Varför måste en burk med ansiktskräm väga bly? 50 ml anti-rynkkräm till 183 gram glasburk.  

Tillverkarna har säkert tänkt sig att en tung burk ska ge ett lyxigt intryck. För mig är intrycket bara fånigt, och företaget som satt burken på marknaden slappt och likgiltigt.

Miljontals tunga kosmetikaförpackningar far omkring på lastbilar och båtar världen över och tuggar i sig massa extra diesel på grund av sin alldeles onödigt tunga last.

Och ja, jag vet, vi som hoppas på något grundare och färre rynkor emedan vi smörjer på oss innehållet i de övertunga burkarna borde genast sluta med det och endast använda tvål och vatten. Inte låta vår fåfänga bidra till växthuseffekten. Men om vi ändå gör det, och vi är ganska många, är det inte då alldeles, alldeles onödigt med en övertung burk?

Jag får väl byta märke, det finns trots allt krämer i lättare förpackningar, men har ingen lust. Åtminstone inte av det skälet. 

Relaterade inlägg:

Livsmedelsföretag varnar för sin egen mat- för mycket salt och socker Köttskatt- bra för miljön och bra för hälsan Tack för EAT Stockholm Food Forum

Urklipp Förbrukerradets studie

Norska Forbrukerrådet har undersökt hur de står till med handtvålar. Har de ingredienser som kan ge allergier och/eller är misstänkt hormonstörande?

Coops tvålar kommer väl ut. Glada gröna gubbar för alla på listan. Heja. Coop har arbetat länge med att rensa bort kemikalier med frågetecken för hälsorisker.

Jag ser att en av mina favorittvålar, den ljuvligt doftande och dyra verbenatvålen från L’Occitan får  en riktigt arg röd gubbe  med epitetet. ”allergiframkallande och hormonstörande”. Allergiframkallande är den alldeles säkert för den som är känslig. Den doftar starkt och har säkert något naturligt oljeextrakt i sig. Naturligt är inte alltid snällt. Kan dock inte hitta någon ingrediensförteckning på nätet, uselt.

Beträffande det hormonstörande ämnet i min verbenatvål vet jag inte vilket Forbrukerradet syftar på. Men är det etyl -eller metylparaben som är två av de fyra misstänkt hormonstörande ämnen Forbrukerradet har tittat efter, så är faktiskt de två parabenerna INTE misstänkt hormonstörande. Det har slagits fast upprepade gånger. Det är propyl-och butylparabenerna som troligen är riskabla och som har restriktioner, och några sådana har man inte hittat vad jag förstår. Eller har det kommit fram något nytt?

Ska kolla med Forbrukerradet varför de anser att metyl- och etylparabener är skadliga och återkommer.

1 juni: Nu har vi fått svar från Forbrukerrådet – stort tack för det!

Hei. Takk for hyggelig henvendelse og beklager seint svar.

Når det gjelder hormonforstyrrende stoffer har vi lagt til grunn EUs kandidatliste kategori 1 der det er dokumentasjon for hormonforstyrrende effekt i minst ett dyreforsøk og/eller ChemWatch sin SIN liste (Substitute it Now). http://chemsec.org/business-tool/sin-list/about-the-sin-list/. Methyl- og ethylparaben står oppført på EUs kandidatliste kategori 1.

Selv om ChemWatch ikke har ført opp methyl- og ethylparaben i SIN-lista sier de følgende i sitt factsheet: “At the time there were not enough scientific studies to include methyl- and ethylparaben on the SIN List, however the available data suggests that these are also endocrine disruptive chemicals, and that they are similar to the long-chained parabens in both structure and properties. ChemSec therefore recommends an immediate phase-out of long-chained parabens and an intensified search for alternatives, as well as the phasing out of shortchained parabens” (http://chemsec.org/wp-content/uploads/2016/03/Parabens_fact_sheet_May_2013.pdf).

Vedlagt er også de danske evalueringene av methyl- og ethylparaben der begge kommer ut I kategori 2a, dvs fortsatt mistenkt hormonforstyrrende (http://mst.dk/media/mst/9106715/chemicalsreportandannex.pdf).

