Härförleden skällde jag på färsk mynta i kruka. För dryga tjugolappen i butik får man några spetiga stjälkar med få blad. Fick lära mig att när mynta utsätts för etylengas från frukterna i grönsaksdisken så tappar de blad. Så är det med det.

Har inte kunnat släppa ämnet. Så i dag fick jag lära mig mer, i ett av Spisas stora växthus i Hejsta, utanför Södertälje. Där odlas bland andra  Änglamarkskryddor och  ICAs ekologiska.

Gillar studiebesök. Blir alltid ödmjuk över allt pyssel och slit som krävs för att få fram vår mat. Hur varje salladskruka synas och hur bladen ansas av omtänksamma händer innan den läggs i plastpåse och kartong. Och hur en pyttestickling av mynta varsamt sätts i en kruka, och när sticklingen har vuxit sig lite större måste varje liten planta beskäras för att förgrena sig och växa sig frodigare. Och himmel vilket slit.

Speciellt som i detta fall salladen och kryddorna är ekologiska. Då kan fröerna kosta upptill 60 000 kr per kilo, jorden och näringen kommer från organiskt material, inte kemisk näringslösning, och skadedjuren ska bekämpas med nyttiga insekter. Svindyrt jämfört med kemikalier

Tack Jerry Orrebacken på Spisa för att du tog mig runt i växthusen. Nu vet jag mer, och förfasas inte  lika mycket längre över priset på ekologiska kryddor. 

Relaterade inlägg:

Om läskskatt: Mindre läsk men mer av andra söta drycker Trött på krukodlade kryddor Hur länge är färska jordgubbar färska?

Jäkligt trött på vissa krukodlade kryddor, framförallt mynta och i viss mån koriander. För 20 spänn, minst, får man några tunna stjälkar mynta med några pytteblad på. Ska det bli någon  smak på en maträtt för fyra personer så får man köpa tre krukor. Inte får man ihop så mycket smak på en kruka koriander heller för den delen. Gäller säkert andra kryddor också. Basilikan svarar för sig någorlunda.

I går handlade jag en rejäl knippa mynta och en rejäl knippa koriander för 15 kronor styck i  en butik. Nej, det var inte Coop, kryddorna var inte ekologiska och säkert inte svenskodlade heller. Men jag fick många och rejäla blad, se bilder. Räknar man resursåtgång i form av jord, näring, energi och klimatpåverkan per kilo blad blir jag inte inte förvånad om myntaknippet kommer ut bättre än krukan. Vad gäller bekämpningsmedel ligger knippet säkert hopplöst i lä. Men ändå.

En uppmaning till Coop och andra är att se till att vi får slipper att betala dyrt för spetiga färska kryddor i butikerna. Och ja, jag vet att det inte är rätt säsong för färska kryddor, men krukan med mynta är så gott som lika slankig på sommaren. Gör något! Mynta växer som ogräs i rabatten så så himla svårt kan det väl inte vara? Eller?

Förresten ska jag frysa in lite mynta och koriander och se om de är lika goda frysta som färska. Kan vara en idé. Inte minst på sommaren och spara till vintern. Rapporterar.

————

PS Blev nyfiken, ringde krukodlaren Spisa.se och frågade varför det ser ut som det gör. Intressant. Bland annat handlar det om att mynta odlas som stickling och tål inte etylengas. Förvaras den ihop med frukt och grönt som avger etylengas tappar myntan blad. Knippena som jag köpte i går flygfraktas hit- inte bra- troligen från Israel, Spanien eller kanske Portugal. 

Får fundera vidare på mig och myntan. Skulle aldrig köpa jordgubbar mitt i vintern, men färska kryddor är svårt att avvara… Inte minst om man som jag är överförtjust i asiatisk mat.

Relaterade inlägg:

Mer om mynta och andra färska kryddor Trött och sur på Paulún – Livsmedelsverket – gör något!!! Trött på osjyssta företag

Blir glad! Gillar förslagen och slutsatserna i Nordiska ministerrådets nya rapport om hur man kan minska matsvinnet genom lägre temperatur i kylkedjan och annan gas i köttförpackningarna. Nu finns det svart på vitt, det vi kämpat för så länge. Sänk den rekommenderade maxtemperaturen från + 8 grader till + 4 grader för kylda varor och byt ut gasen i köttförpackningarna till koldioxid och kvävgas som i Norge, så håller köttet betydligt längre och matsvinnet minskar. Varför? För att bakterierna, både de som skämmer maten och de sjukdomsalstrande hålls på en låg nivå. Med annan gas håller sig köttet fräscht mycket länge och dessutom möras det under tiden. Det gör det inte  med den gas som används i Sverige i dag. Vakuumpackat kött är bäst tycker jag, men ska man ändå använda gas, ta den norska.

Innan jag lägger näsan i vädret ska jag banne mig se till att förslagen genomförs. Hög tid!

I rapporten påpekas också att konsumenterna behöver bättre information för att inte slänga så mycket mat. Det har vi redan fixat med vår sajt www.slangintematen.se med över tusen unika besökare om dagen, men det kan förstås bli ännu bättre.

