Stort tack Testfakta för granskningen av cancerogena ämnen i bröstmjölksersättning som det gick ut storlarm om i Svenska Dagbladet för någon månad sedan, och som jag själv fick skrämselhicka av. Läs Testfaktas artikel, den är klargörande.

Nu visar Testfakta att halterna i bröstmjölksersättning från tillverkarna Semper, Nestlé och Hipp ligger under de mycket strikta gränsvärden med mycket höga säkerhetsmarginaler som troligen kommer att införas i december 2017 för att ytterligare reduceras 2019. 

Hade det inte varit på sin plats att SvDs intressanta rapportering utgått från läget i dag ? Hade man inte kunnat kosta på sig samma analys som Testfakta innan man skrämmer ihjäl föräldrar? Frågan hade varit intressant nog att belysa även med aktuella testresultat.

Och hade inte Livsmedelsverket kunnat uttala att tillverkarna arbetar för att minska halterna ytterligare och att deras egna prover togs för ett år sedan? Jag bara undrar.

När jag själv ringde runt till tillverkarna fick jag reda på detta på några minuter. Hur svårt kan det vara?

Relaterade inlägg:

Parabener och hormonstörande ämnen i november Bra om hormonstörande ämnen TV tittande ger färre spermier? Välkommen 20 februari på tematräff om hormonstörande ämnen

Det blir nästan parodiskt med den enorma vurmen för svenska råvaror och svenska bönder som sveper över landet. Jämte varandra i tunnelbanan, på enorma stortavlor talar ICA om att deras grädde nu är svensk och Pågens berättar att deras bröd minsann är gjort på spannmål från Skåne och Västergötland och den kallpressade rapsoljan är från Österlen. Jag är mycket förtjust i både svenska råvaror och svenska bönder men det kan bli  för mycket av det goda.

Som när Jordbruksverket ålägger Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA, att tona ner sig när de vill varna för den ökande förekomsten av campylobacter i svensk kyckling. Om det är så illa är det gräsligt och helt oacceptabelt och dessutom tecken på en vidrig dubbelmoral.

För som vi svenskar har skrämts för utländskt kött och salmonella under alla år. Sverige fick till och med en särskild garanti att importköttet inte skulle innehålla salmonella när vi gick med i EU. Samtidigt som campylobacterna i svensk kyckling – inte minst KRAV-kycklingen- gärna har viftats bort i den allmänna debatten. Nu är det så att både campylobacter och salmonella är elaka bakterier men båda försvinner när köttet tillagas över 70 grader. Så det är ingen skillnad där. Salmonellan minskar i EU medan campylobacterna ökar. Så även i Sverige. Och det ska myndigheterna förstås berätta om så vi konsumenter är extra försiktiga när vi tillreder kyckling. 

Vurmen för svenskt, svenska bönder, svensk djuromsorg och svenska råvaror får ibland en överton av protektionism och självförhärligande. Det ska vi akta oss för. De finns saker att ta i, här också.   

Relaterade inlägg:

Bra guide till svenska mejeriprodukter – kolla! Nej till engelsk text – nu får Lantmännen ändra Var tredje förälder bekymrar sig över onyttig mat till barnen

Livsmedelsverket larmade i går om dioxin i sill, strömming och lax som fiskas i Östersjön. Att man inte ska äta östersjösill till jul.

Bloggade om att jag blev sur för att myndigheten inte berättade att sillen i burkarna man köper för det allra mesta, kanske alltid, är fiskad i Norska havet, Nordatlanten och på västkusten. Den innehåller inte dioxin som östersjösillen gör. 

Många konsumenter vet inte det. Myndigheten kunde ju helt enkelt uppmanat oss att vi ska läsa på burken om vi är fundersamma, för där står fångstområdet angivet. Mycket oro kan undvikas med två ytterligare meningar i pressmeddelandet menade jag. Ringde livsmedelsverket och påpekade detta. 

Nu har Livsmedelsverket ändrat pressmeddelandet och lagt till att sillen vi köper på burk är från västkusten och inte innehåller så mycket miljögifter. Bra. 

Relaterade inlägg:

USA varnar inte längre för mättat fett – sant eller falskt? EU-larm om aspartam Sill i jul? Nu korrekt jämförpris

Ja, det var köttfärsens fel att så många insjuknade i av den mycket läskiga bakterien ehec under hösten. Det slår Jordbruksverket fast i en rapport i dag.

Många fler än vanligt har det senaste halvåret även blivit rejält sjuka av campylobakter. En bakterier som oftast har samband med smittad kyckling som inte upphettats ordentligt. Flera svenska kycklingar än vanligt har burit på smittan i år och vi äter mer kyckling än någonsin . Därför insjuknar fler.

Men säkert har det också samband med att vi äter kycklingfärs nuförtiden. Att man ska vara noggrann när man lagar till hel kyckling och kycklingfilé har de flesta har lärt sig. Men när jag kokade urgoda frikadeller av kycklingfärs i buljong i helgen, inte tänkte jag på att det var riskmaterial jag höll på med. Att jag skulle vara särdeles noggrann med att de skulle vara helt genomkokta. Tänkt inte på det. Det är ju mer risk med färs än med helt kött som upphettas på ytan där bakterierna sitter och dör. I färsen blandas ju bakterierna in och far runt.

Skannar runt och inte är det någon som nämner just kycklingfärs som särskilt riskabel. Bara att man ska laga till kyckling och kycklingfiléer ordentligt.

Nämn särskilt kycklingfärsen nästa gång, Livsmedelsverket, Folkhälsoinsitutet, Jordbruksverket, media och alla andra. Det är mitt råd! 

PS 10/11: Nu har jag tagit reda på hur mycket mer kycklingfärs vi äter i dag än för tre år sedan. Konsumtionen har ökat med nästan det tredubbla. Men det är fortfarande en liten volym, endast 4 procent av total försäljning av färsk kyckling och kycklingdetaljer. Källa ACNielsen Scantrack, DVH, kategori färsk obehandlad färs från fågel, löpande helår tom v 39 2016,

Relaterade inlägg:

Vad är det för fel på oss svenskar? Vad är det för fel på Mamma Scans köttbullar? Gläder mig åt färre campylobakter i svensk kyckling