Märkligt.

På grund av risk för att fågelinfluensan sprider sig från vilda till tama kycklingar och höns så får inte tamfåglarna vistas ute sedan några månader tillbaka. De ska hållas inne i sina stallar tills faran är över så att smittspridning minimeras. Det är klokt.

De flesta matfåglar har aldrig möjlighet till utevistelse, men ekologiska och frigående kycklingar samt ekohöns ska kunna gå ut enligt regelverket.

Just nu kan de inte det. Det bör väl producenterna berätta – inte sant ?

Köper vi ägg eller en kyckling som det står KRAV på förpackningen eller t ex Kronfågels ”Sol och sprätt- Utomhuskyckling” så bör man väl upplysa om, genom en påklistrad etikett eller annat, att just nu så är det ingen sol och sprätt för kycklingar och höns i hönsgården.

Det minsta man kan begära är väl att företagen informerar om detta på sina webbsajter. Men icke.  Har googlat runt på Kronfågel, REKO, KRAV, Svenska Ägg, Coop, ICA, Axfood m fl. Ingen stans går att läsa att KRAV och utegångsfåglar inte kan vara ute, trots att varumärkena och reglerna lovar det.  Väldigt konstigt och vilseledande. Hur svårt kan det vara?

Jag tror att vi konsumenter är såpass kloka att vi, om vi tycker det är viktigt att kycklingar och hönsen går ute, ändå köper KRAV ägg och sprättkyckling och begriper att detta är ett undantag och att djuren måste hållas inne i smittsamma tider. Eller hur?

Skärp er!

Ska ringa Jordbruksverket och se vad de har att säga.  Återkommer.

PS Nu fick jag tag i Jordbruksverket. Så här är EUs regler: Ekoägg och kyckling får marknadsföras som ”ekologiska” trots att de inte kan vistas ute om det handlar om ett beslut av myndigheterna, vilket det är i detta fallet. Sprättkycklingen som Kronfågels här ovan, så kallad free-range, får marknadsföras som detta i 12 veckor under beslutet om att hålla fåglarna inne. Inte längre. Alltså håller sig företagen till reglerna för närvarande.Men en sak är regler, en annan sak är etik och redlighet. Tycker det är jättekonstigt att det inte står ett ljud om fågelinfluensan och tvånget på att djuren ska hållas inne på någon av de berörda företagens sajt. Knäpp tyst. Så kan vi inte ha det. Tycker faktiskt att det vore på sin plats med även en etikett på förpackningen.

Upplysningsvis innebär fågelinfluensan ingen risk för oss människor, det är djuren som drabbas

Relaterade inlägg:

Samarbeta ICA och Coop! Krav på bruna sprättägg – Dumt Coop! ”Kräv stopp för danskt fläskkött i Coop-butikerna!”

Jäkligt trött på vissa krukodlade kryddor, framförallt mynta och i viss mån koriander. För 20 spänn, minst, får man några tunna stjälkar mynta med några pytteblad på. Ska det bli någon  smak på en maträtt för fyra personer så får man köpa tre krukor. Inte får man ihop så mycket smak på en kruka koriander heller för den delen. Gäller säkert andra kryddor också. Basilikan svarar för sig någorlunda.

I går handlade jag en rejäl knippa mynta och en rejäl knippa koriander för 15 kronor styck i  en butik. Nej, det var inte Coop, kryddorna var inte ekologiska och säkert inte svenskodlade heller. Men jag fick många och rejäla blad, se bilder. Räknar man resursåtgång i form av jord, näring, energi och klimatpåverkan per kilo blad blir jag inte inte förvånad om myntaknippet kommer ut bättre än krukan. Vad gäller bekämpningsmedel ligger knippet säkert hopplöst i lä. Men ändå.

En uppmaning till Coop och andra är att se till att vi får slipper att betala dyrt för spetiga färska kryddor i butikerna. Och ja, jag vet att det inte är rätt säsong för färska kryddor, men krukan med mynta är så gott som lika slankig på sommaren. Gör något! Mynta växer som ogräs i rabatten så så himla svårt kan det väl inte vara? Eller?

