Bohuskusten, Nötholmen. Håll Sverige Rent

I kväll håller vi vårt Vårseminarium ”Dags att snacka om SKRÄP” på Aula Magna, Stockholms universitet. Det ska bli skoj!Nästan 800 pers har anmält sig och många bra talare har tackat ja. Bland andra miljöminister Karolina Skog. 

I dag släpper vi rapporten  ”Myter om skräp”. Ladda ner den och kör frågesport med vänner och bekanta och jämför resultatet med vad svenska folket kan och inte kan. Jag lovar, ni kommer att bli överraskade.

Ett exempel. Bara en av tre svenskar vet att vi skyldiga enligt lag att sortera vårt hushållsavfall. Hade själv dålig koll på det innan jag fördjupade mig i ämnet. Men  det finns inga sanktioner. Skräpar vi ner kan vi bli dömda till böter, som en gammal tant blev när hon råkade ställa en stekpanna vid containern för återvinning av metallförpackningar. Men vi får inga böter om vi inte sorterar vårt hushållsavfall trots att det är lag på det.

Konstigt.

Relaterade inlägg:

Besatt av skräp och hållbara innovationer Matmyter blir frågesport på festen Folksam, Nordea och andra investerare uppmanar: Skär ner på köttet!

Försöker lära mig om plast och plaståtervinning så gott det går. Svårt, det upptäckte vi när vi gjorde vår ”Bärkasserapport” där vi frågade oss vilken bärkasse som är minst dålig för miljön.

Det finns så många olika plaster, med olika egenskaper, av olika råvaror och med olika tillsatser.Vissa är gjorda av olja och andra av biologiskt material varav vissa är nedbrytbara och vissa inte och vissa går i kompostanläggningar och vissa gör det inte och inte alla försvinner när de rötas men det beror på om det är rötning med eller utan syre och alla har de namn som består av förkortningar som låter likadant typ PE, PP, PET, PC, PA, PLA, – hur ska man hålla skillnad?

Anledningen att vi håller på med plast och plastpåsar är regeringens förslag att all handel inklusive take away restauranger med flera ska ta minst fem kronor per plastpåse man lämnar till kund för att få ner användningen. Kostar det så svider det är det tänkt, och i stället ska vi förmås att ta med oss en egen kasse. Ingen dum idé, men inte helt okomplicerad. Remissvaret ska in 16 september så vi funderar och läser på.

Bild Leif Andersson, Plaståtervinning AB visar svensk (vänster) respektive norsk (höger) insamlade  plastförpackningar. Norrmännen lägger sina förpackningar  i stora plastpåsar som hämtas vid dörren. Vi släpar plasten till containers.

Nu har jag varit i Arvika, på Plaståtervinning AB och tittat på hur man samlar in och återvinner plast och på Lundin AB där de tillverkar mängder av plastbärkassar med blixtens hastighet. Mycket  intressant och lärorikt. Härom veckan var jag i Värnamo på Swerec och tittade på plastsortering. Tack alla trevliga, kunniga och inspirerande personer som visat mig runt.

I LOVE INDUSTRIBESÖK! Kolla bara den tuffa maskinen som blåser och drar i plasten så den blev tunnare och tunnare för att till slut bli plastpåsar för livsmedelshandeln. Eller järnvägsslipers nedan,tillverkade av insamlade blandade plastförpackningar som håller betydligt längre än trä och betong och inte ger ifrån sig något kreosot. På försöksstadiet, men ändå.

Plastgranulat, dvs råvara till plast från både jungfrulig fossilplast, vit, och återvunnen plast, grå eller brun.

Relaterade inlägg:

Låt bärkassar kosta rejält och ge kosingen till forskning och innovation Bananer i plast – bra! Fängelse eller böter för plast i haven?

Flera miljarder kronor kommer handeln att hysta in på att sälja bärkassar i plast om Naturvårdsverkets förslag går igenom. Verket föreslår att plastbärkassarna ska kosta fem kronor styck. Därmed ska vi konsumenter dra oss från att köpa kassar, försäljningen kommer att minska och EUs direktiv uppfyllas om att minska antalet plastkassar inom unionen. Bra så, men  plastkassarna är bara en liten del av all den plast cirkulerar i världen. Tänk bara på allt annat förpackningsmaterial, till exempel.

Ellen Mc Arthur Foundation i Storbritannien har gjort en stor gedigen rapport om plast och vad som behövs för att få in plasten i kretsloppet, ”Rethinking the future of plastic”. Mycket mer forskning behövs både om cirkulär plaståtervinning och mer resurssnåla och fossilfria plaster. Bland annat.

När nu handeln, som en skänk från ovan, troligen kommer att få in storkovan på bärkassarna-  inte minst de butiker, klädaffärer, apotek och alla andra som aldrig tidigare tagit betalt för sina bärkassar – är det hög tid att miljarderna används till något vettigt. Bland annat till forskning och utveckling för bättre plaståtervinning och bättre plastmaterial, t ex från skogsråvara. Något annat vore skamligt.

Tycker att även papperskassarna ska beläggas med avgift. De slukar också resurser i tillverkningen även om de inte skräpar ner lika mycket eller är gjorda av fossil plast. Vi måste ju använda färre påsar totalt när vi handlar, inte bara plastpåsar. Inte sant? Läs vår bärkasserapport!

Relaterade inlägg:

Matbord till nio miljarder människor – det går att ordna! 1,3 miljarder ton mat går till spillo varje år Lukrativt med plastkassar för handeln

Ulf, min man, kom just hem och rapporterade att alla datorer som effektuerar mediciner på samtliga apotek han besökt låg nere. Inte bra, han fick inte ut sin medicin. Men riktigt bra var att han på Apoteket som tröst fick en liten present, en ihopvikbar kasse. Heja!

I januari presenterade vi en rapport ” Vilken bärkasse är minst dålig för miljön” där vi på skarpen uppmanade alla detaljhandelsföretag, bland andra apotek och  klädbutiker, att sälja en liten ihopvikbar kasse som vi kan ha med oss i fickan eller väskan i stället för att automatiskt tillhandahålla plast- eller papperskassar.

Först ut att anta den utmaningen sedan vi släppte rapporten är Apoteket! Braaaavoooo!

Relaterade inlägg:

Heja oss och heja Arla Kaffe i stället för mediciner på Apoteket Vi äter inte ihjäl oss – vi super ihjäl oss