Vår tilnærming er å følge tilgjengelige lister over stoffer som er mistenkt hormonforstyrrende da utarbeidelse av kriterier for å identifisere og reguleredisse stoffene er på etterskudd, og på bakgrunn av at noe av bekymringen med hormonforstyrrende stoffer er også knyttet til den samlede effekten. Da hormonforstyrrende stoffer finnes i mange ulike hverdagsprodukter kan den samlede eksponeringen over tid og i kombinasjon utgjøre en risiko selv i ørsmå mengder.

Håper dette var klargjørende.

Vennlig hilsen

Gunstein Instefjord

Fagdirektør Handel

Tlf. 905 96 780

www.forbrukerrådet.no

Relaterade inlägg:

Bra om hormonstörande ämnen Parabener och hormonstörande ämnen i november TV tittande ger färre spermier? Välkommen 20 februari på tematräff om hormonstörande ämnen

Till exempel Lego innehåller inte farligheter

”Snälla föräldrar, sluta köpa farliga leksaker till era barn” skriver Annie Andersson, föräldraledig bloggerska i en debattartikel i Metro. De stora leksakstillverkarnas utbud nämns som ett särskilt hot.

Har inte Metro och andra tidningar ansvar för vilka åsikter de släpper fram i sina tidningar? Vilken fakta som sprids? Att även det som står i debattartiklar ska vara någorlunda relevant, i synnerhet om det riktar sig till en sårbar och orolig grupp som föräldrar? I synnerhet Metro som förtjänstfullt har tagit som sin uppgift att slå hål på hälsomyter och virallögner?

Jag har verkligen inga babies ihop med leksaksindustrin, men rätt ska vara rätt och det är knappast de stora tillverkarna eller leksakskedjorna som säljer flest leksaker med ämnen i förbjudna halter. Troligen har man störst chans att hitta dem på knallemarknader, i billighetsaffärer med dålig koll och om man köper leksaker från on-linebutiker i till exempel Asien. Gör inte det.

Kemikalieinspektionen undersökte häromåret innehållet av det hormonstörande ämnet Bisfenol A i leksaker.  Kemikalieinspektionen ansåg att exponeringen är så låg att risken för skadliga effekter inte kunde identifieras. Då hade man ändå simulerat att barn sög på leksaken i två timmar per dag.

I tillsynen 2008 – 2013 av oönskade ämnen, hade en av fem leksaker, maskeradräkter, tuschpennor etc halter över de tillåtna. Kan tyckas mycket men då ska vi också hålla i minnet att Kemikalieinspektionen letar där det finns mest chans att hitta. Det är inte i de stora leksakskedjorna, numera. Och gränsvärdena är satta med hög säkerhetsmarginal, speciellt gäller detta när barn riskerar att få i sig ämnena.

Testfakta har också granskat leksaker utan att knappt hitta något. Branschen har skärpt sig.

Farliga ämnen i leksaker och andra produkter som barn kan komma i kontakt med är hårt reglerade. Allt är sannerligen inte frid och fröjd och nya ämnen tillkommer hela tiden,  men att gå på med storlarmet anser jag inte är befogat. Att skrämma föräldrar genom att dra alla leksaker över en kam tjänar ingen. Ge i stället råd som föräldrar har nytta av, t ex att köpa leksaker av god kvalitet av kända varumärken i leksaksaffärer med god koll. Och att undvika leksaker som doftar starkt. Alla gillar inte träleksaker eller att virka gosedjur.

Det har hänt en del positivt när det gäller leksaker. Lagstiftningen har skärpts, skadliga ämnen har fasats ut och tillsynen är i dag omfattande i flera länder. Det behöver också uppmärksammas. Det tror jag ger leksakstillverkare energi att fortsätta arbetet.

Relaterade inlägg:

Hormonstörande leksaker? Hela listan över leksaker med förbjudna kemikalier Är godis föräldrarnas ansvar och inte butikernas?

Ja, jisses, vad ska man säga? I stället för att smeta på sig kräm och hoppas att rynkorna i ansiktet går bort kan man nu i stället äta krämen som en chokladbit. Typ.

”Det intensiva och sammetslena kosttillskottet esthechoc, Cambridge Beauty Chocolate är utsökt, funktionell mörk choklad berikad med kraftfulla extrakt som utvunnits från alger för att skydda din hud mot åldrande och bidra till strålande lyster. En Esthechoc om dagen håller din hud hälsosam.”

