Urklipp Förbrukerradets studie

Norska Forbrukerrådet har undersökt hur de står till med handtvålar. Har de ingredienser som kan ge allergier och/eller är misstänkt hormonstörande?

Coops tvålar kommer väl ut. Glada gröna gubbar för alla på listan. Heja. Coop har arbetat länge med att rensa bort kemikalier med frågetecken för hälsorisker.

Jag ser att en av mina favorittvålar, den ljuvligt doftande och dyra verbenatvålen från L’Occitan får  en riktigt arg röd gubbe  med epitetet. ”allergiframkallande och hormonstörande”. Allergiframkallande är den alldeles säkert för den som är känslig. Den doftar starkt och har säkert något naturligt oljeextrakt i sig. Naturligt är inte alltid snällt. Kan dock inte hitta någon ingrediensförteckning på nätet, uselt.

Beträffande det hormonstörande ämnet i min verbenatvål vet jag inte vilket Forbrukerradet syftar på. Men är det etyl -eller metylparaben som är två av de fyra misstänkt hormonstörande ämnen Forbrukerradet har tittat efter, så är faktiskt de två parabenerna INTE misstänkt hormonstörande. Det har slagits fast upprepade gånger. Det är propyl-och butylparabenerna som troligen är riskabla och som har restriktioner, och några sådana har man inte hittat vad jag förstår. Eller har det kommit fram något nytt?

Ska kolla med Forbrukerradet varför de anser att metyl- och etylparabener är skadliga och återkommer.

1 juni: Nu har vi fått svar från Forbrukerrådet – stort tack för det!

Hei. Takk for hyggelig henvendelse og beklager seint svar.

Når det gjelder hormonforstyrrende stoffer har vi lagt til grunn EUs kandidatliste kategori 1 der det er dokumentasjon for hormonforstyrrende effekt i minst ett dyreforsøk og/eller ChemWatch sin SIN liste (Substitute it Now). http://chemsec.org/business-tool/sin-list/about-the-sin-list/. Methyl- og ethylparaben står oppført på EUs kandidatliste kategori 1.

Selv om ChemWatch ikke har ført opp methyl- og ethylparaben i SIN-lista sier de følgende i sitt factsheet: “At the time there were not enough scientific studies to include methyl- and ethylparaben on the SIN List, however the available data suggests that these are also endocrine disruptive chemicals, and that they are similar to the long-chained parabens in both structure and properties. ChemSec therefore recommends an immediate phase-out of long-chained parabens and an intensified search for alternatives, as well as the phasing out of shortchained parabens” (http://chemsec.org/wp-content/uploads/2016/03/Parabens_fact_sheet_May_2013.pdf).

Vedlagt er også de danske evalueringene av methyl- og ethylparaben der begge kommer ut I kategori 2a, dvs fortsatt mistenkt hormonforstyrrende (http://mst.dk/media/mst/9106715/chemicalsreportandannex.pdf).

Vår tilnærming er å følge tilgjengelige lister over stoffer som er mistenkt hormonforstyrrende da utarbeidelse av kriterier for å identifisere og reguleredisse stoffene er på etterskudd, og på bakgrunn av at noe av bekymringen med hormonforstyrrende stoffer er også knyttet til den samlede effekten. Da hormonforstyrrende stoffer finnes i mange ulike hverdagsprodukter kan den samlede eksponeringen over tid og i kombinasjon utgjøre en risiko selv i ørsmå mengder.

Håper dette var klargjørende.

Vennlig hilsen

Gunstein Instefjord

Fagdirektør Handel

Tlf. 905 96 780

www.forbrukerrådet.no

Relaterade inlägg:

Bra om hormonstörande ämnen Parabener och hormonstörande ämnen i november TV tittande ger färre spermier? Välkommen 20 februari på tematräff om hormonstörande ämnen

Till exempel Lego innehåller inte farligheter

”Snälla föräldrar, sluta köpa farliga leksaker till era barn” skriver Annie Andersson, föräldraledig bloggerska i en debattartikel i Metro. De stora leksakstillverkarnas utbud nämns som ett särskilt hot.

