Stort tack Testfakta för granskningen av cancerogena ämnen i bröstmjölksersättning som det gick ut storlarm om i Svenska Dagbladet för någon månad sedan, och som jag själv fick skrämselhicka av. Läs Testfaktas artikel, den är klargörande.

Nu visar Testfakta att halterna i bröstmjölksersättning från tillverkarna Semper, Nestlé och Hipp ligger under de mycket strikta gränsvärden med mycket höga säkerhetsmarginaler som troligen kommer att införas i december 2017 för att ytterligare reduceras 2019. 

Hade det inte varit på sin plats att SvDs intressanta rapportering utgått från läget i dag ? Hade man inte kunnat kosta på sig samma analys som Testfakta innan man skrämmer ihjäl föräldrar? Frågan hade varit intressant nog att belysa även med aktuella testresultat.

Och hade inte Livsmedelsverket kunnat uttala att tillverkarna arbetar för att minska halterna ytterligare och att deras egna prover togs för ett år sedan? Jag bara undrar.

När jag själv ringde runt till tillverkarna fick jag reda på detta på några minuter. Hur svårt kan det vara?

Det blir nästan parodiskt med den enorma vurmen för svenska råvaror och svenska bönder som sveper över landet. Jämte varandra i tunnelbanan, på enorma stortavlor talar ICA om att deras grädde nu är svensk och Pågens berättar att deras bröd minsann är gjort på spannmål från Skåne och Västergötland och den kallpressade rapsoljan är från Österlen. Jag är mycket förtjust i både svenska råvaror och svenska bönder men det kan bli  för mycket av det goda.

Som när Jordbruksverket ålägger Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA, att tona ner sig när de vill varna för den ökande förekomsten av campylobacter i svensk kyckling. Om det är så illa är det gräsligt och helt oacceptabelt och dessutom tecken på en vidrig dubbelmoral.

För som vi svenskar har skrämts för utländskt kött och salmonella under alla år. Sverige fick till och med en särskild garanti att importköttet inte skulle innehålla salmonella när vi gick med i EU. Samtidigt som campylobacterna i svensk kyckling – inte minst KRAV-kycklingen- gärna har viftats bort i den allmänna debatten. Nu är det så att både campylobacter och salmonella är elaka bakterier men båda försvinner när köttet tillagas över 70 grader. Så det är ingen skillnad där. Salmonellan minskar i EU medan campylobacterna ökar. Så även i Sverige. Och det ska myndigheterna förstås berätta om så vi konsumenter är extra försiktiga när vi tillreder kyckling. 

Vurmen för svenskt, svenska bönder, svensk djuromsorg och svenska råvaror får ibland en överton av protektionism och självförhärligande. Det ska vi akta oss för. De finns saker att ta i, här också.   

Härförleden skällde jag på färsk mynta i kruka. För dryga tjugolappen i butik får man några spetiga stjälkar med få blad. Fick lära mig att när mynta utsätts för etylengas från frukterna i grönsaksdisken så tappar de blad. Så är det med det.

Har inte kunnat släppa ämnet. Så i dag fick jag lära mig mer, i ett av Spisas stora växthus i Hejsta, utanför Södertälje. Där odlas bland andra  Änglamarkskryddor och  ICAs ekologiska.

Gillar studiebesök. Blir alltid ödmjuk över allt pyssel och slit som krävs för att få fram vår mat. Hur varje salladskruka synas och hur bladen ansas av omtänksamma händer innan den läggs i plastpåse och kartong. Och hur en pyttestickling av mynta varsamt sätts i en kruka, och när sticklingen har vuxit sig lite större måste varje liten planta beskäras för att förgrena sig och växa sig frodigare. Och himmel vilket slit.

