Nu har Storbritanniens skatteverk bestämt sig. Drycker med tillsatt socker föreslås belastas med en avgift, två kronor per liter för 5 – 8 % socker och nästan tre kronor för sockerhalt över det. åtgärden hoppas man ska få britterna att minska läskdrickandet men framförallt inspirera företagen att sluta marknadsföra så söta drycker och satsa på mer hälosamma drycker.

Avgiften ger gott om klirr till statskassan. Över 500 miljoner pund per år beräknas flyta in. Pengarna ska användas till intatser för att minska barns övervikt och i förlängningen risken för typ 2 diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Nästan 30 procent av barnen är tjocka i Storbritannien.

Avgiften ska också få läskföretagen att sluta marknadsföra så söta drycker och ändra till mer hälsosamma produkter. Juice är undantaget och även söta milkshakes och yoghurt eftersom hälsoministern oroar sig för att flickor inte får i sig tillräckligt med kalcium. Säkert har mejeriindustrin viskat i hans öra. Avgiften införs under 2018.  

WHO har uppmanat länderna fundera om en läskskatt kan vara ett alternativ i länder som har problem med en överviktig befolkning, d v s alla länder.  WHO menar att en skatt eller avgift om 20 procent har en dämpande effekt på sockerkonsumtionen. Allt fler städer i USA och länder som Ungern, Mexiko, Portugal och nu Storbritannien inför läsk/sockerskatt eller avgift.  

Lite trött på det ensidiga skallet på socker. Var i Uppsala under två superintressanta dagar förra veckan, en internationell konferens om barns övervikt och fetma. ”Uppsala health summit” om ”Ending childhood obesity”  Inte många gånger nämndes ord som fett eller kalorier som skäl till övervikt. Det pratades om socker och läsk och då och då ”junkfood”.  Men vi måste faktiskt också diskutera kalorier,  inte sant?

Pratade med många deltagare från många länder. Bland andra en forskare från Egypten. Där äter man mycket grönsaker och mycket ris. Hur lagar man till dem? De dränker grönsakerna, ofta auberginer, i matolja och fräser tre delar ris med en del olja innan man häller på vattnet. Det ger också kalorier.  Lägg sedan till baklava och läsk så blir man fet.

Per capita konsumtion av läsk i USA, källa Business Insider

Vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Socker OCH fett OCH mat i för stora mängder ökar risken för övervikt och fetma. Inte bara socker. Och ja, jag vet att grönsaker och ris ger näring och det gör inte läsk, men ändå. Kalorierna räknas, precis som Marion Nestle säger.

Det nämndes inte heller under de två dagarna att konsumtionen av sockrade drycker minskar rejält i många länder i västvärlden. Det är också intressant. I Sverige nämns ofta siffran 70 – 80 liter läsk per person och år, men vi dricker faktiskt ”bara” 57 liter sockrad läsk numera, resten är dryck sötad med sötningsmedel, d v s utan kalorier. Men kanske är det så att minskningen främst sker bland folk som redan är smala och lever hälsosamt.

Konsumtion av sötade drycker ökar rejält i många länder, till exempel Sydamerika. I Mexiko infördes en läskskatt för att hejda drickandet som kopplas till  kraftig ökning av diabetes. Skatten har visat sig lyckosamt enligt tillgängliga källor. Konsumtionen har gått ner och landets skattkista tillförts pengar.  Portugal aviserade en läskskatt i går som beräknas dra in 80 miljoner euro till åtgärder som ska förbättra hälsoläget i landet.

WHO uppmanar nu alla länder att införa skatt på sötade drycker.  Okej i Sverige också tycker jag, men endast om pengarna avsätts till projekt för att utjämna hälsoklyftorna bland barn i Sverige. Inte annars.

PS Bra om socker i DN 29 oktober. 

Hur kommer det sig att borgmästaren i Philadelphia, den femte största staden i USA, lyckades införa en skatt på läsk, trots stort initialt motstånd hos befolkningen och enormt motstånd från industrin? Här är några förklaringar

Borgmästare Jim Kenney  var ny och fortfarande på politisk smekmånad, han hade rätt tajming och argumenterade väl. Han hade ett syfte, ett eftersatt område att använda pengarna till – att utveckla förskolor till barn i fattiga områden och rusta upp nedgångna parker och lekplatser. Och han sökte samarbete för saken. Mayor Kenney visste vad han gjorde och varför. Det var aldrig tal om att införa en skatt på matvaror i allmänhet, det handlade enbart om sockersötade drycker, och det begrep Philadelphiaborna.

Här är utdrag ur intervjuer. Läs mer på Marion Nestles som vanligt utmärkta blogg och Healthy Food America.

KENNEY: It never was a grocery tax. From my perspective and my opinion, their miscalculation is that they thought the people were stupid and that they would totally eat the idea of a grocery tax. In the end, diet [beverages] became part of it because it was part of the negotiation to get us the nine votes or the 13 votes we needed. It was always about sugar-sweetened beverages. It was never about anything else. I think people recognize that this was a way to generate significant revenue without raising their real estate taxes, without raising their wage taxes, without raising business taxes, because those are all the taxes that we’ve always [used] to fund education.

…BOTTEMILLER EVICH: So when the other cities, states, call you, what are you going to tell local officials about going down this road?

KENNEY: Tie it to initiatives that the public wants. Build a coalition around those initiatives. And just continue to grow the coalition and don’t worry about the big money. It’s clear now that the big money isn’t all it’s cracked up to be.

*

Ja just det. Dra in miljarder till skattkistan på sockerskatt, precis som Philadelphia USA just har gjort. Tro för all del inte att någon svensk sockerskatt kommer att ha en avgörande betydelse på folks hälsa, att man börjar äta mindre godis, kakor och läsk. Det tror i alla fall inte jag. Men vilken nytta pengarna skulle göra att för ge de barn som verkligen behöver, barnen i så kallade utanförskapsområden, en riktig god start i livet. När Philadelphias borgmästare lovade att skatten, som förväntas inbringa 90 miljoner dollar det första året, ska gå direkt till att utveckla bra förskolor i fattiga områden och att rusta upp nedgångna parker och sunkiga områden så röstades skatten igenom. Tredje gången gillt.

Läser Barnavårdsrapporten för Stockholms stad. Blir berörd, även om det inte står något jag inte visste tidigare. Att det är en enorm skillnad i  förutsättningar för en god hälsa mellan barn i rika

Andel kariesfria treåringar efter område

och fattiga områden, men ändå. Det är hjärtskärande att se hur diagrammen för till exempel barnens kariesförekomst vid tre års ålder, utsatthet för passiv rökning  samt  fetma  så slaviskt följer familjeinkomsten i områdena.

Inför en sockerskatt omedelbart och låt pengarna oavkortat gå till att förebygga ohälsa i dessa områden. Det finns goda förlagor, till exempel Rinkebyprojektet. Där får alla familjer som får sitt första barn flera påhälsning under barnets första 15 månader. En barnsköterska, en familjerådgivare och en tolk kommer hem till familjen, lyssnar och lär med stor respekt för familjens situation, och tipsar på hur man kan ge sitt barn en riktigt god start i livet. Av 122 familjer tackade 119 ja till hembesöken.Projektet som har varit lyckosamt har följts av forskare och håller nu på att utvärderas.

Det finns bra modeller, det fattas pengar. Kör!