Läser i tidningen Livsmedel i fokus om den nya Ungdomsbarometern. 16 000 ungdomar mellan 15 – 24 år ålder har intervjuats. Undersökningen gjordes i oktober 2016.

Här är några resultat. 

• Nio procent av ungdomarna uppger att de är vegetarianer. 13 procent av tjejerna.
•  Av de som äter kött uppger 70 procent att det är viktigt att det är svenskt.
• Sju av tio unga som bor hemma är med och beslutar vilken mat som ska handlas hem.
• När unga själva handlar mat är den viktigaste faktorn priset, därefter kommer kvalitet och innehåll, smak samt svenskt ursprung.
• Två av tre undviker aktivt något i maten, främst undviker man lightprodukter, sötningsmedel, socker, tillsatser och laktos.
• 16 procent undviker laktos och sju procent gluten, eftersom man upplever att man mår bättre av det.
• Information om kosten hämtar ungdomar hellre från vänner och personligheter på nätet, än från forskare och andra experter.
• En av fem uppger att de har ändrat kostvanor för att en person har rekommenderat det på sociala medier.

Intressant- inte sant? 

Relaterade inlägg:

Läskskatt om två- tre kronor per liter införs i UK Två konstiga politikeruttalanden om kött Tre favoriter i trädgården

Om man får tro utbudet på den enorma matmässan SIAL i Paris som just gått av stapeln så kommer veganska och vegetariska alternativt ännu starkare. Produktutveckling med chiafröer, hemmaodlade svampar och drycker med allsköns jox i står också högt i kurs enligt nyhetsbrevet Food Ingredients.

Te med cassiafrön kanske vi kommer att höra mer av. Blockerar fettupptaget enligt uppgift. Fan tro’t. Folk som vanligtvis kinkar med mat kan och skyr  livsmedelstillsatser kan ibland peta i sig de mest märkliga saker de hittar i hälsokostaffärerna.

Apropå hälsokostaffärer. Heja SVTs Rapport som häromkvällen granskade vad som påstås kring olika preparats effekt på alzheimers sjukdom. VDn för hälsokedjan Hälsokraft intervjuades och låtsades som om han inte kände till vad hans personal dillar i folk i butikerna. Pinsamt. Fler sådana reportage önskas. Folkbildning på bra nivå.

Livsmedelsverket och Läkemedelsverket – gör något!

Relaterade inlägg:

Lagstifta om transfetter? Och lite om amning och celiaki. Förbannade adventsljusstakar, och om parabener och praliner Rösta! Och titta på ”Hudnära- ett möte om förhoppningar, trender och vetenskap”

Oatly som gör havremjölk- eller havredryck snarare, mjölk får den inte kallas- går in som storsponsor till Alex och Sigges välbesökta podd. Oatly får inte annonsera och samtidigt snacka skit om kor och mjölk, men Alex och Sigge får, därför samarbetet.

Kor spyr ut växthusgaser menar Oatly, därför ska man dricka deras havremjölk. Och det är klart. 90 procent vatten och tio procent havregryn som Oatly består av ger inga större utsläpp. Så är det. Det ger inte heller några större mängder vitaminer och mineraler så de tillsätts. Gott nog.

Vill dock dra en lans för kor. Åkte från Värnamo mot Avesta och upp mot Stockholm i somras. Skog, skog, skog och så plötsligt öppnar sig landskapet lite och där ligger en gård med kor, vall och beteshagar, och så skog, skog, skog igen och se där, en gård med kor.  Så vackert och så nödvändigt för blommor och bin, flora och fauna och markernas bördighet. Vill påstå att varenda svensk ko behövs, helst i skogslandskapen.

Så vill man bidra till att hejda klimatutsläppen ät mer vegetariskt generellt och dra ner på köttet, men det kött man äter och de mejeriprodukter man får i sig ska vara svenska.

Relaterade inlägg:

Snacka om matsvinn Dags att snacka SKRÄP! BI HAPPY – Nu ska vi snacka om bin i Almedalen

Lurigt av Fazer,  men kul annonser. Det tänkte jag när jag såg tunnelbanereklamen för bröd med grönsaker i. Kan inte vara mycket grönsaker i dem var första tanken. Typ 5 %. Och att kalla dem för skivade rotsaker är väl ändå att ta i. Så spann min hjärna igång.

Nja, det var inte riktigt så lurigt som jag först trodde. Fazer anger ”33 % grönsaker” i sitt rotfruktsbröd och det är ju hyfsat mycket. Fast då räknas vattnet med i de torkade grönsakerna, och kan bönor verkligen räknas som en grönsak?

Är ”33 procent grönsaker” en korrekt benämning i ingrediensförteckningen? Ska ta reda på det, för vi lär se fler produkter med ovanliga råvaror framöver.

Intressant produktutveckling hur som helst.Fast inte vet jag om man blir så mycket hälsosammare av att äta grönsaker i bröd än enbart ett bra bröd och morötterna utanför. Kanske något för glutenkänsliga. Gott? Vet inte. Ska pröva.

Det spottas fram vegetariska rätter nu och bra är det. Nyligen lanserade Felix fyra olika frysta vegetariska rätter.  Preems och Scans halvvegetariska tilltag har jag skrivit om tidigare.