Har inte Metro och andra tidningar ansvar för vilka åsikter de släpper fram i sina tidningar? Vilken fakta som sprids? Att även det som står i debattartiklar ska vara någorlunda relevant, i synnerhet om det riktar sig till en sårbar och orolig grupp som föräldrar? I synnerhet Metro som förtjänstfullt har tagit som sin uppgift att slå hål på hälsomyter och virallögner?

Jag har verkligen inga babies ihop med leksaksindustrin, men rätt ska vara rätt och det är knappast de stora tillverkarna eller leksakskedjorna som säljer flest leksaker med ämnen i förbjudna halter. Troligen har man störst chans att hitta dem på knallemarknader, i billighetsaffärer med dålig koll och om man köper leksaker från on-linebutiker i till exempel Asien. Gör inte det.

Kemikalieinspektionen undersökte häromåret innehållet av det hormonstörande ämnet Bisfenol A i leksaker.  Kemikalieinspektionen ansåg att exponeringen är så låg att risken för skadliga effekter inte kunde identifieras. Då hade man ändå simulerat att barn sög på leksaken i två timmar per dag.

I tillsynen 2008 – 2013 av oönskade ämnen, hade en av fem leksaker, maskeradräkter, tuschpennor etc halter över de tillåtna. Kan tyckas mycket men då ska vi också hålla i minnet att Kemikalieinspektionen letar där det finns mest chans att hitta. Det är inte i de stora leksakskedjorna, numera. Och gränsvärdena är satta med hög säkerhetsmarginal, speciellt gäller detta när barn riskerar att få i sig ämnena.

Testfakta har också granskat leksaker utan att knappt hitta något. Branschen har skärpt sig.

Farliga ämnen i leksaker och andra produkter som barn kan komma i kontakt med är hårt reglerade. Allt är sannerligen inte frid och fröjd och nya ämnen tillkommer hela tiden,  men att gå på med storlarmet anser jag inte är befogat. Att skrämma föräldrar genom att dra alla leksaker över en kam tjänar ingen. Ge i stället råd som föräldrar har nytta av, t ex att köpa leksaker av god kvalitet av kända varumärken i leksaksaffärer med god koll. Och att undvika leksaker som doftar starkt. Alla gillar inte träleksaker eller att virka gosedjur.

Det har hänt en del positivt när det gäller leksaker. Lagstiftningen har skärpts, skadliga ämnen har fasats ut och tillsynen är i dag omfattande i flera länder. Det behöver också uppmärksammas. Det tror jag ger leksakstillverkare energi att fortsätta arbetet.

Relaterade inlägg:

Hormonstörande leksaker? Hela listan över leksaker med förbjudna kemikalier Är godis föräldrarnas ansvar och inte butikernas?

Läser en intressant artikel i GP. Den handlar om att Testfakta och forskare vid Stockholms Universitet har hittat mycket, mycket låga halter  av förbjudna giftiga eller hormonstörande ämnen i förpackningar med micropopcorn och pommes-frites. Förpackningar som värms upp av innehållet och där ämnen har lätt att migrera till livsmedlen som vi äter.

Forskarna tror att ämnena kan komma från återvunnet papper.

Det tycker jag är uppseendeväckande i så fall. Det måste väl vara allmänt känt hos pappers- och livsmedelsindustrin att återvunnet papper aldrig ska användas till livsmedelsförpackningar eftersom det är svårt att kontrollera vad ursprungspappret innehåller för ämnen och kunskapen är låg.

Vet inte hur många miljoner ton livsmedelsförpackningar som görs av papper världen över, men många ton är det. Därför är det bra att Innventia sedan 2014 håller på att forska fram bra barriärer mellan pappret och livsmedlet så att vi i framtiden kan få livsmedelsförpackningar av återvunnen papper.

Hur som helst är jag glad för att Coops popcornsförpackning kom ut bäst i testet, även om samtliga produkter i testet hade så låga halter att det inte är någon fara för hälsan.

Relaterade inlägg:

Hela listan över leksaker med förbjudna kemikalier Om lax och miljögifter i Svenska Dagbladet – fakta utelämnas

Såå roligt! Förra veckan meddelade de fyra miljöförvaltningarna i Stockholm, Göteborg, Helsingborg och Malmö att de inte hittat några allvarliga gifter i plast som kommer i kontakt med livsmedel. Tvärt emot än vad de räknade med när de påbörjade sin undersökning.  Och i dag berättar Testfakta att de hittat få gifter i vinterskor, något som var vanligt förekommande för bara ett år sedan.

