Det blir nästan parodiskt med den enorma vurmen för svenska råvaror och svenska bönder som sveper över landet. Jämte varandra i tunnelbanan, på enorma stortavlor talar ICA om att deras grädde nu är svensk och Pågens berättar att deras bröd minsann är gjort på spannmål från Skåne och Västergötland och den kallpressade rapsoljan är från Österlen. Jag är mycket förtjust i både svenska råvaror och svenska bönder men det kan bli  för mycket av det goda.

Som när Jordbruksverket ålägger Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA, att tona ner sig när de vill varna för den ökande förekomsten av campylobacter i svensk kyckling. Om det är så illa är det gräsligt och helt oacceptabelt och dessutom tecken på en vidrig dubbelmoral.

För som vi svenskar har skrämts för utländskt kött och salmonella under alla år. Sverige fick till och med en särskild garanti att importköttet inte skulle innehålla salmonella när vi gick med i EU. Samtidigt som campylobacterna i svensk kyckling – inte minst KRAV-kycklingen- gärna har viftats bort i den allmänna debatten. Nu är det så att både campylobacter och salmonella är elaka bakterier men båda försvinner när köttet tillagas över 70 grader. Så det är ingen skillnad där. Salmonellan minskar i EU medan campylobacterna ökar. Så även i Sverige. Och det ska myndigheterna förstås berätta om så vi konsumenter är extra försiktiga när vi tillreder kyckling. 

Vurmen för svenskt, svenska bönder, svensk djuromsorg och svenska råvaror får ibland en överton av protektionism och självförhärligande. Det ska vi akta oss för. De finns saker att ta i, här också.   

Läser i tidningen Livsmedel i fokus om den nya Ungdomsbarometern. 16 000 ungdomar mellan 15 – 24 år ålder har intervjuats. Undersökningen gjordes i oktober 2016.

Här är några resultat. 

• Nio procent av ungdomarna uppger att de är vegetarianer. 13 procent av tjejerna.
•  Av de som äter kött uppger 70 procent att det är viktigt att det är svenskt.
• Sju av tio unga som bor hemma är med och beslutar vilken mat som ska handlas hem.
• När unga själva handlar mat är den viktigaste faktorn priset, därefter kommer kvalitet och innehåll, smak samt svenskt ursprung.
• Två av tre undviker aktivt något i maten, främst undviker man lightprodukter, sötningsmedel, socker, tillsatser och laktos.
• 16 procent undviker laktos och sju procent gluten, eftersom man upplever att man mår bättre av det.
• Information om kosten hämtar ungdomar hellre från vänner och personligheter på nätet, än från forskare och andra experter.
• En av fem uppger att de har ändrat kostvanor för att en person har rekommenderat det på sociala medier.

Intressant- inte sant? 

Om man får tro utbudet på den enorma matmässan SIAL i Paris som just gått av stapeln så kommer veganska och vegetariska alternativt ännu starkare. Produktutveckling med chiafröer, hemmaodlade svampar och drycker med allsköns jox i står också högt i kurs enligt nyhetsbrevet Food Ingredients.

Te med cassiafrön kanske vi kommer att höra mer av. Blockerar fettupptaget enligt uppgift. Fan tro’t. Folk som vanligtvis kinkar med mat kan och skyr  livsmedelstillsatser kan ibland peta i sig de mest märkliga saker de hittar i hälsokostaffärerna.

Apropå hälsokostaffärer. Heja SVTs Rapport som häromkvällen granskade vad som påstås kring olika preparats effekt på alzheimers sjukdom. VDn för hälsokedjan Hälsokraft intervjuades och låtsades som om han inte kände till vad hans personal dillar i folk i butikerna. Pinsamt. Fler sådana reportage önskas. Folkbildning på bra nivå.

Livsmedelsverket och Läkemedelsverket – gör något!

Bild http://alimentation-generale.fr/

Intressant.

40 internationella investerare uppmanar tillsammans 16 globala livsmedelsföretag som Kraft, Heinz och Unilever att forma strategier för för att minska de materiella riskerna med storskalig industriell köttproduktion och att sälja mer vegetabiliskt protein. Den industriella köttproduktionen är ohållbar menar investerarna som även riktar sig till stora livsmedelskedjor som Wal-Mart och Tesco.

