om tycker förstås vi, som jobbar för att mängden slängd mat ska minska. Food Bargains köper även in partier av mat som blivit över av olika anledningar. Allt för att sälja vidare förstås. Företaget säljer till privatpersoner och levererar till hela England. Hemkörningen kostar 55 kr.
Tänk vad lite sinne för affärer och kreativitet kan göra! Någon som har hört talas om något liknande i Sverige?
Dagens gästbloggare är Anna Carlsson, informatör, KfS.
Butikschefen på Hemköp i Östersund berättar också att ökningen inte gäller någon särskild kategori av kunder – utan alla. Vilket förstås är särskilt glädjande.
Den som medvetet handlar mat med kort datum har fattat galoppen. Det är inte butikerna ELLER individen som ska minska matavfallet. Det är båda – tillsammans. Berätta gärna för oss om andra kreativa handlare som förstår hur affärer och miljö kan gå hand i hand.
Om nu Coop som ett av de första företagen har fått märkningen ”Klimatekonomisk DirektReklam från Posten”, varför berättar inte Coop om det i ett pressmeddelande eller någon annan stans?
Texten ”Klimatekonomisk” på reklamen anger att trycksaker är Svanenmärkta. Företagen som producerar trycksakerna ska vara miljöcertifierade. Hänsyn tas till var tryckeriet ligger och hur trycksakerna kan transporteras. Posten i sin tur ställer miljökrav på sina transporter och klimatkompenserar distributionen av utskicket. Coop styr också utskicken så att de främst går till områden där kunderna finns.
Hur många färre reklambroschyrer går ut nu än tidigare? Hur mycket mindre miljöutsläpp till luft och vatten blir det? Det vore intressant att veta och knappast jättesvårt att räkna ut.
Varför skryter inte Coop mer?
Till exempel om att 172 000 hotellbokningar har skett 2009 genom Coops hotelcheck. Det tycker jag är imponerande och sannerligen god medlemsnytta. Erbjudandet handlar om att bo på bra hotell 2 nätter för 2 personer för 1398 kronor. Min lillasyster som bor i Skåne var överlycklig när hon och hennes man kunde bo på hotell i Stockholm i helgen för en billig penning.
27 900 personer har bokat resa med Apollo och fått 500 kronor i rabatt. Inte dumt det heller.
6,4 miljoner kronor har totalt samlats in till Vi- skogen och Utan gränser genom att Coop har gjort det möjligt för oss att trycka på biståndsknappen när man pantar burkar med mera. Bra jobbat av oss.
Nu tar vi nästa steg i vår ”Släng inte maten”-kampanj. Vill du vara med? Vi behöver 20 frivilliga som kan vara med och mäta hur mycket flytande föda som spolas ner i vasken i det egna hushållet – under två veckor. Som tack för hjälpen får du ”Vår kokbok” samt två biobiljetter. Intresserad av att vara med? Kontakta Anna Carlsson, anna.c@konsumentforeningenstockholm.se.
Du som är intresserad kan anmäla dig och läsa mer här.
Erbjudandet om att gå med i en bokklubb dimper ner i brevlådan. Kuvertet är knöligt av den numera obligatoriska ”presenten”. Kan inte låta bli att öppna trots att jag lovat mig själv att aldrig någonsin mer gå med i en bokklubb. För att se vad som ligger i. Tar fram två tingestar, varav den ena redan med spricka i plasten. Begriper först inte vad det är. Men det är två kylskåpsmagneter av pissdålig kvalitet.
Här har någon i Sverige ägnat energi åt att beställa, säkert från Kina, något fullständigt onödigt som kommer att antingen hamna i sophinken direkt eller också klamra sig fast på kylskåpet någon månad tills de går sönder helt och hållet. Ge mig en blyertspenna eller något annat användbart om ni absolut måste skicka med något! För jag förstår att det är effektiv marknadsföring. Jag går ju på det.
Av pur nyfikenhet öppnar jag också kuvertet från ”Hembakat”. Där uppmanas jag att
”Öppna pajen och se vad du får”
”Fästa permiemärkena på ditt svarskort”
”Lägg svarskortet i svarskuvertet och skicka in redan i dag”
Känner mig löjlig när jag öppnar pajen. Måste det verkligen gå till så här? År efter år?
Alla ni som är intresserade av diskussionen kring flaskvatten kontra kranvatten. Här kommer ett tips som jag just fick syn på. I kväll visas kl 23.30 ”Flaskvatten” i Kanal 2, SVT. Del 6 av 8 i en Brittisk dokumentärserie från 2009.
”Amerikanen David de Rothschild, arvtagare till en av världens största bankförmögenheter, är en sann miljövän och äventyrare. I Miljöresan utforskar han vad som händer med några av våra vanligaste vardagsprodukter på resan från tillverkning till avfall. Vilka effekter kan vi se redan nu i vår miljö och hur påverkas vår hälsa av hanteringen runt dessa produkter?”
KfS arbete gör avtryck. Det senaste året har vi jobbat hårt för att få upp frågan om den onödigt slängda maten på agendan. Och nu visar vår uppföljande undersökning att det har gett resultat. Åtta av tio har uppmärksammat debatten och en av tio slänger mindre mat nu än innan debatten startade. Ingen revolutionerande förändring kan man tycka, men det är svårt att få till beteendeförändringar, det är en process. Vi är i alla fall nöjda så här långt.
Särskilt glada är vi över att det främst är de yngsta, i ålder 18-29 år, som har ändrat sitt beteende, för det är dem som slänger mest. Bland dem uppger 1,5 av 10 att de slänger mindre mat nu.
Igår var det release av boken ”100 sätt att rädda maten”, som KfS är med och sponsrar. I den hittar du många bra tips på hur du tar till vara maten. Som medlem i KfS kan du köpa den till det förmånliga priset 79 kronor hos Bokus. Nedan kan du titta på ett inslag i Rapport där man tar upp vår undersökning och ”100 sätt att rädda maten”.
11 mars, 2010| 
Laddar ...