Heja! Det går åt rätt håll.

Miljöförvaltningarna som studerat plastprodukterna skriver : ”Vi lät analysera varor av plast såsom matlådor och stekspadar och ytbehandlade papper/metallvaror såsom bakplåtspapper, ugnsdukar och bakformar. Analyserna påvisade inga detekterbara halter, eller väldigt låga halter, av de utvalda kemikalierna. Dessa stickprov utgör endast en liten del av sortimentet i butikerna och endast ett urval av butiker har besökts. Fler analyser skulle behöva göras för att få en mer komplett bild. Men hittills verkar det glädjande nog som om att denna produktgrupp inte innehåller dessa kemikalier”.

Hoppas nu att dessa två goda nyheter slås upp stort i media och att det inte bara är giftlarmen som får stora rubriker. Företag som fasar ut farliga ämnen ska bannemig ha cred även när de gör något åt problemen, inte bara när det är dags för stora larm. Inte sant? Fast, det ska villigt erkännas. Larmen gör nytta. Utan giftlarmen i media skulle nog utvecklingen inte ha varit lika positiv.

Hur som helst vore det spännande att få veta hur länge köksprodukterna har varit fria från gifterna. De senaste åren har ju både organisationer, bloggare och privatpersoner gått ut och förespråkat att vi, och speciellt barnfamiljer, bör ”plastsanera” hemmen. Plastsanera handlar om att slänga köksredskap, matlådor och annat i plast för att de har antagits innehålla farliga ämnen som kan migrera till maten. Kan nog vara klokt när det gäller väldigt gamla och repiga plastgrejer men verkar onödigt med nyare produkter.

Köper man köksprodukter m m av de stora butikskedjorna i dag, och säkert också av många av de små, så verkar man inte behöva oroa sig. Bra!

PS För tydlighetens skull: Ja, jag vet att det finns annan negativ påverkan av plast än innehåll av giftiga ämnen, men det är inte det detta blogginlägget handlar om!:-)

Relaterade inlägg:

Mindre socker ger färre kalorier? TV tittande ger färre spermier? Välkommen 20 februari på tematräff om hormonstörande ämnen Gläder mig åt färre campylobakter i svensk kyckling

Det larmas om bekämpningsmedelsrester i vår mat. I citrusfrukter, bananer, rågbröd och nu senast russinen. Oftast är halterna långt under myndigheternas gränsvärden, men kanske är det ändå risk för hälsan? Det är ingen lätt fråga och åsikterna går isär.

Nu på måndag 2 februari kl 18 – 20 har vi bjudit in forskare och representanter för LRF, Livsmedelsverket, Naturskyddsföreningen och Coop för att ge sin syn på frågan.

Det finns fortfarande några platser kvar.

För program, medverkande och anmälan klicka här.

Är du medlem i Konsumentföreningen Stockholm är kvällen kostnadsfri, övriga  betalar 50 kronor.

Välkommen!

Relaterade inlägg:

Akrylamid i maten Ursprungsmärk maten nu! Myter om maten

Visst har du sett dem? Annonserna om medlet mot östrogendominans, muffinsmage och mansbröst som finns i var och varannan tidning sedan något halvår tillbaka. Hur mycket pengar har företaget lagt ner på marknadsföringen av preparatet? Måste vara miljontals kronor. Kan inte tänka mig att reklamen av kosttillskotten är laglig även om den är finurlig. Här påstås nämligen inte  rakt ut att man blir av med muffinsmagen och östrogenpåslaget om man äter preparatet. Det enda man säger om själva kosttillskottet är att de innehåller zink ”som bidrar till att bibehålla normala testosteronnivåer i blodet”. Och det är tillåtet enligt EUs knäppa regelverk.

Värre blir det när man går in på webbsajten. Där lanseras preparatet för både kvinnor och män.

