Blir helt häpen när jag läser hur mycket metaller och annat som skulle kunna tas tillvara om allt elektronikskrot återvanns. Sladdar och uttjänta mobiltelefoner utgör endast 7 procent av skrotet enligt en FN rapport som citeras av Ny Teknik. Värdet av råvarorna i det globala elektronikskrotet är 52 miljarder dollar, däribland 300 ton guld. Fy faro, 52 miljarder dollar är en hissnande summa. Produkter från kök, tvättstugor och badrum står för mer än hälften av skrotet.

Inte bara värdefulla metaller kasseras när prylarna skrotas utan mängder av giftiga ämnen som bly och kvicksilver i produkterna som i slutändan förgiftar natur och människor.

Mest elektronikskrot har USA, Kina, Japan och Indien. Mätt i vikt per person så ligger i stället Norge, Schweiz, Island, Danmark och Storbritannien i topp. Sverige ligger nog långt ner på listan eftersom vi har producentansvar för produkterna, d v s återtag för återvinning. Sedan får man verkligen hoppas att ens gamla kylskåp inte skeppas till något afrikanskt land där folk helt utan skyddsutrustning plockar isär, sorterar metallerna och förgiftas.

Under vilka förhållanden odlas de bönor och sockerärtor som flygs hit från Kenya för att hamna i butikshyllorna? Det har jag frågat mig under så många år. Så äntligen kom tillfället. I två dagar har jag besökt företaget Vegpro vid Naivashasjön, cirka 1 1/2 timma med bil från Nairobi. Ett superintressant besök.

Rosodling i växthusen

Vegpro odlar mängder av rosor, jordgubbar och hallon under textiltak, som skydd mot solen. De odlar också mängder av bönor, ärtor, zucchini, kål i olika former och färger, minimajs, ja det mesta man kan tänka sig på de sju farmer de äger runt om i Kenya. Grönsakerna transporteras, beskärs och packas i en stor och fin anläggning i närheten av Nairobis flygplats. 85 procent av deras produkter flygs till Storbritannien, till livsmedelskedjorna Sainsbury, Tesco och Marks & Spencer och en liten andel bönor och ärtor hamnar hos Coop. Vissa av rosorna och grönsakerna är Fair Trade märkta, andra inte. 75 procent av arbetarna är kvinnor. De betalar dyrt till dagmammor i byarna. Fair Trade premien används bland annat till att bygga daghem.

Det finns hur mycket som helst att berätta från besöket. Här är en liten del:

Supergod broccolisort med lång stam som smakar sparris. Säljer som bara den i UK. Vill haa!

Arbetarna tjänar runt 50 kronor om dagen i grundlön + extra om de går över sitt beting vilket inte verkar så svårt. Fria transporter till och från arbetet, fri lunch och hälsovård ingår för arbetarna på farmerna och i packeriet. Vegpro arbetar sedan några år intensivt med miljö- och sociala frågor. Bland annat går de flesta arbetare igenom en utbildning, coachning kanske vi skulle kalla det, för att förbättra och ta kontroll över sina liv, sätta mål och planera. Det leder till att många familjer startar egna små företag på sin fritid, bagerier, skrädderier och inte minst utvecklar sina egna små täppor, om de har några. Som utbildning och inspiration för arbetarna har Vegpro sjösatt ett helt enastående litet visningsjordbruk, sponsrat av Sainsbury som ett led i den engelska livsmedelskedjans sociala ansvar.

Ett exempel från visningsjordbruket. Nätsäck med jord och olika grönsaker som droppbevattnas. Plåt undertill som fångar upp spillvattnet för recirkulering är ännu inte på plats.