Clare Richards, kampanjansvarig på ShareAction lyfter upp att trenden att äta ”mindre men bättre kött” (ekologiskt, hagmarkskött, grassfed- och svenskt – skulle jag säga) skapar nya möjligheter för företagen och att studier tyder på att mer växtbaserade proteinkällor är bättre för din hälsa, din plånbok och planeten. Konsumenterna känner till alla dessa fördelar och nu även denna koalition av framsynta investerare säger Richards, som hoppas att livsmedelsföretagen kommer att haka på den växande konsumenttrenden.

För planetens skull.

Doftar det kakor och bullar utanför kaféet blir vi köpsugna och ägnar mycket mer tid åt att granska vad stället erbjuder. Det slår Karlstad universitet fast i en studie där man har följt kundernas ögonrörelser samtidigt som man brassat på med med bulldoft.

– Det är främst den söta doften som är drivkraften för uppmärksamhet. Deltagarna som blev exponerade för kakdoft tittade 51 procent längre tid på skyltmaterialet och hade 21 procent högre villighet att köpa kaférelaterade produkter. Så om man vill öka försäljningen av kaféprodukter är det bättre att använda sig av en doft av kakor än kaffebönor, säger Poja Shams, lektor i företagsekonomi och en av dem som genomfört studien till tidningen Fri Köpenskap.

Skojigt men inte oväntat. Många studier visar att vi köper mer pizzas om det doftar pizza i och utanför butiken och så vidare. Bränt gummi är  en uppskattad doft som sätter fart på plånböckerna vid Mantorps racingbana fick vi reda på under ett av våra seminarier för några år sedan, som just handlade om så kallad sinnesmarknadsföring. Vi kallade seminariet för ”Sinnen till salu”. Ja, vi är lättpåverkade.

Här är en liten uppdatering med exempel från när och fjärran, huller om buller.

Agenda 2030 målsättning är att minska matsvinnet med 50 procent till 2030. FNs sustainability goals är antagna av Sverige och därför inlemmas målen direkt in den svenska agendan.  Att minska matsvinnet är högre upp på dagordningen än någonsin internationellt.

Rockefeller foundation satsar till exempel 130 miljoner dollar under sju år i projektet Yield-wise för att minska matsvinnet, främst förluster efter skörd i länder söder om Sahara.

Här är några andra exempel. Det finns många fler.

Matmissionen Axfood tillsammans med Stadsmissionen och tio större livsmedelsindustrier startade ”Matmissionen”- en social supermarket i Rågsved i julas för att utsatta biståndsberoende människor skulle ges möjlighet att köpa överbliven mat av god kvalitet till kraftigt reducerat pris. Butikspersonalen kommer från Stadsmissionens olika verksamheter. Matmissionen brann ner till grunden i våras, nu öppnas en tillfällig Matmission i Veddesta och man letar nya lokaler för flera permanenta butiker.

Stockholms Matbank planeras inom Stadsmissionen. Ett femtiotal svenska företag, välgörenhetsorganisationer och NGOs har bildat ett nätverk för att bistå med kunskap och idéer för förverkligande. Vinnova har bidragit med en halv miljon kronor i projektpengar. Senast i december ska Stockholms matbank etableras i Stockholmsområdet. Coop har visat intresse att delta.

Matsmart.se säljer inte bara kolonialvaror som har eller snart kommer att gå ut i datum med 20 – 90 procents rabatt utan även ”knasigt godis”, dvs godis som inte har rätt färg eller form.

Förhoppningsvis kommer kampen mot matsvinnet att få en framskjuten plats i den kommande svenska livsmedelsstrategin. Andra länder arbetar långt mer konstruktivt med frågan än Sverige. T ex Norge med Matvett.no där livsmedelskedjan Norgesgruppen varit pådrivande.

Walmart lanserar nu, efter mycket om och men, knasiga äpplen under devisen  ”I’m perfect” i 300 butiker i USA. I övrigt har Walmarts nollvision när det gäller avfall till soptipp har bland annat bidragit till att man hittat en teknik för att kunna ta ur knäckta ägg ur ägg kartongerna och därmed slippa slänga hela äggkartongen. 37 miljoner ägg sparades från att gå till spillo förra året.

Feedback– organisation i UK som arbetar för att minska matsvinnet organiserar och uppmanar volontärer till ”gleaning”, dvs samla/ plocka ihop. Ett gäng åker ut till bönder som har anmält att de har överskott av frukt och grönsaker som riskerar att förfaras, kanske på grund av dåliga priser eller fel kvalitet. Hittills har 1000 volontärer plockat ihop 188 ton på åkrarna och distribuerat till välgörenhetsorganisationer.

Mängder av grönsaksrester går till spillo i industrin. Här utvecklas kålrester till kålmjöl som livsmedelsingrediens.