”Är du en man som håller på att förvandlas till kvinna?” Så marknadsförs ”Born: again more man” . Det räcker väl för att sätta skräck i de flesta män. Företaget har petat i en örtblandning, hormosin ( vad är det – någon?)  samt vitaminer och mineraler i burken och sedan drar man på med  ” Zink bidrar till att bibehålla normala testosteronnivåer i blodet. Vitamin B6 bidrar till normal psykologisk funktion. Vitamin B5 bidrar till normal mental prestation Vitamin B6 bidrar till att minska trötthet . Vitamin B5 bidrar till normal syntes och omsättning av steroidhormoner och vissa neurotransmittorer (Dopamin)”.  – Vill haaaa, tänker nog en och annan man som känner sig lite nere..

Som argument för att köpa produkterna hotas vi med alla hormonstörande ämnen i vår omgivning som underförstått sakta men säkert håller på att förvandla män till kvinnor och kvinnor till män.

Sex anmälningar har inkommit till Konsumentverket hittills. Verket har ännu inte haft tid att ta ställning till anmälningarna. Gör det! Här kommer den sjunde.

Relaterade inlägg:

NOA Relaxation- jag anmäler reklamen Kelloggs Special K- retar mig på reklamen Anmäler Arlas Wellness

Nej, det är inte vi som har hela listan på vad man kan göra för att undvika kemikalier i maten. Det är det danska livsmedelsverket, Födevarustyrelsen, som har en informationssajt för den som vill veta mer. Bland annat ger Födevarustyrelsen grönt ljus för plastförpackningar i kontakt med mat om de har symbolen med gaffel och glas, något som har diskuterats om det är så lämpligt eller ej. Bra, då vet vi det. Ska du värma i mikro så titta efter symbolen med vågor. Läs mer i vår symbolguide.

Jag tycker att danska myndigheter har hög trovärdighet i frågan. De har länge engagerat sig mot oönskade kemikalier i vardagsvaror. Läs och begrunda.

Några råd studsade jag till över. Till exemepel att barn ska äta begränsade mängder russin – oavsett ekologiska eller konventionella antar jag. Här varnas för det naturliga mögelgiftet ochratoxin. Aprikoskärnor och bittermandel innehåller cyanid och ska ätas i mycket begränsad mängd ( vem som nu skulle vilja äta mycket av dem), portvin ska inte drickas ur kristallkaraff som kan avge bly och livsmedel i konservburkar ( burk = dåse på danska) tar man avstånd i från av olika skäl, speciellt varnas gravida och ammande. Man har sett förhöjda dioxinhalter i ägg från mindre hönsbesättningar som går ute och pickar så därför är rådet att köpa ägg från olika besättningar. Det hade jag faktiskt aldrig hört talas om. Gäller det även Sverige tro’?

Fläderbär ska man inte äta utan att de har kokats i minst 20 minuter. Hade ingen aning. Måste kolla om Ulf kokar fläderbärssaften han gör på somrarna.

Vill du veta mer om kemikalier, framför allt i plast? Kom till KfS seminarium ”Råd för en giftfri vardag” Måndag 17 februari kl 18 – 21, ABF Sveavägen 42, Stockholm. Anmäl dig här

Relaterade inlägg:

Dilemmat – Kan du tänka dig att köpa brunt kött? Att handla mat med kort datum är miljömedvetet, inte snålt Väck med farliga kemikalier i klädkedjan- H&M i täten

Kemikalieinspektionen har granskat 212 leksaker och funnit att 53 av dessa innehåller förbjudna kemikalier. Om detta skriver vi i vårt senaste nummer av Medlem Stockholm (nr 12).

KfS har den kompletta listan med alla leksaker som testades, vilka som innehåller förbjudna ämnen och hos vilket företag leksaken hittades.

Vilka leksaker är okej?
Satsa på kvalitet hellre än drösvis med leksaker av sämre kvalitet och undvik leksaker som luktar kemikalier och de som är parfymerade, det menar Frida Ramström, som är inspektör på Kemikalieinspektionen. Läs även SVDs konsumentinformation: Fem giftkällor i julhandeln.

KfS Föräldrajury om kemikalier
I en enkät tidigare i år uppger 59 procent av KfS Föräldrajury att de försöker minska sina barn exponering av hormonstörande ämnen. Samtidigt uppger 38 procent att de inte kan göra det, för att de inte vet hur man gör.

Råd för en giftfri vardag…
…är titeln på ett seminarium som KfS och Coop arrangerar tillsammans den 17 februari 2014 i ABFs lokaler på Sveavägen. Med seminariet vill vi ge våra medlemmar råd till kemikaliebra val i vardagen. Mer information om seminariet kommer på webben och i Medlem Stockholm.