Hur mycket vatten som får tas från Naivashasjön regleras numera, tack och lov. Vattnet recirkuleras i växthusen tillsammans med de näringsämnen som lakas ur växthusbäddarna. Hur mycket vatten respektive gröda på fälten behöver för tillfället övervakas noggrant. Inte en droppe får spillas i onödan genom de enorma spridare som bevattnar fälten. Grönsaksavfallet komposteras och används som gödsel och jordförbättring till åkerjorden. Den består i huvudsak av vulkanisk aska- verkligen inte optimalt- och behöver massor av organiskt material.

I dagarna tas en stor biogasanläggning för avfallet på farmen och från packeriet i bruk. Den kommer att försörja hela företaget med energi, jorden med rötrester och dessutom säljs ett stort överskott av energi på nätet.

Är jag positivt överraskad. Ja faktiskt. Det går inte att ta miste på ledningens engagemang för att fortsätta att utveckla företaget mot ökad hållbarhet. Det finns mycket kvar att göra, men det görs också redan mycket. De engelska livsmedelskedjorna trycker på.

Som sagt, det finns massor att berätta från de stora och små jordbruken vi besökte under tio dagar i Kenya. Otroligt lärorika dagar.

Relaterade inlägg:

Rapport från en slaskhink Rapport från Massajland Rapport från en slaskhink- webb TV!

– Från att ha varit blyga, utan självförtroende och knappt kunnat svara på tilltal har dessa kvinnor numera en enorm energi, stolthet och stora förhoppningar för framtiden. 250 kvinnor i 26 byar gör smycken av glaspärlor som de säljer på den lokala marknaden men det som verkligen har gjort skillnad är de tusentals armband som har exporterats till till We Effect i Sverige och som säljs i nätbutiken. Det berättar Damien som arbetar som landsbygdsutvecklare i området precis på gränsen mellan Kenya och Tanzania.

Vi är sex damer från Konsumentföreningen Stockholm, KF och biståndsorganisationen We Effect Sverige som gör nedslag bland massajerna. De vandrar med sina stora hjordar av av getter, får och kor över det torra, torra busklandskapet omgärdat av vackra bergskedjor. Vi ska se hur pengarna som samlas in av oss via öresavrundning på Medmerakortet och på annat sätt kommer till nytta.

Med pengarna från halsbanden kan de investera, köpa djur, föda upp och sälja och långsamt, långsamt, en tegelsten i taget, bygga sina hus med högt i tak, riktiga golv, kök och toalett. Till skillnad från de hyddor de bor i idag. Beckmörkt, knappt ståhöjd och med eldstaden inomhus som gör luften fyllständigt livsfarlig för de många barn och vuxna som trängs i varje hydda.

Ett armband är det samma som tegelstenar till hus som bygger bättre hälsa och framtid för familjerna. Bra idé.

Pengarna vi samlar in genom We Effect går i detta område går till småbönder och deras familjer för rådgivning, utbildning i jämställdhet (det behövs) hushållsekonomi, mikrofinansiering, hälsa och familjeplanering och inte minst hur man ska kunna möta klimatförändringarna genom att ta tillvara på vattnet, tåligare växtsorter och djur. Väldigt roligt att få ta del av den stora utveckling som sker.

Relaterade inlägg:

Rapport från en slaskhink Rapport från fransk småmarknad Rapport från en slaskhink- webb TV!

Kemikalieinspektionen har granskat 212 leksaker och funnit att 53 av dessa innehåller förbjudna kemikalier. Om detta skriver vi i vårt senaste nummer av Medlem Stockholm (nr 12).

KfS har den kompletta listan med alla leksaker som testades, vilka som innehåller förbjudna ämnen och hos vilket företag leksaken hittades.

Vilka leksaker är okej?
Satsa på kvalitet hellre än drösvis med leksaker av sämre kvalitet och undvik leksaker som luktar kemikalier och de som är parfymerade, det menar Frida Ramström, som är inspektör på Kemikalieinspektionen. Läs även SVDs konsumentinformation: Fem giftkällor i julhandeln.

