Så kul. Nu blir det av!

Coop och Konsumentföreningen Stockholm är partner till Bee Urbans stadsodling på Garnisonens tak, jättebyggnaden på Karlavägen. En Coopbutik ligger i huset så vi kan hoppas att det blir pinfärska grönsaker rakt in i butiken så småningom och att vi kan ta medlemmar på rundvandring. Ska bli riktigt kul att lära sig mer om odling på tak. Odling på åkern och i trädgårdslandet är jag hyfsat bra på, lantmästare som jag är.

Vi behöver lära oss mer om bin och pollinering, det visar vår enkät. Bara 7 procent av svenska allmänheten vet att skalbaggar kan pollinera och endast 38 procent vet att raps behöver pollineras. Läs hela undersökningen i vår rapport BI HAPPY – en lägesrapport om våra bin, där vi också sammanfattar läget för bina globalt och nationellt.

På torsdag snackar vi bin och pollinering i #Almedalen

Vi behöver binas pollinering för vår matförsörjning. Nästan tre fjärdedelar av alla livsmedelsgrödor i världen är helt eller delvis beroende av pollinatörer som honungsbin, humlor, vildbin, fjärilar och blomflugor.
Under hela torsdag förmiddag (7 juli) ska i prata om bin i Almedalen.

Detta är några av våra programpunkter: 

BI HAPPY – Om binas betydelse för den globala matförsörjningen

Tid: Torsdag 7 juli, 8.30-9-30
Plats: Mellangatan 7, Visby

Nästan tre fjärdedelar av alla livsmedel på butikshyllorna är beroende av att bin, humlor och andra insekter gör sitt jobb, pollinerar. Men de flitiga insekterna är hotade av ett dysfunktionellt odlingslandskap, skadegörare, bekämpningsmedel med mera. Dave Goulson, professor i biologi, University of Sussex, författare till storsäljaren ”Galen i humlor”, inledningstalar.

Medverkande:
Dave Goulson, professor i biologi, University of Sussex
Louise König, moderator, Coop
Lotta Fabricius, Svenska bin
Kristina Yngwe, C
Claes Johansson, Lantmännen
Emelie Hansson, Naturskyddsföreningen

Läs mer om seminariet i almedalskalendariet.

Kan honungsbakterier ersätta antibiotika?

Tid: Torsdag, 7 juli, 10.00-10.30
Plats: Mellangatan 7, Visby

Överanvändning av antibiotika i världen gör sjukdomsbakterier resistenta mot de viktiga läkemedlen. Mjölksyrabakterier från honung visar mycket lovande resultat i kampen för att hitta ny antibiotika. Kan bina bära på en del av lösningen på resistensproblematiken?

Medverkande:
Alejandra Vasquez, forskare och entreprenör, Lunds universitet och ConCellae AB, Louise Ungerth, moderator, Konsumentföreningen Stockholm.

Läs mer om seminariet i almedalskalendariet.

Vildhonungens hemlighet – hur realisera forskningsresultat?

Tid: Torsdag, 7 juli, 10.45-11.15
Plats: Mellangatan 7, Visby

Honung har länge använts som folkmedicin, nu vet vi varför. Svaret är de levande mjölksyrabakterierna i honungen. Men hur kan man tillämpa forskningen? Kan honung kurera förkylning, förebygga baksmälla, ge energi och återhämtning, läka sår och stärka immunförsvaret? Vad är myt och vad är sant?

Medverkande:
Tobias Olofsson, forskare och entreprenör, Lunds universitet och ConCellae AB, Louise Ungerth, moderator, Konsumentföreningen Stockholm.

Läs mer om seminariet i almedalskalendariet.

Info om alla fem seminarier hittar du här.

Har just köpt 100 honungsbin i Coops poängshop. Det ska bli fler.