Läser att antirynkchokladen ”Estechoc” nu lägligt kommer som julask. Köper man fyra chokladaskar i stället för tre sparar man 499 kronor.

GOD JUL

Relaterade inlägg:

”Kött som krydda” Straffa oss som inte återvinner! Coop slutar med nappflaskor som innehåller Bisfenol A

”Nanoblur”, nanopartiklar för att sudda ut rynkor är det nya, om jag förstår rätt. ”Tio år yngre på 40 sekunder” lovar en kräm som jag råkade få syn på i taxfreeshoppen på Arlanda. Vilka kvinnor i min ålder kan motstå ett sådant löfte? Många antar jag, men inte jag. Bland annat ville jag ta mig en närmare titt eftersom att vi har engagerat oss mycket under årens lopp mot vilseledande marknadsföring av antirynkkrämer.  Men, ska villigt erkännas, hoppet överger en ju inte heller för den delen. Så jag köpte asken och skred till verket.

Men nej, tyvärr. Det enda som hände var att gojan jag smetade på mig la sig som en stel mask över ansiktet och stramade upp huden. Låter kanske hoppingivande, men ingen effekt på rynkorna. Bad flera personer att kolla mina rynkor före jag smetade på krämen och efter. Men nej. Rynkorna är envist kvar.

Ska vi anmäla företaget för vilseledande marknadsföring? Nej, orkar faktiskt inte den här gången. Men det är ju fanken också att kosmetikaindustrin ska komma undan lagen, gång efter gång.

Lurigt  också av företaget Indeed Laboratories att med väldigt små bokstäver skriva ”look up to” 10 years younger…” . ”Upp till” behöver ju inte handla om år, utan kan handla om någon sekund tänker väl företaget…

Å andra sidan ska konsumenten enligt marknadsföringslagen ges rätt information om produkten ”vid en hastig blick/eller genomläsning. Det fick jag inte här. Inte såg jag pyttebokstäverna när jag köpte krämen.

Blåst.

Vi äter mindre nöt och griskött för första gången på mycket, mycket länge. Konsumtionen av nötkött har minskat med 3,2 procent och grisköttet med 4 procent. Vi äter lite mer lamm men det ökar från en låg nivå.

För ungefär två år sedan slog jag vad med min gode vän Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges konsumenter  om att vi skulle äta mindre kött inom tre år. Jan höll emot. Han såg inga tecken på det. Det gjorde jag.

Vi slog vad om en brakmiddag på en bättre krog. Vem vinner vadet? Det beror på vad som händer med kycklingkonsumtionen. Det är inte måtta på vad kyckling vi sätter i oss. Vi äter dubbelt så mycket kyckling som för tjugo år sedan, drygt 20 kilo per person och år. Och då räknas spädbarn och gamlingar in så många äter mycket mycket mer.

Jag tror ändå jag kommer att vinna vadet. Eller hur?

Relaterade inlägg:

Jag vann INTE vadet! Köttkonsumtionen minskar. Kul med Coops ökade ekoförsäljning- trägen vinner! Östrogendominans och muffinsmage? Jag anmäler reklamen

Ja, kära nå’n. Nu är det dags igen. Marknadsföring av en antirynkkräm som påstås ha överjordiska effekter. Fast  på nätet är marknadsföringen av ”L’Oreals Revitalift Laser” faktiskt ganska modest. Har månne företaget en dom i marknadsdomstolen i åminne där de förbjöds att marknadsföra krämer med påståenden som inte är tillräckligt underbyggda?

Nåväl, företag kan vara hovsamma i sin marknadsföring om de i stället ser till att nyhetssajter gör reklam för krämen. ”Här är krämen som motsvarar laserbehandling” är Nyheter 24s rubrik.

Nyheter 24s redaktionella text  lyder under tryckfrihetsförordningen och då kan man i princip påstå vad man vill. GOTT NYTT ÅR!

Relaterade inlägg:

Bort med nappflaskor med Bisfenol A Äntligen blivit av med Postkodlotteriet Hela listan över leksaker med förbjudna kemikalier

Har noterat och funderat över priset på solskyddskräm. Varför den är så himla dyr. Oavsett var i världen man befinner sig är så kostar solskyddskräm minimum sådär 100 – 150 kronor för 200 ml. Dvs 500 och upptill flera tusen kronor litern för en helt basic kräm. Förutom Tropical, den är lite billigare. Det var den som jag och alla mina kompisar brände upp oss med på sjuttiotalet, då talet om malignt melanom inte ännu fått fart. Luktade kokos. Säkert har den förbättrats avsevärt sedan dess.