I Svenska Dagbladet pågår just nu en artikelserie där bland annat just KemIs leksakgranskning omnämns. Nedan presenteras ytterligare läsvärda artiklar i SvDs artikelserie:

Därför kommer jag inte köpa julklappar, 14 dec.

MP vill miljonsatsa på giftfri vardag, 12 dec.

Vi kan ju inte vara kemiexperter, 12 dec.

Chatt om gift i leksaker, 12 dec.

Detta blogginlägg är skrivet av Louise Ungerths kollega Anna Lilja, informatör och projektledare i konsument- och miljöfrågor.

Relaterade inlägg:

Mat med mindre kemikalier- att tänka på Väck med farliga kemikalier i klädkedjan- H&M i täten Försäljningen av flaskvatten har minskat med över 20 procent

Heja EFSA, European Food Standard Authority, EUs livsmedelsverk.

EFSA har en bra webbsajt. Här kan man hitta överskådlig och lättfattlig information om det mesta. Till exempel om hormonstörande ämnen som inte är det allra lättaste att förstå sig på.

Här hittar du EFSAs information om hormonstörande ämnen i allmänhet. Handlar om livsmedel.

Här hittar du information om ”lågdos effekt”, dvs den hypotes som i kullkastar mycket av annan riskvärdering när det gäller hälsorisker med kemikalier. Att hormonstörande ämnen kan ha negativa hälsoeffekter i mycket låga mängder, i miljon- och kanske miljarddels gram per kilo kroppsvikt, medan det inte är lika stor risk eller kanske ingen alls, i höga mängder av ämnet.

Och här om Bisfenol A.

Det finns massa mer information så det är bara att leta runt.

Informationen är dock på engelska. Livsmedelsverket och/ eller Kemikalieinspektionen, översätt!

Relaterade inlägg:

Parabener och hormonstörande ämnen i november TV tittande ger färre spermier? Välkommen 20 februari på tematräff om hormonstörande ämnen Hormonstörande leksaker?

Nu har EUs livsmedelsmyndighet EFSA uppdaterat sin studie från 2006 och tagit reda på hur mycket av det misstänkt hormonstörande ämnet Bisfenol A vi får i oss.

Resultatet är spännande. Vi får i oss mycket mindre Bisfenol A i dag än vad som uppskattades 2006. Ungefär 30 gånger mindre får barn mellan 6 månader – 3 år i sig jämfört med 2006, och vi vuxna får i oss 11 gånger lägre dos räknat per kilo kroppsvikt. Exponeringen kommer i första hand från mat, konserver, och köttprodukter. Varför just kött betonas vet jag inte, inte heller vad i köttet eller hanteringen av det som avger Bisfenol A.  Högst uppmätta värden har barn mellan 3 och 10 år eftersom de äter mycket i förhållande till sin kroppsvikt.

EFSA angav år 2006 det tolerabla dagliga intaget (TDI) av Bisfenol A till 0.05 mg per kilo kroppsvikt. TDI är den mängd vi med säkerhetsmarginal skulle kunna äta varje dag hela livet utan risk för hälsan. Många anser den mängden vara alldeles för hög. Den nu uppmätta mängden är mindre än 1 procent av TDI. Alltså väldigt mycket lägre.

För spädbarn upptill 3 månader är exponeringen av Bisfenol A uppskattad till 135 nanogram per kg kroppvikt och dag ( 4 000 ng 2006), barn 3 – 10 år 375 ng/kg kroppsvikt/dag och vuxna till 135 ng/kg kroppsvikt och dag ( 1 500 ng 2006). Ett nanogram är en miljarddels gram.

Nu ska EFSAs rapport ut på remiss i två omgångar. Alla experter som har något att säga  i frågan kan inkomma med kommentarer så att det blir ett bra underlag till en ny riskvärdering. Innan dess kan EFSA inte uttala sig om exponeringen innebär hälsorisker eller ej.

Detta ska bli riktigt intressant att följa.

Relaterade inlägg:

Bisfenol A och konservmat- några frågor Coop slutar med nappflaskor som innehåller Bisfenol A Ingen bisfenol A i mammors blod