Fy för satan. Nu tar man livet av folk också.

Bild Stockholms läns museum

Vi eldar med ved hemma. Inte varje dag, men när det är kallt toppar vi bergvärmen med att elda i kakelugnarna. Kakelugnarna ger go’ värme när det är kallt.

Lyssnar på Radions Klotet  och lär mig att i Sverige dör 400 – 1000 personer en för tidig död på grund av sotpartiklar från vedeldningen. Värst är fuktig ved, det ska brinna ordentligt och röken ur skorstenen ska vara tunn, inte bolmande. OK. Ska skärpa mig. 

Lyssnar vidare och lär mig att slantarna till koldioxidkompensation för mina privata flygresor inte är mycket att hurra för heller. Att lägga stålarna på trädplantering i Afrika duger inte. Bättre att köpa utsläppsrätter inom EU -systemet och lägga på hög får jag lära mig. Får gå över till det i stället.

Hå hå ja ja. 

Relaterade inlägg:

Skattepengar till grisbönder- aldrig i livet! Höga böter till folk som inte bär reflex Heja tåget – som just nu tar mig till Lund

Oj, vilken rusch det blev till vårt seminarium ”Planetens hälsa”! 730 pers har anmält sig till dags dato. Men det finns fortfarande platser kvar i vackra Aula Magna, Stockholms universitet måndagen 17 okt kl 16 – 20.

Himla stolt över att ha fått ihop så bra talare. Säger bara Mattias Klum, Tristram Stuart, Lena Lundgren, Betendelabbet… med flera.

Program och anmälan här!

Relaterade inlägg:

Drygt 1100 anmälda till ”Planetens hälsa” 17 oktober – några platser kvar. Skynda! Jeans till bilindustrin – Välkommen till möte om våra kläder! Nu händer det grejer kring mat, hälsa och miljö

Tänk så glad jag blev när jag läste att Löfbergs tagit fram komposterbara kaffekapslar,gjorda av fiber av sockerrör. Efterlängtade av mig. Men sedan blev jag fundersam.

Att slänga kapslarna i varmkomposten i trädgården lär inte fungera, det blir inte tillräckligt varmt. Och anläggningar för industriell kompostering i stor skala har vi ju knappast i Sverige längre, till skillnad från övriga Europa och USA. Vi låter ju vårt matavfall gå till biogasanläggningar.

Hur fungerar kapslarna i rötkammarna i biogasanläggningarna? Sorteras de möjligen ut i tidigt skede tillsammans med allt annat skräp som har hamnat i påsarna? Eller går de in i rötkammaren och ut som biogödsel på åkrarna och förmultnar där?

Jag ringer några samtal.

Svaret från en expert på Scandinavian Biogas är att han inte vet om kapslarna fungerar i biogasanläggningar, han låter lite tveksam men vill gärna testa. Löfbergs vet inte heller. Kapslarna är testade enligt alla konstens regler och fungerar enligt en speciell standard för varmkompostering i stora anläggningar och lämnar till exempel inga mikroplaster efter sig. Hur bra som helst. Men om de fungerar i våra svenska biogasanläggningar dit matavfallet går vet inte Löfbergs. Blir förvånad.

Nu kommer Löfbergs att testa kapslarna i ett speciellt biogaslaboratorium. Svar kommer i maj.

Bra är att Löfbergs kapslar är tillverkade helt av förnybar råvara och inte av aluminium vilket ger betydligt mindre klimatpåverkan, att kaffet är miljöcertifierat och att förpackningen är FSC-märkt.  Jag håller tummarna för att testet går bra.

För övrigt har Hamburg i dagarna förbjudit stadens offentlig förvaltning att köpa in vanliga kaffekapslar. De förstör miljön, de är svåra att återvinna eftersom de består av både aluminium och plast menar man. Där kan säkert Löfbergs kapslar vara ett alternativ liksom i andra länder där kompostering är vanligt.