Men, hör och häpna. Äntligen har det dykt upp en billig kräm som är helt okej och minst lika bra som dyrare varumärken enligt senaste numret av Råd och Rön.  Det är Lidl som har utvecklat en egen kräm under eget varumärke. 45 kronor för 250 ml kostar ”Cien”.  En klar prispressare. Heja!

Relaterade inlägg:

Maten är billig, forts Köpa billig ”utgången” mat på nätet? Jo då, i England går det! Äntligen! Svenskar slipper dioxinrik fisk

I veckan talade jag  på ett utmärkt seminarium om kosmetika. ”Den säkra skönheten ” ordnat av Marie Lodén på Eviderm. Lärde mig massor.

Jisses vad det forskas på olika ingredienser som ska förhindra hudens åldrande, rynkor framför allt. Och jisses vad det fixas med injektioner, laserbehandlingar och allt vad det är.

Inte alla, men väldigt många kvinnor och kanske män i min ålder har väl stått framför spegeln någon gång och nypt sig vid örsnibbarna. Plötsligt uppenbarar sig ett ganska slätt och rynkfritt ansikte. Jag fattar faktiskt varför människor gör ansiktslyft.

Hur vore det om någon påhittig person uppfann nästan osynliga pyttesmå klädnypor eller tuffa örhängen som nyper till och stramar åt skinnet på kinderna? Det skulle ju göra susen. Kan vi bli snyggare utan skära, injicera eller kleta på oss en massa krämer med mängder av jox i och med diskutabel effekt vore det ju bingo för oss konsumenter. Men knappast någon hit för kosmetikaföretagen. Troligen skulle den samlade industrin snabbt som ögat köpa upp uppfinningen, betala miljarder och lägga den i malpåse. Eller hur?

Relaterade inlägg:

Lagstifta om transfetter? Och lite om amning och celiaki. Förbannade adventsljusstakar, och om parabener och praliner Ät mindre kött och chark och ät svenskt

Förra veckan pratade jag i TV 4 i ”Malou efter tio” om att det är dumt att peta in soldskyddsfaktor 15 – 30 i vanliga ansiktskrämer , antirynkkrämer och foundations och uppmanade kosmetikaindustrin att sluta med det. Det gör jag fortfarande, men inte på grund av att krämerna skulle blockera bildningen av vitamin D vilket jag anförde som främsta skäl.

Efter ett kritiskt samtal har jag grävt vidare, läst nya studier och vänt och vridit på frågan med ytterligare experter. I teorin stämmer mina antaganden helt, men inte i praktiken. Vi smetar nämligen inte på oss tillräckligt med ansiktskräm för att det ska ha någon betydande negativ effekt för D-vitaminbildningen. För det krävs det upptill 2 mg/ cm 2, och det blir ganska tjockt.

Jag har lärt mig under resans gång att UVA -strålarna i första hand främjar rynkor, och UVB- strålarna malignt melanom. Vad jag förstår behöver vi inte skydda oss mot någon av strålarna under september – april, varken från att bli rynkiga eller från cancer. Solens står för lågt på himmlen i Sverige och solskyddsfaktor är onödig.

Därför hävdar jag fortfarande att solskyddsfaktor inte ska användas året runt som i ansiktskrämer med faktor 15 – 30. Det är onödigt. Det medför ökad risk för allergi och dessutom kan det möjligen påverka vattenmiljön negativt när krämerna kommer ner i avloppet. En bra regel, som en person sa, är att avstå från kemikalier när de inte behövs.

När solen är som starkast kl 12 – 15 under sommarmånaderna ska vi helst visats i skuggan, eller åtminstone skydda oss med kläder. Envisas vi med att vara i solen ska vi smörja på ett tjockt lager solskyddskräm, ungefär 2 mg/cm2!

Relaterade inlägg:

Bort med nappflaskor med Bisfenol A Risker med livsmedelsförpackningar av returmaterial Ekologisk skolvecka med viltkött från Nya Zeeland?