FareShare i UK , en matbank och välgörenhetsorganisation distribuerar numera mat från industrin och dagligvaruhandeln till 190 välgörenhetsorganisationer i UK.

Huffington Posts project ”Reclaim – reducing the world of waste” har utmärkta artiklar och tips om matsvinn under hela juli månad.

Flera filmer i ämnet, bland andra prisvinnaren Food waste movie ”Just eat it” har släppts under året.

UKs matsvinnskampanj #eatitcookitfreezeit har många bra tips på vad man kan stoppa i frysen om man inte hinner äta upp det. Äggulor och äggvitor, till exempel.

ReFED är ett nätverk av 30 företag och organisationer som syftar till att informera om och hitta lösningar för att minska USAs matsvinn med 50 procent till 2030. De har bland annat räknat på skillnaden i kostnadseffektivitet av 27 olika åtgärder.

Den kände italienske kocken Botturo ,som startat organisationen Food for soul, i syfte att sprida uppseendeväckande projekt kring matsvinn, kommer att sätta upp en cafeteria i Rio som tar emot överbliven mat i samarbete med Olympiakommittén.

FAO har bildat “Technical Platform on the Measurement and Reduction of Food Loss and Waste”

EU planerar en liknande platform, EU platform for food losses and food waste. KfS har efter anmodan ansökt om en plats i expertpanelen.

#nofoodwaste samlar mycket bra information om matsvinn.

Sockerskatt eller ej. Det är frågan. Göran Greider med flera slog ett slag för skatten i gårdagens DN och Aftonbladet är inne på samma linje i dag. Bland annat hänvisar tidningen till att Norge minsann har haft en sockerskatt sedan -80-talet. Jamen visst, och de har läskavgift också, men inte har det hjälpt. De dricker massor av läsk.

Enligt vissa källor kommer norrmännen på tredje plats i världen i läskkonsumtion. Enligt andra så ligger de inte främst, men absolut i topp med sina 117 liter.  Trots läskavgiften om 3,27 kronor per liter. Vi svenskar dricker drygt 70 liter per person. En stor del är sockerfri läsk. 57 liter sockersötad läsk slörpar vi i oss räknade jag ut härförleden. Hur mycket läsk som är sockerfri i Norge vet jag inte.

Hur är det med norrmännens choklad- och godissnaskande tro? De har en rejäl sockeravgift på 7,66 norska kronor per kilo och en choklad- och godisavgift på 19,79 kr per kg. Borde borga för låg konsumtion. Men nej. Norrmännen äter mer choklad än vi. 6,6 kg mot våra 5,4 kg men möjligen något kilo mindre godis.

Vet inte om en sockerskatt och höjt pris på läsk, saft,kakor och godis skulle få dem som äter mycket socker att äta mindre. Exemplen från Norge talar inte för det, så jag begriper inte varför debattörer och andra lyfter fram Norge som exempel. De är dessutom ungefär lika överviktiga och feta som vi. Däremot får Norge in en rejäl slant till statskassan genom alla avgifter, och det är ju inte dumt.

Här är information om alla Norges säravgifter.

Kommentar till ovan: Norges 117 liter läsk per person kan vara inklusive stilldrink och energidrycker, kanske uppåt 10 – 15 liter, men det är bara en hypotes, jag kan inte hitta någon norsk statistik över detta.

Undra när teff kommer till Sverige? Det har jag funderat över en tid efter att trendspana på olika nyhetssajter i USA. Där är teff stort. Nu är teff här.

Teff är ett etiopiskt sädesslag som används för att baka injera, den traditionella pannkakan som äts i landet. Teff innehåller ganska mycket järn och är glutenfrittt och har väl mest sålts som mjöl i hälsokostbutiker tidigare, men inte nu längre. Stötte på ”Proteinflingor” med teff som huvudingrediens i en Coopbutik häromveckan och kunde inte låta bli att köpa. Hade en föreställning om att flingorna skulle smaka hö, men de är faktiskt, mot min förmodan, riktigt goda. Möjligen kan det bero på att de är lite söta på grund av tranbär som doppats i ananassirap.

Intressant produktutveckling. 150 kronor kilot för den som undrar. Undra var nästa trendfrö kommer ifrån.

”Våra produkter är koffeinfria och effekten infinner sig sig efter 30 minuter och vara i upptill sex timmar”. Så står det på drycken NOA Relaxations sajt. En dryck i en ursnygg flaska som på ganska kort tid har dykt upp i Pressbyråer, butiker och på andra ställen. Innehåller grönt te extrakt och extrakt från citronmeliss, sötad med stevia.