KfS Föräldrajury om kemikalier
I en enkät tidigare i år uppger 59 procent av KfS Föräldrajury att de försöker minska sina barn exponering av hormonstörande ämnen. Samtidigt uppger 38 procent att de inte kan göra det, för att de inte vet hur man gör.

Råd för en giftfri vardag…
…är titeln på ett seminarium som KfS och Coop arrangerar tillsammans den 17 februari 2014 i ABFs lokaler på Sveavägen. Med seminariet vill vi ge våra medlemmar råd till kemikaliebra val i vardagen. Mer information om seminariet kommer på webben och i Medlem Stockholm.

I Svenska Dagbladet pågår just nu en artikelserie där bland annat just KemIs leksakgranskning omnämns. Nedan presenteras ytterligare läsvärda artiklar i SvDs artikelserie:

Därför kommer jag inte köpa julklappar, 14 dec.

MP vill miljonsatsa på giftfri vardag, 12 dec.

Vi kan ju inte vara kemiexperter, 12 dec.

Chatt om gift i leksaker, 12 dec.

Detta blogginlägg är skrivet av Louise Ungerths kollega Anna Lilja, informatör och projektledare i konsument- och miljöfrågor.

Relaterade inlägg:

Mat med mindre kemikalier- att tänka på Väck med farliga kemikalier i klädkedjan- H&M i täten Försäljningen av flaskvatten har minskat med över 20 procent

Varje dag passerar jag mängder av fattiga människor som tigger pengar. ”Please, please ,en korona, tack så mycket” hörs vart man än går från hopsjunkna människor inlindande i filtar. Det är fruktansvärt, sorgligt och alldeles förfärligt. Ibland ger jag en tjuga, oftast inte. Tänkte att jag i någon mån kunde lindra min enorma frustration och skam över hur folk har det genom att betala in 500 kronor i månaden till Stadsmissionen, som bland annat ordnar boende genom Crossroad. Men det hjälper inte alls. Blir precis lika illa berörd, alldeles maktlös.

Coop Extra på Medborgarplatsen känner av folks utsatthet genom att de får ta emot stora mängder av pantburkar som fattiga och missbrukare vill lösa in mot kontanter. Men även restaurangägare och andra pantar stora mängder i butiken. Det pantas så stora volymer att många kunder med ett ”normalt” antal pantflaskor/burkar inte har kunnat panta för att maskinen varit konstant upptagen. Det har också blivit problem men kontanthanteringen. Nu har man beslutat att inte lämna ut kontanter mot pantkvitton, utan bara lösa in dem som betalning när kunder handlar.  Problemen har ökat sedan flera andra butiker i närområdet har begränsat kontantbetalning.

För att informera kunderna har butiken satt upp skyltar med information om detta på svenska och rumänska. För detta har man fått kritik. Genom att informera på rumänska pekar man ut en folkgrupp för att ha orsakat problemen menar kritiker. Butiken har också satt upp skyltar på engelska och italienska. Efter kritiken informerar butiken nu bara på svenska.

Coop beklagar djupt att skyltarna på rumänska har verkat utpekande. Beslutet att inte lämna ut kontanter gäller givetvis alla kunder oavsett härkomst. Coop kommer att diskutera vidare hur man ska hantera frågan om kontantbetalning.

Vart ska fattiga människor vända sig med alla sina burkar och få pengar i utbyte? Det måste ju finnas några ställen där inte hela systemet brakar ihop till irritation för andra kunder. Systembolagen måste väl ha kapacitet? Oavsett, lös frågan gemensamt med alla pantställen runt Medborgarplatsen. Eller varför inte på branschnivå. Problemet omfattar säkert många platser i landet.

Tillägg: Nu har jag informerats om att Coop Extra Medborgarplatsen betalar ut upp till 25 kronor kontant till de som pantar, resten dras av på kvittot när man handlar. Så alla med mindre volymer kan fortsätta panta som förr.

Relaterade inlägg:

Coop och oxfiléfusket Samarbeta ICA och Coop! Coop och oxfiléfusket Del II

På lördag har Naturskyddsföreningen klädbytardagar i hela landet. Så bra.