Var ska detta sluta? Jag har ju ett pågående vad om och i så fall med hur mycket köttkonsumtionen kommer att vika de kommande tre åren till förmån för mer vegetariskt. Vadslagningen är med min kompis Jan Bertoft på Sveriges Konsumenter. Vem vinner?

Kött- och charkkonsumtionen viker förvånansvärt lite, några hekto sedan 2013 då den stod på topp. Fast de 87 kilo kött per person som står om i DN i dag stoppar vi inte i oss. Det är inklusive ben och fett och annat vi inte äter, sedan krymper ju köttet när vi tillagar det och så slänger vi en del.  Vi äter cirka 40 kilo nöt, gris och lammkött inklusive charkprodukter per person och år. Till detta kommer kyckling där konsumtionen har stigit rejält, nu äter vi 21 kilo per person, fast då ingår även ben vad jag förstår.

50 – 55 kg kött uppskattar Livsmedelsverket att vi äter när allt annat är borträknat. Det är mycket det också. Mer om vår köttkonsumtion här.

PS: Nu har jag kollat med livsmedelsindustrins Märkningshandbok. Så här står det:

”Mängden av ingredienser som används i koncentrerad eller torkad form och som helt har rekonstitueras under framställningen, får anges i storleksordning efter den vikt som ingredienserna hade innan de koncentrerades eller torkades. För koncentrerade eller torkade livsmedel som är avsedda att rekonstitueras av konsumenten genom att vatten tillförs, får mängden av ingredienserna anges i storleksordning efter vikt i den rekonstituerade varan.”  

Ringde Fazer för säkerhet skull och ja, den torkade palsternackan och kidneybönorna sväller genom degvätskan så brödet innehåller den angivna vikten, dvs 8 % bönor och 12 % palsternacka. Så nu har jag lärt mig det.

Om  baljväxter kan kallas grönsaker i detta sammanhang kan väl alltid diskuteras, men  det är väl inte hela världen. 

Relaterade inlägg:

”Plötsligt händer det”- om köttgas och köttfärs Nu händer det grejer kring mat, hälsa och miljö Vi dricker mindre läsk, fast mer…

 Att fyra av tio svenskar följer eller försöker följa någon diet är inte så uppseendeväckande tänker jag när jag tar del av Livsmedelsföretagens (Li) undersökning som presenteras i dag. Hälften av oss är ju överviktiga eller feta och vill väl bli av med några kilon för att bli snyggare, äta bättre och leva längre.

Fast det verkar inte vara så det ligger till. 5:2 dieten, som bevisligen gör att man går ner i vikt, minskar rejält i popularitet från elva procent till fem procent. Laktos -och glutenfri mat samt vegetarisk  samlar däremot relativt stora skaror och det är ju inte direkt några viktminskningsdieter. Hela 12 procent av kvinnorna äter laktosfritt i dag och 8 procent glutenfritt. Och många fler i storstad än på landsbygd.

Varför undrar jag.

Fast så erinrar jag mig en undersökning som visade att 37 procent av personer under 35 år anser sig ha problem med magen. Det kan vara ett skäl. Man prövar att utesluta laktos. Ett annat är att laktosfria produkter av vissa anses mer hälsosamma. Sockerrädsla gör att man undviker allt socker inklusive mjölksocker, dvs laktos. Folk får göra vad de vill, men det är ju bara mjölk, glass och filprodukter av mejeriprodukterna som innehåller relativt mycket laktos.

Hur som helst är jag inte så jätteförvånad över resultatet av Lis undersökning. Laktos och glutenoron är på stark frammarsch. Vår senaste undersökning på temat ”Myter om maten” visar att en majoritet tror att alla skulle må bättre av att äta mindre gluten och att laktosintoleransen ökar. Så är det inte. Glutenintoleranta, cirka 1 – 3 procent av befolkningen, måste avstå från gluten annars blir de rejält sjuka och anledningen att laktosintolerans ökar i Sverige är att invandringen ökar. Folk från andra länder tål laktos sämre än vi nordbor, förutom i Finland som har en stor del laktosintoleranta.

Tabell: Livsmedelsverket

Relaterade inlägg:

Sex av tio tror att glutenfritt förbättrar hälsan Ät mindre kött och chark och ät svenskt Lagstifta om transfetter? Och lite om amning och celiaki.

Protein är superhett och nu dyker möjligen tempeh upp som det nya heta. Livsmedlet har alla trendfaktorer rätt. Vegatariskt, proteinrikt, ”äkta och naturligt”, inga tillsatser, bekvämt – går att äta direkt från förpackningen eller som snabbstekt, grillat eller marinerat – och fermenterat/syrat = lactobaciller/mjölksyrabakterier = superhett- trodde jag. Tills en uppmärksam läsare, se kommentar, meddelade jag att den probiotika som refereras till i artikeln inte alls är laktobaciller utan mögelsvamp. Kanske inte lika hett

Företagens marknadsförare ligger i startgroparna och hoppas på försäljningssuccé typ chiafrön och annat som har stigit som en raket på trendhimlen.

Hur tempeh smakar? Ingen aning. Men med rätt marknadsföring går allt att sälja nuförtiden. Finns det någon som egentligen gillar chiapudding, till exempel? Handen på hjärtat?

Relaterade inlägg:

Gluten – den nya laktosen? Släng inte maten – ge den till dem som behöver Män målgrupp för nya hälsoprodukter