Speciellt som i detta fall salladen och kryddorna är ekologiska. Då kan fröerna kosta upptill 60 000 kr per kilo, jorden och näringen kommer från organiskt material, inte kemisk näringslösning, och skadedjuren ska bekämpas med nyttiga insekter. Svindyrt jämfört med kemikalier

Tack Jerry Orrebacken på Spisa för att du tog mig runt i växthusen. Nu vet jag mer, och förfasas inte  lika mycket längre över priset på ekologiska kryddor. 

Testfakta http://www.testfakta.se/sites/default/files/tittbild-grafik_lax170215.pdf

  Testfakta har analyserad lax och funnit förbjudet bekämpningsmedel, i några fall i höga doser. Inte bra. Det finns inget gränsvärde för fisk, men för kött. Och många av de testade fiskarna har högre halter än gränsvärdet för kött. Mängden etoxikin varierar mellan 27 mikrogram per kilo upptill 283 mikrogram/kg lax. Lägst mängd av medlet har den ekologiska laxen. Hur kan det komma sig? Det måste handla om fodret. 

KRAVodlad fisk, t ex Änglamark, får endast äta ekologiskt vegetabiliskt foder och fiskrens eller fisk som inte används som människoföda enligt KRAVs information. Inga kemiska färgämnen eller andra konstgjorda tillsatser är tillåtna i fodret. Etoxikin tillsätts ”konventionellt” laxfoder för att förhindra härskning eller att det exploderar (?) vid transport   KRAV fodret verkar klara sig utan detta. 

Jag hittar ingen information om odlat fiskfoder enligt det EUs ekologiska regelverk. Däremot ASCs regler, motsvarigheten till MSC certifiering, fast för odlad fisk. Men inget om godkända tillsatser just där. Får leta vidare. 

Odlad lax har ju den fördelen att den inte innehåller höga halter av dioxin och andra läskigheter som t ex vildfångad lax i Östersjön och älvarna. Och nu kommer detta larmet. Observera dock att riskerna med etoxikin inte är klarlagda, men ändå. Blir förundrad när jag googlar och läser på Karolinska institutet sajt att medlet är en antioxidant som används på äpplen och päron efter skörd. Allt handlar om mängd, förstås. Googlar vidare och hittar att medlet har  E-nummer 324, men kan inte hitta det i vår utmärkta Tillsatsapp. Skumt. 

Påpassligt nog inför detta matlarm har Livsmedelsverket lagt ut frågor och svar. Bra. Läs! Lite konstigt dock att SLV inte själva analyserat etoxikin i fisk. Anledningen är att det inte finns något gränsvärde. Men det finns ett gränsvärde för kött, så go ahead! Speciellt som medlet ska fasas ut om några år. Det tyder ju på att på att det finns något där som inte är bra. Eller hur?

Så här skriver Testfakta om hälsoeffekter av etoxikin
* Det finns i dagsläget för få studier gjorda för att med säkerhet göra en bedömning av riskerna med etoxikin hos människor.
* Men i långtidsstudier på djur har ämnet visat sig ha skadliga effekter på lever, sköldkörtel och njure och det går inte utesluta risker för människor.
* Mest allvarligt är att etoxikin kan ha genotoxiska och kromosomskadliga effekter vilket gör att man inte kan utesluta att ämnet är cancerframkallande. 

… och efter ”superfoodet” Moringa kommer nu Matcha. Vad sägs om ett japanskt tepulver för 6 500 kronor kilot?  Var och en blir salig på sitt, men inte låter det gott med en stelnad gröt av chiafrön och matchapulver. Skulle vara för blåbären och nötterna i så fall.

Det är inte måtta på nyttigheterna enligt Tasteline: 

”En kopp matcha te har lika mycket antioxidanter som 10 koppar av bryggt grönt te

– Motverkar fria radikaler i kroppen

– Boostar metabolism och hjälper till vid viktminskning

– L-theaninet i Matcha te hjälper till att hålla lugnet och fokus

– Håller ner blodsockernivåer och kolesterolnivåer

– Rikt på fibrer, klorofyll och vitaminer ”

Skulle man skriva slikt på förpackningen med matcha hade det varit olagligt enligt EUs regler om hälsopåståenden men nu är det en receptsajt på nätet som påstår detta och då går det under tryckfrihetsförordningen. Antar jag.