Förresten ska jag frysa in lite mynta och koriander och se om de är lika goda frysta som färska. Kan vara en idé. Inte minst på sommaren och spara till vintern. Rapporterar.

————

PS Blev nyfiken, ringde krukodlaren Spisa.se och frågade varför det ser ut som det gör. Intressant. Bland annat handlar det om att mynta odlas som stickling och tål inte etylengas. Förvaras den ihop med frukt och grönt som avger etylengas tappar myntan blad. Knippena som jag köpte i går flygfraktas hit- inte bra- troligen från Israel, Spanien eller kanske Portugal. 

Får fundera vidare på mig och myntan. Skulle aldrig köpa jordgubbar mitt i vintern, men färska kryddor är svårt att avvara… Inte minst om man som jag är överförtjust i asiatisk mat.

Relaterade inlägg:

Mer om mynta och andra färska kryddor Trött och sur på Paulún – Livsmedelsverket – gör något!!! Trött på osjyssta företag

Atria, charkföretaget, har gjort nya förpackningar till vissa charkvaror. Kan inte bestämma mig om det är ett steg fram eller ett tillbaka.

Bra är att

+  Det står hur många skivor det är i förpackningen. 12 stycken.

+ Förpackningen är ordentligt återförslutningsbar.

+ Skivorna ligger på en liten plastbricka så man slipper dra dem med händerna ur en kletig förpackning. Framförallt slipper man stoppa tillbaka dem i den kletiga förpackningen om man råkat lägga upp för många som inte går åt.

+ Inbillar mig att man inte slänger korvarna i brådrasket när de ligger i en så rejäl fräsch förpackning, även om datumen har gått ut. Troligen mindre matsvinn.

+ Förpackningen är snygg.

+ Korven är god

Dåligt är

–  Plastbrickan. Mer fossila bränslen och mer plast till jordklotet.

Bra eller dålig förpackning när man summerar?

Relaterade inlägg:

Dålig konsumentjournalistik om larmet om krossade linfrön Kött med dålig eftersmak- om hästslakt, maffia och DNA Köttskatt- bra för miljön och bra för hälsan

Tack alla som hjälpt oss med vårt ”Dilemma” om bakdatum på bröd. Nästan 800 har läst inlägget och 600 har röstat. En stark majoritet vill behålla bakdatumet på bröd och många goda argument för detta finns i kommentarsfältet.

Med våra medlemmars åsikter i ryggen arbetar vi förstås vidare för att behålla bakdatumet även om det möjligen ökar svinnet i brödhyllorna. Den ekvationen får bagerier och butiker lösa på annat sätt. Till exempel genom att rea ut bröd som inte säljs, precis som många butiker har börjat med på andra varor.
Vi har skickat resultatet av ”Dilemmat” till Livsmedelsindustriernas branschorganisation, Li, till Sveriges bagare & konditorer, till branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel samt till Coop så de är väl informerade om vår inställning.

Nu till nästa ”Dilemma”:

Vissa bröd fryses ner på bageriet direkt efter att de har bakats för att sedan tinas upp i takt med konsumenternas efterfrågan. På det frysta brödet anges inte bakdatum, när brödet tinas upp märks det med bäst före-dag.

Relaterade inlägg:

Dilemmat – bakdatum på bröd Okej med endast bäst före- datum på fryst bröd Coop strålar bröd med UV-ljus och höjer D-vitaminhalten

Uppdatering: Rösta i frågan om märkning på fryst bröd här

Text från filmen

För några år sedan ville branschen ta bort bakdatumet på bröd, eftersom man ansåg att det är alltför styrande för konsumentens val. Konsumentföreningen Stockholm kämpade emot och bakdatumet behölls.

Många brödsorter håller sig goda och fräscha även några dagar efter att brödet bakas, men de ratas då av konsumenterna och får skickas tillbaka till bagerierna för att i bästa fall gå till djurfoder.

Mycket svinn uppstår hävdas det genom att vi konsumenter stirrar oss blinda på själva bakdatumet. Röster höjs för att på vissa brödsorter, fullkorn och mer grova bröd till exempel, upphöra med bakdatumen och endast sätta bäst före datum på dessa bröd, bland annat för att minska svinnet i hyllorna.