Bra är också alla andra inititativ för att ge kläder ett långt liv. Tillverkningen smutsar ner miljön något alldeles oerhört, oftast i länder långt borta.

Här är bara några av alla de positiva initativ som tas just nu:

Myrorna har börjat sätta upp insamlingskärl i bostadsområden

H&M uppmanar kunderna att ta med sig gamla kläder till butiken och bjuder 50 kronor till var och en som lämnar in en påse om man samtidigt handlar för 300 kronor. Läs mer här om I:collect som är H&Ms samarbetspartner. Ska ta reda på hur mycket av de insamlade kläderna som bränns i dag. Det finns få återvinningsanläggningar och säkert är det massor av kläder, gamla strumpor bland annat, som inte går att sälja som second hand.

Lindex och många fler klädkedjor är med i ”Better Cotton Initiative” som ger råd till bommulsodlande bönder hur de kan minska sin miljöpåverkan och tjäna mer pengar.

Indiska tar olika inititativ med andra organisationer för att förbättra vattenkvalitén inom textilproduktionen.

I Nätverket för Återanvänding och Återvinning av kläder, NÅÅ, som leds av Borås Högskola samlas klädkejor, miljö- och konsumentorganisationer, avfallshanterare, forskare med flera för att byta erfarenheter om hur kläder och textiliers miljöpåverkan kan minska. Möte på måndag!

Mistra Future Fashion heter ett jättestort forskningsprojekt som tar sig an frågan om hur kläder och textil kan produceras och konsumeras mer hållbart. Själv sitter jag med i projektgruppen för ”Consumer behaviour” tillsammans med Filippa K, H&M, Naturskyddsföreningen och tre forskare från Copenhagen Business School. Intressant och lärorikt.

Mycket händer men oändligt mer finns att göra!

Relaterade inlägg:

Stor skillnad på glasspris per kilo Klädbytardag i morgon, lördag! Klädbytardag nästa lördag 9 april

I dag på eftermiddagen har vi vårt stora medlemsmöte/seminarium ”Hett om mat” på Folkets Hus för medlemmar, branschfolk, forskare, lärare, studenter med flera. 1 300 personer anmälda. Kul! Jag ska vara moderator och ja, jag är nervös. Men med massor av duktiga talare kommer vi att klara skivan galant!

Där presenterar vi bland annat vår nya undersökning ”Myter om maten”. Ett tjugotal påståenden kring mat, hälsa och miljö har ställts till drygt 1000 personer som bor i Sverige. Och de har fått svara SANT eller FALSKT.

Igår sände SVT Rapport ett inslag om vår studie.

Tips: Kör frågesport med ”Myter om maten” som underlag. Ladda ner rapporten och testa på nästa kalas. Uppskattat?  Jag lovar!

Relaterade inlägg:

Myter om maten Succé för ”Myter om Maten” Seminariet ”Myter om maten” i Almedalen – fullsatt!

Hemma från Visby och Almedalsveckan. Nej, det blev inte fullsatt på vårt seminarium om marknadsföring av kosmetika, men publiken på cirka 45 personer verkade mycket nöjd. Tack Marie Lodén, Eviderm, Gunnar Larsson, KO, Ulf Åkerström ACO Hud och Anders Ericson vd Sveriges Annonsörer för utmärkt medverkan! Läs om seminariet här.

I övrigt har jag medverkat vid två seminarier, ett om miljömärkning och ett om dricksvatten, och gått på mängder av andra möten och mingel och lärt mig massor. Här är några anteckningar:

Westander pr-byrås seminarium om statistik som verktyg i opinionsbildningen:

• ”Journalister älskar att få ett siffermaterial”
• ”Det är lättare att sätta rubrik med trovärdig statistik”
• ”Nej, vi på tidningsredaktionerna hinner oftast inte kolla statistiken, vi förlitar oss på den om det är en trovärdig avsändare.”