Nu kommer en smart köttfärsförpackning. Finska Atria har tagit fram en lättöppnad fyrkantig vakuumförpackning som minskar transporterna, förlänger hållbarheten och som gör att köttfärsen möras. Det gör den nämligen inte nu, omgiven av syrerik gas i de svenska butikerna.

Tyckte köttfärsrullen var en riktigt käck innovation tills forskare på Karlstad Universitet visade att svinnet blir stort med den förpackningen, och att den nog slängs i soporna snarare än går till återvinning.  

Atrias nya förpackning verkar ha löst delar av problematiken. HEJA!  

Coop- se till att få in den på hyllorna.

Märkligt.

På grund av risk för att fågelinfluensan sprider sig från vilda till tama kycklingar och höns så får inte tamfåglarna vistas ute sedan några månader tillbaka. De ska hållas inne i sina stallar tills faran är över så att smittspridning minimeras. Det är klokt.

De flesta matfåglar har aldrig möjlighet till utevistelse, men ekologiska och frigående kycklingar samt ekohöns ska kunna gå ut enligt regelverket.

Just nu kan de inte det. Det bör väl producenterna berätta – inte sant ?

Köper vi ägg eller en kyckling som det står KRAV på förpackningen eller t ex Kronfågels ”Sol och sprätt- Utomhuskyckling” så bör man väl upplysa om, genom en påklistrad etikett eller annat, att just nu så är det ingen sol och sprätt för kycklingar och höns i hönsgården.

Det minsta man kan begära är väl att företagen informerar om detta på sina webbsajter. Men icke.  Har googlat runt på Kronfågel, REKO, KRAV, Svenska Ägg, Coop, ICA, Axfood m fl. Ingen stans går att läsa att KRAV och utegångsfåglar inte kan vara ute, trots att varumärkena och reglerna lovar det.  Väldigt konstigt och vilseledande. Hur svårt kan det vara?

Jag tror att vi konsumenter är såpass kloka att vi, om vi tycker det är viktigt att kycklingar och hönsen går ute, ändå köper KRAV ägg och sprättkyckling och begriper att detta är ett undantag och att djuren måste hållas inne i smittsamma tider. Eller hur?

Skärp er!

Ska ringa Jordbruksverket och se vad de har att säga.  Återkommer.

PS Nu fick jag tag i Jordbruksverket. Så här är EUs regler: Ekoägg och kyckling får marknadsföras som ”ekologiska” trots att de inte kan vistas ute om det handlar om ett beslut av myndigheterna, vilket det är i detta fallet. Sprättkycklingen som Kronfågels här ovan, så kallad free-range, får marknadsföras som detta i 12 veckor under beslutet om att hålla fåglarna inne. Inte längre. Alltså håller sig företagen till reglerna för närvarande.Men en sak är regler, en annan sak är etik och redlighet. Tycker det är jättekonstigt att det inte står ett ljud om fågelinfluensan och tvånget på att djuren ska hållas inne på någon av de berörda företagens sajt. Knäpp tyst. Så kan vi inte ha det. Tycker faktiskt att det vore på sin plats med även en etikett på förpackningen.

Upplysningsvis innebär fågelinfluensan ingen risk för oss människor, det är djuren som drabbas

Ja kära nån, det är ingen hejd på alla”superfoods”, d v s superhälsosamma livsmedel, som ser dagens ljus i det allt mer uppskruvade tempot att hitta nya sorters  livsmedelsgrödor man kan tjäna pengar på. Börjar bli lite trött på fenomenet.