Relaterade inlägg:

Ja till bakdatum på bröd + nytt ”Dilemma” Okej med endast bäst före- datum på fryst bröd Pimpa ditt bröd!

Nej, nej, nej. Så blev utfallet av vårt ”Dilemma” där vi frågade om det är okej med viss engelsk text på livsmedelsförpackningar eller ej.

En klar majoritet av KfS Medlemspanel och övriga av de 800 personer som röstade tycker att ingen text ska vara på engelska. Utom möjligen namnet på gröten vars förpackning vi tog som exempel. Nämligen gröten ”Great”. Själv tycker jag också att namnet är fyndig.

Vi frågade även Livsmedelsverket som skickade frågan vidare till den kommunala livsmedelstillsynen i Södertälje. De har ansvar för Lantmännen Cerealia som gör varumärket ”Axa”. De sa också nej klart och tydligt till engelsk text och har ålagt Lantmännen Cerealia att ändra produktinformationen. Men det var inte bara den engelska texten som fick anmärkning:

• Information om namn och adress på tillverkare saknas på svenska. På produkten finns endast en webbadress och det är inte tillräckligt.
• Bruksanvisning på svenska saknas.
• Näringsvärdesdeklarationen ska uppges per 100 g alternativt per 100 ml. På AXAs förpackning anges den per 50 g. Man får deklarera näringsvärde per portion om portionsstorleken anges, men det är inte klart uttryckt på förpackningen.
• I näringsvärdesdeklarationen anges inga enheter utan bara värden. Utan enheter säger näringsvärdena ingenting.
• Ingredienserna anges inte i fallande ordning som sig bör.

Tack alla som har sagt sitt och hjälpt oss med vårt Dilemma! Nu vet vi vad som gäller, naturligtvis inte bara för gröten Great utan för alla livsmedelsförpackningar. Viktig text måste anges på svenska.

Relaterade inlägg:

Dilemmat – Nej till engelsk text säger KfS medlemspanel! Dilemmat – Engelsk text på förpackningar Ökad acceptans men fortsatt nej till GMO i medlemskåren

Nej blev svaret när vi frågade vår medlemspanel om det är okej med engelsk text på livsmedelsförpackningar. Förutom att kalla gröten för ”Great”, det kan ganska många acceptera. Jag med.

Vi har talat med Lantmännen som äger AXA som gör gröten Great och redovisat Medlemspanelens åsikter. Anledningen att texten är på engelska är att förpackningen också marknadsförs i både Norge och Danmark. Eftersom man anser att det inte finns plats för alla tre språken skriver man viss text på engelska. Norska hade väl i så fall legat närmare till hands – eller? Det förstås ju lätt av både svenskar och danskar.

Nu anmäler vi förpackningen till Livsmedelsverket, så får vi se vad de säger. Det är lag på att viktig text som till exempel tillagningsanvisningar, ska vara på svenska.

Tack alla röstande och kommentatorer. Det är ovärderligt att få hjälp med våra ”Dilemman”! Så här blev resultatet på frågan: Vilken information på en livsmedelsförpackning är okej att ha på engelska? 800 personer har röstat.

Relaterade inlägg:

Nej till engelsk text – nu får Lantmännen ändra Dilemmat – Engelsk text på förpackningar Marknadsföring till barn- ny KfS rapport!

Häromdagen fick vi ett brev från en medlem. Per blir inte glad när han får vårt medlemsblad ”Medlem Stockholm” skriver han, och jag känner mig riktigt träffad. Hör här:

”Jag blir sannerligen inte glad när jag får något skriftligt från er. Alltid kritik och pekpinnar mot oss som handlar hos er. Nu sist får vi skäll och påstås slänga 20-25 procent av vår mat. /…/ Vidare klagar ni på att vi slänger vatten. /:::/ Tidigare har ni kritiserat att vi inte stänger av TVn på natten/…/

Klaga i stället på all reklam, alla energislukande evenemang och alla eluppvärmda indrottsarenor men lämna oss vanliga människor i fred. Jag ser INTE fram mot era hurtfriska men sadistiska pekpinnar i nästa numer. Ni låter som en del präster från förr som hotade med helvetet om församlingen inte gjorde bot och bättring.” Så avslutar Per sitt brev.