Sedan kan man förstås ifrågasätta hela utvecklingen med kaffekapselmaskiner. Inte sant? Att ha så himla mycket förpackning till några få gram kaffe. Men gott är det.

Relaterade inlägg:

Skandal med kaffekapslar

EU kommissionen har lagt fram ett förslag för att främja cirkulär ekonomi och återanvändning och återvinning av material. Det är ganska revolutionerande.

Till exempel ska 65 % av  allt kommunalt avfall och 75 % av allt förpackningsmaterial återvinnas 2030.  EU-parlamentariker vill gå ännu längre och återvinna 80 procent av alla materialströmmar.

Låter klokt, bra och nödvändigt men vad tusan ska vi värma våra bostäder och kontor med om det blir verkstad av förslaget? Nu bränns ju den största delen av vårt avfall i de svenska värmeverken. Ska det mesta återvinnas så blir det ju inte mycket värme.  Slutar vi sedan att slänga mat och börjar äta mer blast och stjälkar som är så inne just nu, så blir det inte mycket substrat till biogasanläggningarna heller.

Tänker jag fel eller har vi med facit i hand satsat på fel energisystem?

Läs mer om EUs paket för cirkulär ekonomi på EU kommissionens sajt.

Relaterade inlägg:

Inga konserveringsmedel, inga syntetiska färgämnen – The Quick Milk Magic Sipper Inga reko jätteräkor i hela världen? Inga planer för helgen? Häng med oss!

Hur kommer det sig att så många drycker står i butikernas kyldiskar trots att de lika gärna kan stå i rumstemperatur? Det undrar jag.

En spaning i några butiker visar att havredrycker och sojadrycker framförallt men också många frukt- och bärdrycker med hållbarhet långt fram i december eller till och med över årsskiftet sätts i kyla. Alldeles i onödan. Många kilometer kyldiskar och därmed energi skulle nog  kunna sparas in i landet om varor som klarar rumstemperatur också placeras i rumstemperatur.

Påpekas ska att det här ser lite olika ut i olika butiker. Men jag var i en livsmedelsbutik i dag som till och med hade Jokk med bäst före datum i december och en lingondryck med slutdatum i februari i kyldiskarna + massa annat med jättelång hållbarhet.

Oatlys havredryck står i 90 fall av 100 i kyldisk trots att det går lika bra i rumstemperatur. Det står till och med på deras hemsida. Sådant som man köper och dricker på språng är väl bra att ha kallt, men övrigt? Nej. Vill man ha drycken kall kan kan man väl  kyla ner den hemma.

Fast jag kastar sten i glashus, det ska erkännas. Har ett stort kylskåp som passade utmärkt när tre hungriga pojkar bodde hemma, men nu är vi bara två inte så jättehungriga personer i hushållet. Har säkert massor av burkar och flaskor i kylen som lika gärna kan stå i skafferiet. Vad göra? Leva med det helt enkelt.  Det vore ju ett stort resursslöseri att slänga ut den stora kylen och köpa en mindre – eller hur? Den energibesparingen är nog försumbar jämfört med all energi som går åt för att tillverka ett nytt kylskåp.

Relaterade inlägg:

Sänk temperaturen i kyldiskarna! Jag tjatar på om att sänka temperaturen i kyldiskarna Hästar ska röra sig fritt- varför inte kor?

Källa Naturvårdsverket
Utsläpp av växthusgaser av svensk konsumtion

Först skriver tidningen Jordbruksaktuellt att svensk konsumtion förorsakar mer utsläpp av växthusgaser i dag än 1993. Sedan skriver de att utsläppen är lika stora som då, 70 miljoner ton CO2. Hur ska ni ha det? Eller är det jag som inte begriper…

Förresten är väl det intressanta hur mycket var och en av oss genererar i utsläpp jämfört med 1993? Per person alltså. Mer eller mindre utsläpp? Då duger det inte att räkna totala ton. Man måste ta hänsyn till befolkningstillväxten. Men det gör man sällan när statistik presenteras. Befolkningsutvecklingen är nämligen ganska uppseendeväckande. I dag är vi 1 miljon fler invånare i Sverige än 1993. Ganska mycket, speciellt för ett litet välutvecklat land med låga födelsetal.