Magasin Måltids seminarium om matsvinnet i offentlig sektor:

• ” 30 % av köken uppger att de är dåliga på att ta tillvara på rester, 61 % arbetar mer för att minska matsvinnet i dag än tidigare, 50 % tror att efterfrågan på doggybags kommer att öka från gäster på restaurang”. Resultat av enkät till restaurangpersonal av Martin & Servera som bland annat har tagit fram ett helt Doggybagkoncept med påsar, förvaringsboxar etc till sina restaurang och storkökskunder. Heja!

Ernst & Youngs seminarium om CSR, ansvarsfullt företagande

• ”Koppla företagets CSR projekt till kärnverksamheten och bidra med personalens kompetens. Det borgar för ett lyckosamt CSR arbete.”
• ”Plocka granaterna på ditt företags bakgård” .Exempel: Skandia blev varse att de genom sin bankverksamhet bidrog till pedofilers köp på nätet av bilder med barnpornografi. Skandia tog kontakt med polisen och ECPAT för att tillsammans försöka hindra betalningsströmmarna. I dag samarbetar 20 banker för att förhindra kommersen och man ser resultat.

Alpro, seminarium om sojabaserade mejeriprodukter:

• Sojabaserade mejeriprodukter förbrukar 7,6 gånger mindre av jordens resurser än mjölkbaserade enligt Alpro.
• I Tyskland betalar man 19 % moms på sojamjölk, ost och yoghurt medan animaliebaserade mejerivaror beskattas med 6 %!
• Alpros produkter behöver inte stå i kyldisken men finns där eftersom de annars är svåra att upptäcka dem för kunderna.
• ”BFCT = Big Fat Carbon Tax” på klimatvärstingar behövs för att hindra växthusgasutsläpp.

Tricorona, seminarium om vattenkompensation

• ”Ju mer vi lär oss desto svårare är det att göra rätt”- om miljöfrågor i allmänhet

StatensKulturråd, seminarium om innovation. Sagt av Håkan Lans, uppfinnare:

• Enligt en artikel i IVAs tidning har forskning kring kreativitet visat att  4 % av de kreativa tankarna tänks på jobbet, 28 % när man strövar i naturen, 14 % vid måltiderna i hemmet, 6 % under intressanta möten och 10 % under långtråkiga möten då tankarna fladdrar iväg.
• Endast 3 % av alla goda idéer förverkligas.
• Många brottslingar är kreativa. För att till exempel genomföra det så kallade ”Helikopterrånet” för några år krävdes en enorm kreativitet.

Swedavias seminarium, ”Flygbranschen som miljöbov- sant eller falskt”

•  Resandet med flyg har ökat med 42 % de senaste tio åren samtidigt som utsläppen har minskat med 20 % per personkilometer. Anledningen är större och mer bränsleeffektiva plan och att de oftast är fullsatta.
• Det går bra att flyga på biobränslen, men det finns inte tillräckligt med biobränsle på marknaden i dag, och det är 3 – 4 gånger så dyrt.
• Många nya flygplan har beställts av SAS, Norwegian och Braatens. De kommer att vara ännu mer bränsleeffektiva och väsentligt mycket tystare.

Relaterade inlägg:

Mingelbilder från KfS trädgårdsbjudning i Almedalen Konsumentkoll i Almedalen På spaning i Almedalen, del 1

Inga reko jätteräkor?

Det finns ingen miljövänlig odling av jätteräkor hävdar Naturskyddsföreningen i dag i ett angrepp på Coop. Javisst, håller med. För det finns knappast någon miljövänlig livsmedelsproduktion över huvud taget. All framställning av mat påverkar miljön, mest negativt.

Men det måste väl finnas någon jätteräkodling i världen som inte skövlar mangrove, hivar i kemikalier och antibiotika i dammarna, låter förgiftat vatten rinna rakt ut i haven och driver bort fattiga småbönder från deras marker. Eller?