Det ligger en hel del i Pers resonemang. Staplat på varann kommer föreningen ofta med pekpinnar. Släng inte mat, släng inte kläder,  släng inte vatten,  släck ljuset , köp ekologiskt och rättvisemärkt, ät inte så mycket kött, gör si och gör så….Medan vi själva  har  jättekonsert på Globen i veckan som slösar energi och Coop som vi äger, skickar ut mängder med tryckt reklam i brevlådorna.

Vår verksamehtsidé är att föreningen ”ska verka för att medlemmarna i sin konsumtion kan bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö”. Men är vi alldeles för tjatiga och pekpinneaktiga?  Kanske det. Vad säger du?

Relaterade inlägg:

Del II: Tycker hjärtligt illa om Apple och Phone House Del I:Tycker hjärtligt illa om Apple och Phone House Vi får kritik!

Enligt nuvarande lagstiftningen ska all information på en livsmedelsförpackning vara på svenska. Godkänt är också om stavningen av ett ord ”obetydligt skiljer sig från svenska”.
I dag är det allt vanligare med engelska ord i vårt språkbruk. Kan vi i regel så mycket engelska idag att viss information på till exempel livsmedelsförpackningar kan godtas om den ges på engelska? Är lagstiftningen föråldrad? Vad tycker du?

Titta på videoexemplet och tyck till!

Relaterade inlägg:

Dilemmat – Nej till engelsk text säger KfS medlemspanel! Nej till engelsk text – nu får Lantmännen ändra Jag blir vansinnig på oläslig text på förpackningar!

Vi har gått vidare med frågan som vi ställde för två månader sedan för att driva på för förändring. Gästbloggare: Adam Svensson

Det är idag möjligt att köpa dyra elektronikprodukter och betala genom sitt mobiltelefonabonnemang. Att göra ett sådant köp kan anses ologiskt men på det här sättet kan man få igenom ett köp som i vanliga fall hade krävt en kreditupplysning. Telefonabonnemang och dess kostnader har inte innefattats av konsumentkreditlagen.

Men till årsskiftet så träder en uppdaterad version av lagen i kraft. Med den nya lagen kommer kryphålet inte att finnas kvar vilket innebär att konsumenter skyddas mot köp över sina ekonomiska förutsättningar.

Det är många gånger oklart om ett köpavtal ingåtts eller inte när det skett genom SMS, det har Konsumentverket uppmärksammat. Samma problem avspeglas i de kommentarer vi fick in från er läsare. Ibland går det väldigt fort att genomföra en betalning och en extra verifikation om vad det faktiskt är man köper kan vara önskvärt. Branschorganisationen för mobila innehållsköp, Morgan, har satt upp tydliga riktlinjer för hur ett köp ska gå till för sina medlemsföretag. T.ex. så krävs en verifiering vid köp över 50kr.

SMS-köp hamnar i en gråzon. Det är oklart om de innefattas av distansköplagen vilket gör att man har 14 dagars ångerrätt. Är det ett köp av en vara så gäller lagen men är det en tjänst så är det inte fullt lika tydligt. Det kan vara svårt att realisera en lång ångerrätt på en bussbiljett som bara har 1-2 timmars giltighetstid.

En oanad konsekvens kan uppstå för de som inte lyckas betala sin faktura i tid. Om fakturan på telefonabonnemanget inte betalas i tid på grund av en avgift på ringsignalsprenumeration så är det inte bara prenumerationen som avbryts, samtal kommer också att strypas. Eftersom avgiften läggs på telefonfakturan så drabbas alla tjänster på telefonen. En jämförelse kan vara att man inte kan betala sin faktura för vattnet och därför stängs både elen och vattnet av.

Relaterade inlägg:

Dilemmat – Resultat ”mobilen som betalningsverktyg” Dilemmat – Ekologiskt eller närproducerat, vad väljer du? Dilemmat – Är det okej med ”innehåller-inte-marknadsföring”?