Utsläppen per person bryr sig i och för sig inte naturen om, det är det totala antalet ton koldioxid som frestar på klimatet. Men ska man diskutera utvecklingen, huruvida vår konsumtion frestar på klimatet mer eller mindre i dag än 1993 måste man väl diskutera utsläpp per person, inte totala utsläpp.

Åstadkommer 1 miljon fler svenskar totalt lika mycket utsläpp som 1 miljon färre svenskar gjorde 1993 är det positivt, inte sant?

Vi behöver positiva nyheter.

Nå, här är fakta. 1993 genererade vår konsumtion totalt 100 miljoner ton koldioxid. 2012, som är den senaste uppgiften, är siffran 106 miljoner ton. 2012 var vi 800 000 personer fler än 1993. Per person släpper vi alltså ut färre ton växthusgaser.

Bra. Låt oss fortsätta på den vägen.

Här är mer information från Naturvårdsverket.

PS Fick just nu information av Jordbruksaktuellt att de korrat artikeln så det inte ska bli några missuppfattningar. Tack!

Relaterade inlägg:

Mat för folk som inte äter kött, eller bara lite Sänkt restaurangmoms – begriper inte… Temperatur i kyldiskar- begriper inte…

Under vilka förhållanden odlas de bönor och sockerärtor som flygs hit från Kenya för att hamna i butikshyllorna? Det har jag frågat mig under så många år. Så äntligen kom tillfället. I två dagar har jag besökt företaget Vegpro vid Naivashasjön, cirka 1 1/2 timma med bil från Nairobi. Ett superintressant besök.

Rosodling i växthusen

Vegpro odlar mängder av rosor, jordgubbar och hallon under textiltak, som skydd mot solen. De odlar också mängder av bönor, ärtor, zucchini, kål i olika former och färger, minimajs, ja det mesta man kan tänka sig på de sju farmer de äger runt om i Kenya. Grönsakerna transporteras, beskärs och packas i en stor och fin anläggning i närheten av Nairobis flygplats. 85 procent av deras produkter flygs till Storbritannien, till livsmedelskedjorna Sainsbury, Tesco och Marks & Spencer och en liten andel bönor och ärtor hamnar hos Coop. Vissa av rosorna och grönsakerna är Fair Trade märkta, andra inte. 75 procent av arbetarna är kvinnor. De betalar dyrt till dagmammor i byarna. Fair Trade premien används bland annat till att bygga daghem.

Det finns hur mycket som helst att berätta från besöket. Här är en liten del:

Supergod broccolisort med lång stam som smakar sparris. Säljer som bara den i UK. Vill haa!

Arbetarna tjänar runt 50 kronor om dagen i grundlön + extra om de går över sitt beting vilket inte verkar så svårt. Fria transporter till och från arbetet, fri lunch och hälsovård ingår för arbetarna på farmerna och i packeriet. Vegpro arbetar sedan några år intensivt med miljö- och sociala frågor. Bland annat går de flesta arbetare igenom en utbildning, coachning kanske vi skulle kalla det, för att förbättra och ta kontroll över sina liv, sätta mål och planera. Det leder till att många familjer startar egna små företag på sin fritid, bagerier, skrädderier och inte minst utvecklar sina egna små täppor, om de har några. Som utbildning och inspiration för arbetarna har Vegpro sjösatt ett helt enastående litet visningsjordbruk, sponsrat av Sainsbury som ett led i den engelska livsmedelskedjans sociala ansvar.

Ett exempel från visningsjordbruket. Nätsäck med jord och olika grönsaker som droppbevattnas. Plåt undertill som fångar upp spillvattnet för recirkulering är ännu inte på plats.