Det pågår mängder av olika initiativ för att förbättra odlingen av tropiska räkor, det forskas och bedrivs olika projekt för att studera metoder som är bättre för miljön världen över. Något måste väl ha kommit ut av det?

Jag tänker ta reda på det, på plats. I vart fall om det finns någon sådan odling i Thailand eller Vietnam dit jag åker i vinter.

”Hjälp oss att bli av med jätteräkorna en gång för alla” uppmanar Naturskyddsföreningen. Sorry, men jag tycker att det är naivt. Jag tror inte att man via kampanjer ska få världens producenter, stora som små, att upphöra helt med produktion och handel. Därför är det så viktigt att arbetet med att förbättra produktionen fortgår och att lagar och regler upprätthålls.

 Men kampanjer är bra för att få oss, konsumenter, restaurangägare och handel, att ställa miljökrav på räkorna.  Det driver forskning och utveckling framåt.

Om de ekologiska räkorna i Coops butiker håller måttet eller ej, det har jag ingen aning om. Håller inte certifieringen, ska kritiken i första hand riktas till certifieringsföretaget Naturland och IFOAM. Det är orimligt om detaljhandeln ska ha egna kontroller av certifierare som Naturland eller till exempel KRAV, som i sin tur är kontrollerade och godkända av IFOAM och andra organ för att kunna kontrollera producenterna. Hela systemet med tredjepartcertifiering bygger på tillit till att verksamheten är korrekt, att man får den miljönytta man betalar för. Och givetvis måste även leverantörerna kunna ställa rätt frågor när de köper in för att sälja vidare till handeln. Sedan finns det alltid risk för korruption, att fel uppdagas och då ska sanktioner utgå. Men certifieringen ska fungera, utan att enskilda handlare behöver vara där och rota.

I fallet med Coops ekologiska jätteräkor  tycker jag dock att Coop ska göra ett undantag. Frågan om Coops ekologiska jätteräkor har varit infekterad i så många år att Coop själv borde utreda den, på plats.

Och så kan jag inte låta bli att ställa mig frågan om varför just Coop får så mycket skäll.  Enskilda ICA handlare och andra köper också in ekologiska jätteräkor. Och för övrigt vimlar det av jätteräkor av mer dubiös karaktär i varenda butik och restaurang i dag. Tycker det är lite konstigt.

Relaterade inlägg:

500 000 magsjuka per år – inte hela världen… Inga konserveringsmedel, inga syntetiska färgämnen – The Quick Milk Magic Sipper Fint pris till vår Kapten Reko

Rev ut helsidesannonsen från Handelsbanken införd i DN i november 2010, och har haft den liggande. Tycker den är osympatisk, helt enkelt. Texten lyder:

”Sojabönor- en råvara som växer.

Föredelen med råvaror, som exempelvis sojabönor, är att de kan hjälpa till att göra ditt sparande lite tryggare, Dessutom har det under långa perioder varit mycket lönsamt att spara i råvaror/…/Just nu utvecklas tillväxtländerna, med Kina, Ryssland och Brasilien i spetsen mycket snabbt, Det leder till en större efterfrågan på råvaror som energi, metaller, spannmål och mat.  Därför rekommenderar vi att du har upptil 20 procent råvaror i ditt långsiktiga sparande…” 

Sparande??? Vad Handelsbanken säger på ett lite tjusigare sätt  är att de är bra på att spekulera i jordbruksråvaror för sina kunders räkning.

Kom ihåg annonsen när jag lyssnar på Ekot och Matens pris om spekulation med livsmedel .

Frågan är komplicerad, jag vet det.  Men det handlar om livsnödvändiga råvaror. Det är väl därför jag inte gillar spekulation i mat.  Vi alla är betjänta av stabila  priser.

Relaterade inlägg:

Karin och jag gillar fryst mat Favorit- fryst mat! Nanopartiklar i mat?