Nu handlar det om moringa, ”the next-generation superfood”. Själv trodde jag det var något man piffade upp hudkräm med. Body Shop bland andra har marknadsfört allsköns produkter som innehåller moringa i flera år. Men nu läser jag att Kelloggs har köpt in sig med 4,25 miljoner dollar, rejäla pengar alltså, i Kuli Kuli, ett start-upbolag som säljer proteinprodukter med moringa. Inget fel i det. Kvinnor i afrikanska länder och Indien tjänar pengar på att skörda blad och annat från moringaträden. Dessutom håller man på att plantera massa nya träd och öka produktionen vilket torde innebära fler arbetstillfällen.

Bladen används kokas och äts i inte minst torra delar av världen , innehåller mycket järn och C-vitamin  och är en hyfsad källa till vitaminer och mineraler där inte så mycket annan näringsrik mat  finns att tillgå. Så tolkar jag Wikipedias faktasammanställning.

Om växten innehåller alla de cancerhämmande och hormonpåverkande ämnen som denna sajt påstår borde det  klassas som ett läkemedel och inte vara fritt fram för vem som helst att häva i sig. Eller hur?

I kväll larmar Livsmedelsverket om att det är för mycket dioxin i ekologiska ägg. Inte över gränsvärdet, men ändå. För mycket. Verket ber leverantörerna att undersöka orsaken och minska dioxinhalten. Det är inte för mycket begärt.

Själv tror jag att dioxinet kommer från fiskmjölet de ekologiska hönsen måste stoppa i sig.

Aminosyran metionin är livsviktiga för hönsen. Brist gör att hönsen inte mår bra. Det är förbjudet att ge ekologiska höns syntetiskt framställda aminosyror. Aminosyror kan framställas på konstgjord väg eller så finns de naturligt i foder av animalisk ursprung, som fiskmjöl.

Ekofundamentalisterna i EU har bestämt att inga konstgjorda aminosyror, som är precis exakt lika dem som finns i fiskfoder, får tillsättas ekologiskt foder. Fodret ska vara helt naturligt, så det får bli aminosyror från fisk i stället. Viss fisk innehåller dioxin. Jag tror att dioxinet i ekoäggen kommer från fiskmjölet, men vi får se vad utredningen visar.

KRAV har arbetat för att syntetiska aminosyror ska få användas men har fått nej av  de Europeiska ekofundamentalisterna. Grundnivån i reglerna för ekologisk produktion är gemensam i EU. Fundamentalisterna har sagt sitt.

Mer information 13 okt : Svenska ägg

Konsumtionen av sötade drycker har minskat med 21 procent i låginkomstområden i Berkeley, USA, sedan en skatt infördes. Det visar en nyligen publicerad studie. Skatten är 1 cent per ounce, ungefär 9 öre per 30 gram sötad läsk och fruktdrycker, energidrycker mm. Det gör cirka 1 kr per läskburk eller 1,50 kr per 1/2 liters flaska. Inte så mycket kan tyckas för att ge sådan radikal effekt.

Resultatet av studien visar att konsumtionen av läsk i låginkomstområdena hade minskat med 21 procent medan den hade ökat med 4 procent i områden utan skatt och där folk har det bättre ställt. Studien är liten och det bör understrykas att resultatet är preliminärt och att inga långtgående slutsatser kan dras av det ganska uppseendeväckande resultatet.

Det vore intressant att också fråga handlarna om de ser någon minskning i läskförsäljningen. Fast försäljningen av läsk har gått ner flera år i rad i USA, liksom i många andra länder, så det är kanske svårt att urskilja hur mycket själva skatten har påverkat försäljningen efter så kort tid som fyra månader.

Hur som helst tyder resultatet på att läskskatt och säkert också den livliga mediala diskussion som pågår kan ha effekt. Om skatten även har effekt på övervikten, fetman och ohälsan, som är skälet till att den införs, är ännu oklart. Och företag som säljer vatten på flaska gnuggar väl händerna för där har konsumtionen gått upp över 60 procent.

Intresserad? Läs mer här