Hur mycket vatten som får tas från Naivashasjön regleras numera, tack och lov. Vattnet recirkuleras i växthusen tillsammans med de näringsämnen som lakas ur växthusbäddarna. Hur mycket vatten respektive gröda på fälten behöver för tillfället övervakas noggrant. Inte en droppe får spillas i onödan genom de enorma spridare som bevattnar fälten. Grönsaksavfallet komposteras och används som gödsel och jordförbättring till åkerjorden. Den består i huvudsak av vulkanisk aska- verkligen inte optimalt- och behöver massor av organiskt material.

I dagarna tas en stor biogasanläggning för avfallet på farmen och från packeriet i bruk. Den kommer att försörja hela företaget med energi, jorden med rötrester och dessutom säljs ett stort överskott av energi på nätet.

Är jag positivt överraskad. Ja faktiskt. Det går inte att ta miste på ledningens engagemang för att fortsätta att utveckla företaget mot ökad hållbarhet. Det finns mycket kvar att göra, men det görs också redan mycket. De engelska livsmedelskedjorna trycker på.

Som sagt, det finns massor att berätta från de stora och små jordbruken vi besökte under tio dagar i Kenya. Otroligt lärorika dagar.

Relaterade inlägg:

Rapport från en slaskhink Rapport från Massajland Rapport från en slaskhink- webb TV!

Idag finns det många olika varianter av energibesparande lampor att välja mellan och nya utvecklas hela tiden. Vilken lampa som passar bäst beror på dina önskemål och behov, i vilket rum lampan ska användas och i vilken armatur.

Lågenergi-, halogen eller LED

Lågenergilampan har funnit längst, men idag finns även t ex halogen- och LED-lampor. Halogenlampan har samma ljuskvalitet som glödlampan. Men det finns även lågenergi- och LED-lampor med bra ljuskvalitet. Titta efter Ra-talet på förpackningen, det ska vara så högt som möjligt, Ra 100 är högst.

När det gäller energibesparingen är det lågenergi- och LED-lampan som är bäst, de sparar cirka 80 procent energi jämfört med glödlampan. Halogenlampan sparar mellan 30 och 50 procent.

Något som kan upplevas som ett problem med lågenergilampan är att upptändningstiden är lång, men idag finns det även snabbtändande varianter. Upptändningstiden anges på förpackningen. Halogen- och LED-lampan ger 100 procent ljus direkt när de tänds.

Klarar de låga temperaturer?

LED-lampan trivs bra i kyla. Halogenlampan fungerar också bra i låga temperaturer, även vissa lågenergilampor klarar kyla men då är upptändningstiden längre.

Tända, släcka och dimra

Lågenenergilampan är det alternativ som är sämst om lampan behöver tändas och släckas ofta. Halogen och LED påverkas inte av det. Halogenlampan går alltid att dimra medan det bara funkar med vissa lågenergi- och LED-lampor. En förutsättning för att det ska fungera är förstås att den armatur du har hemma är anpassad till den nya tekniken.

Kvicksilver?

Halogen- och LED-lampan är helt fria från kvicksilver och andra tungmetaller. Lågenergilampan däremot innehåller små mängder kvicksilver. Alla lampor, även de utan kvicksilver, ska lämnas till återvinning.

Priset

Halogenlampan är billigast. Lågenergilampan finns i flera prisklasser, pris och kvalitet går ofta hand i hand. Och priset på LED?

LED bäst i test

Råd & Rön testade nyligen lågenergilampor av LED-, lysrörs- och halogentyp. I topp hamnade LED-lamporna med bra betyg för både hållbarhet och låga temperaturer. Råd & Rön är ett kommersiellt oberoende konsumentmagasin.

Tänk att varje lågenergilampa faktiskt sparar 200 kilo koldioxid under sin livslängd!

Källa: Lampguiden (app) och lampinfo.se

Gästbloggare: Anna Lilja, informatör på KfS.

Relaterade inlägg:

Vansinnig på liten text. Del II Liten spaning från Colorado, USA Var klimatsmart med LED-lampor i granen