Å andra sidan har jag en trädgård där det surrar och vimsas runt varenda blomma och buske. Trädgården är inte planerad för att dra till sig bin och humlor. Det bara har blivit så. Så när min man Ulf, som just har sträckläst  boken ”Galen i humlor” av Dave Goulson, sa att vi borde plantera gurkört för att humlor gillar dem, så sa jag att nej, nu får det faktiskt räcka. Vi har en enorm sälg som blommar tidigt på våren och lönn till förbannelse. och så fortsätter det med krokus, lupiner, äppelblom, kantnepeta, nävor av olika slag, mängder av rosor, digitalis och så vidare och så avslutas det med
kärleksört på hösten så pollinatörerna kan få sig några tuggor till innan de kommer till ro. Bina och humlorna har gott om mat i vår trädgård, det lovar jag sa jag till Ulf. För jag har läst på.

Jag har inte begripit hur viktiga pollinatörerna är, både de vilda insekterna och honungsbina, förrän denna vår, då vi har fördjupat oss i bin, bidöd, livsmedelsförsörjning och biologisk mångfald. I dag publicerar vi vår rapport ”Bi Happy – en lägesrapport om våra bin”. Den är läsvärd.

Nästa vecka, på torsdag, pratar vi bin och hur vi ska #bevara surret i Sverige och världen  i en trädgård mitt i Visby under Almedalsveckan. Fem seminarier blir det tillsammans med Coop och Svenska Bin + frukost, honungsbar, biodlare och bisamhällen, fina honungsrecept och mycket mer.

Dave Goulson kommer. Biologiprofessor, författare och han som är galen i humlor!

Välkommen!

Nu ska jag köpa lite fler bin. 1000 st.

Hur lätt som helst visar det sig. Bara att klicka och köpa.

Tänk så glad jag blev när jag läste att Löfbergs tagit fram komposterbara kaffekapslar,gjorda av fiber av sockerrör. Efterlängtade av mig. Men sedan blev jag fundersam.

Att slänga kapslarna i varmkomposten i trädgården lär inte fungera, det blir inte tillräckligt varmt. Och anläggningar för industriell kompostering i stor skala har vi ju knappast i Sverige längre, till skillnad från övriga Europa och USA. Vi låter ju vårt matavfall gå till biogasanläggningar.

Hur fungerar kapslarna i rötkammarna i biogasanläggningarna? Sorteras de möjligen ut i tidigt skede tillsammans med allt annat skräp som har hamnat i påsarna? Eller går de in i rötkammaren och ut som biogödsel på åkrarna och förmultnar där?

Jag ringer några samtal.

Svaret från en expert på Scandinavian Biogas är att han inte vet om kapslarna fungerar i biogasanläggningar, han låter lite tveksam men vill gärna testa. Löfbergs vet inte heller. Kapslarna är testade enligt alla konstens regler och fungerar enligt en speciell standard för varmkompostering i stora anläggningar och lämnar till exempel inga mikroplaster efter sig. Hur bra som helst. Men om de fungerar i våra svenska biogasanläggningar dit matavfallet går vet inte Löfbergs. Blir förvånad.

Nu kommer Löfbergs att testa kapslarna i ett speciellt biogaslaboratorium. Svar kommer i maj.

Bra är att Löfbergs kapslar är tillverkade helt av förnybar råvara och inte av aluminium vilket ger betydligt mindre klimatpåverkan, att kaffet är miljöcertifierat och att förpackningen är FSC-märkt.  Jag håller tummarna för att testet går bra.

För övrigt har Hamburg i dagarna förbjudit stadens offentlig förvaltning att köpa in vanliga kaffekapslar. De förstör miljön, de är svåra att återvinna eftersom de består av både aluminium och plast menar man. Där kan säkert Löfbergs kapslar vara ett alternativ liksom i andra länder där kompostering är vanligt.

Sedan kan man förstås ifrågasätta hela utvecklingen med kaffekapselmaskiner. Inte sant? Att ha så himla mycket förpackning till några få gram kaffe. Men gott är det.

Ja, jisses. Här händer det grejer.

Nu hakar även det 100 procentiga korv – och charkuteriföretaget Atria på grönsakstrenden och går helt utanför sin egen trygghetszon. Atria lanserar en helvegetarisk färs till storkök som alternativ till köttbullarna. Färsen består av bland annat morot, kålrot, sojabönor, aubergine och kronärtskocka.

Glad helg!