Företaget hänvisar till forskning. Grönt te stimulerar koncentrationsförmågan. Man slappnar av men känner sig ändå alert. Grönt te extraktet stimulerar  hjärnan med samma frekvens som under yoga och meditation. Citronmelissen lugnar och ökar den kognitiva förmågan. Tillverkarna lovar alltså att man känner denna effekt efter 30 minuter , blir”relaxed” och att effekten håller i sig i upptill sex timmar. Fantastiskt.

Har studier gjorts på dryckens effekt? Nej, inga studier på själva drycken. Det har jag tagit reda på. Håller sig reklamen för NOA Relaxation till reglerna för hälso- och näringspåståenden? Tror inte det. Men jag kan ha fel. Jag ber Livsmedelsverket och Konsumentverket pröva marknadsföringen.

Varför bry sig undrar någon. Jag är helt enkelt intresserad. Och för att det finns regler och lagstiftning som många företag håller sig till. Sedan finns det företag som inte gör det. Konkurrensen blir inte jämbördig mellan företagen. Dessutom finns det säkert en del människor som tror på drycken, för vem vill inte bli skönt avslappnad i sex timmar, men ändå pigg och alert. Och då ska det som sägs vara sant.

Lurigt av Fazer,  men kul annonser. Det tänkte jag när jag såg tunnelbanereklamen för bröd med grönsaker i. Kan inte vara mycket grönsaker i dem var första tanken. Typ 5 %. Och att kalla dem för skivade rotsaker är väl ändå att ta i. Så spann min hjärna igång.

Nja, det var inte riktigt så lurigt som jag först trodde. Fazer anger ”33 % grönsaker” i sitt rotfruktsbröd och det är ju hyfsat mycket. Fast då räknas vattnet med i de torkade grönsakerna, och kan bönor verkligen räknas som en grönsak?

Är ”33 procent grönsaker” en korrekt benämning i ingrediensförteckningen? Ska ta reda på det, för vi lär se fler produkter med ovanliga råvaror framöver.

Intressant produktutveckling hur som helst.Fast inte vet jag om man blir så mycket hälsosammare av att äta grönsaker i bröd än enbart ett bra bröd och morötterna utanför. Kanske något för glutenkänsliga. Gott? Vet inte. Ska pröva.

Det spottas fram vegetariska rätter nu och bra är det. Nyligen lanserade Felix fyra olika frysta vegetariska rätter.  Preems och Scans halvvegetariska tilltag har jag skrivit om tidigare.

Var ska detta sluta? Jag har ju ett pågående vad om och i så fall med hur mycket köttkonsumtionen kommer att vika de kommande tre åren till förmån för mer vegetariskt. Vadslagningen är med min kompis Jan Bertoft på Sveriges Konsumenter. Vem vinner?

Kött- och charkkonsumtionen viker förvånansvärt lite, några hekto sedan 2013 då den stod på topp. Fast de 87 kilo kött per person som står om i DN i dag stoppar vi inte i oss. Det är inklusive ben och fett och annat vi inte äter, sedan krymper ju köttet när vi tillagar det och så slänger vi en del.  Vi äter cirka 40 kilo nöt, gris och lammkött inklusive charkprodukter per person och år. Till detta kommer kyckling där konsumtionen har stigit rejält, nu äter vi 21 kilo per person, fast då ingår även ben vad jag förstår.

50 – 55 kg kött uppskattar Livsmedelsverket att vi äter när allt annat är borträknat. Det är mycket det också. Mer om vår köttkonsumtion här.

PS: Nu har jag kollat med livsmedelsindustrins Märkningshandbok. Så här står det:

”Mängden av ingredienser som används i koncentrerad eller torkad form och som helt har rekonstitueras under framställningen, får anges i storleksordning efter den vikt som ingredienserna hade innan de koncentrerades eller torkades. För koncentrerade eller torkade livsmedel som är avsedda att rekonstitueras av konsumenten genom att vatten tillförs, får mängden av ingredienserna anges i storleksordning efter vikt i den rekonstituerade varan.”  

Ringde Fazer för säkerhet skull och ja, den torkade palsternackan och kidneybönorna sväller genom degvätskan så brödet innehåller den angivna vikten, dvs 8 % bönor och 12 % palsternacka. Så nu har jag lärt mig det.

Om  baljväxter kan kallas grönsaker i detta sammanhang kan väl alltid diskuteras, men  det är väl inte hela världen.