Själv ska jag städa växthuset och skrämma rådjur.

Hur kommer det  sig att det bara är fem stackars tomatfrön i den här fröpåsen? Ulf, min man som sår tomater så det står härliga till, meddelar att det här inte är den enda påsen som innehåller enstaka frön, utan att det numera är ganska vanligt. Påsarna kostar lika mycket som dem med många frön i. Varför det är så ska jag ta reda på.

Ett grundläggande krav är att det i alla fall finns information på påsen om hur många frön den innehåller. Inte sant? Jämförpris per frö är heller ingen dum idé. Det finns ju jämförpris per tvätt när man köper tvättmedel.

Kommer hem helt slut efter ett hektiskt dygn där vi presenterat vår rapport om marknadsföring av livsmedel till barn. Himmel och pannkaka vilket hett ämne barn och mat är… Vet inte hur många intervjuer jag har gett.

På tio minuter har Ulf, min man och jag maten klar. Tack vare Findus ångkokta torskrygg. Såå himla god. Ja, jag vet att detta är tokreklam och jag har gjort reklam för den förr, men jag bryr mig faktiskt inte. Hyllas den som hyllas bör.

Vi gör en sallad på det som finns, tomater, zucchini och gurka medan två portioner torsk tillreds på sju minuter i mikron plus tre minuter för att värma potatisen, rester från helgen. Och var sitt glas vitt vin. Klart på tio minuter. Extra gott är att allt utom torsken och vinet kommer från trädgårdslandet, men det går precis lika bra att tar vad man har av det man köpt i livsmedelsbutiken.

Om det så bara fanns en enda mygga kvar i hela världen skulle den hitta till mig.

Bästa myggmedlet är Odomos som jag köpte upp ett lager av i Indien för några år sedan. Smörjs på som en bättre hudkräm och luktar gott, godare än Mygga. Har pyttelite kvar i en tub.

Näst bäst är våtservietter med U622. Praktisk och en räcker till två påstrykningar. Roll on med samma medel är inte dum heller.

Fast nu har jag hittat en manick som faktiskt funkar. Vattnade grönsakerna i ett mygghål i trädgården alldeles nyss med maskinen i näven. Inte en mygga i sikte. Testade den på en trädgårdsfest häromkvällen. Inte ett myggbett.

Heter ThermaCELL och kostar cirka 400 kronor på Teknikmagasinet tillsammans med med lite extra ampuller. Dyrt men värt.

Snart stundar vila. Grönsaker och blommor är sådda och utplanterade, ogräs rensade, gräsmatteklipp utlagt på trädgårdslanden och dammen rensad från löv på strand och botten. Här är tre favoriter i trädgården:

Myggservietter. Ganska dyra, cirka 3 kronor per styck men effektiva och ack så bekväma. Passar bra att ha på lut i bakfickan och varje kan användas minst två gånger.

Pallen! Suverän när man rensar ogräs eller plockar bär. Kostar någon hundring och varar säkert livet ut.

Basilikan. Köps som färdig planta och räcker hela sommaren. Tål torka och ger rejäla blad och smak i stället för den vanliga ganska sköra basilikan som slokar snabbt om den inte får vatten. Blomsterlandet hade härförleden erbjudande om fyra kryddor för 100 kronor och basilikan ingick som ett alternativ. Köpte två. Annars kan basilikan vara ganska dyr men ändå värd sitt pris.

 Ulf och jag har just monterat upp vårt nya flyttbara växthus. Himla käckt faktiskt och riktigt rejält och stabilt om man jämför med de smäck i plast vi har haft tidigare.

Vi har redan ett litet växthus i glas men för att bli av med alla blommor och grönsaker, inte minst Ulfs gurkplantor som just nu står på tillväxt på vårt matsalsbord, köpte vi ett till. 2000 kror på Bauhaus,Barkaby och väldigt enkelt att sätta upp om man är två.

Snyggt? Njaää. Ser mest ut som ett partytält men man behöver ju inte ha det mitt på gräsmattan. Och dragkedjorna för dörren är lite svåra att stänga. 2 cm plast till hade behövts.