Relaterade inlägg:

Blir glad! Bra initiativ kring folkhälsan. Lindbergmuggar i år igen. Så glad jag blir! Blir glad- minskar matsvinnet med nästan 60 procent

Läste just ett blogginlägg som höjde Pellegrinos blodapelsindryck till skyarna. Förutom att den innehöll 20 procent ren fruktjuice var den färgad med paprika, alltså underförstått ett naturligt färgämne. Inte syntetiskt. Är det bra eller dåligt tänkte jag, och bestämde mig för halvkasst.

Paprikaodling tar enormt mycket resurser i anspråk. Energi för att odla eller värma upp växthus, gödning, vatten och bekämpningsmedel. I detta fall för att kunna ge en blodapelsindryck en snygg färg. Om man nu kan framställa samma färg syntetiskt så tar det mycket mindre resurser i anspråk. Likadant med aromer. Varför odla fram jordgubbar till en arom i en läskedryck om man lika väl kan tillverka samma molekyler i ett laboratorium? Jordgubbsodlingen kräver mängder av mark och ger stora utsläpp till luft och vatten.

Syntetiskt eller naturligt? Det var frågan på kemiindustrins och livsmedelsföretagens seminarium i Almedalen för några veckor sedan. Det är att svära så det osar i kyrkan att hävda att syntetiskt framställda färg- och aromämnen är bättre för planeten än naturliga. Kemi är fult, natur är vackert. Men att svära i kyrkan är precis vad  vi behöver göra lite oftare. Att vända och vrida på etablerade sanningar och inte vara så himla rädda för alla twitterstormar som kan bli följden när rättrogna ger sig ut på jakt efter en.

Vad gäller utvinning av naturliga färg- och aromämnen så får man väl i alla fall hoppas att det är frukter och grönsaker som annars skulle gå till spillo som tillvaratas.

Relaterade inlägg:

Inga konserveringsmedel, inga syntetiska färgämnen – The Quick Milk Magic Sipper Glass, löss och färgämnen Många aromer i en jordgubbe

Usla villkor för thailändska och burmesiska arbetare i kycklingbranschen enligt Swedwatch rapport.

Swedwatch menar att svenska importörer mest kollar hur djuren har det och inte bryr sig lika mycket om arbetarnas villkor.

Känns lite barockt.

Missminner jag mig inte så larmades det rejält om antibiotikaanvändningen i den thailändska kycklingindustrin för några år sedan. Hur som helst var jag inbjuden till Findus kontor i Bjuv för att prata om bland annat detta, för låt säga, 6 – 8 år sedan. Varken de eller jag tog upp hur arbetarna hade det då, utan fokus var på kycklingarna. Trist. Lätt att själv bli förblindad av frågan för dagen.

Som kommentar till Swedwatch rapport säger Findus  i dag att de har omfattande kontroller av arbetsvillkor etc. Så bra. Men också att de ska säkerställa ytterligare att deras uppförandekoder etc följs.

Känns just nu bra att Coop bara har svensk kyckling i sina enportionsrätter.

Och Findus, Dafgårds med flera, kan ni inte ursprungsmärka er mat!!! Urgammalt krav från oss men ändå… dags att återupprepa det.

Vore intressant att få reda på vad Findus upptäcker i sina utökade kontroller. Stämmer arbetarnas villkor i deras anläggningar med Swedwatch rapport?

Relaterade inlägg:

Uselt, Konsum Värmland! Etiska kontroller av europeiska företag Bravo Findus!

Kan man åka till månen kan man väl för fanken fixa ett lim så det går lätt att ta väck etiketter från glas och glasburkar, flaskor med mera.

Har kämpat länge med att få bort etiketter med streckkod från glas inköpta på IKEA. Gick äntligen bort med aceton som någon tipsade om på nätet. Tänkte i min enfald att sillburkarna som jag återanvänder till sylt, chutney med mera kunde bli fria från sina etiketter med samma metod, men nej. De sitter som berget. Fick tips på nätet om matolja och dränkte en burk i det, men nej. Blir galen.

Tillverkare: FIXA problemet!!!

Och kom inte med att jag ska stå med hårtork och värma etiketterna som någon föreslog, det gitter jag bara inte.

Relaterade inlägg:

KappAhl gödslar bort sitt varumärke Kassa reflexer måste bort från marknaden! 1000 spänn till restaurangbesök!- Hjälp oss att få förpackningstexter som går att läsa!

Boken Svinnlandet av Andreas Jakobsson, frilandsjournalist, har just släppts. En viktig bok som ägnas åt all mat som slängs och förfars från jord till bord. Jag har bara skummat den hittills inför en intervju i TV4:s morgonsoffa i morgon bitti och inför Coops försäljning av ”Knasiga grönsaker” som börjar i morgon. De knasiga grönsakerna har annorlunda form, färg och storlek än den gängse .och säljs till 25 procents lägre pris än det ordinarie. Det är en del av Coops satsning för att minska matsvinnet. Jättebra säger vi!

I somras publicerade vi rapporten, ”De ratade grönsakerna”. I den tar vi upp det faktum att butiker och konsumenter ställer krav på ett ”prickfritt” sortiment och att detta leder till att frukt och grönsaker med bra kvalitet inte alltid tas tillvara.

Det är mycket fokus på matsvinn just nu. Kul! I dag till exempel intervjuades jag länge och väl av Mårten Thorslund som har sajten Matsvinnet.se.  Väldigt roligt att så många engagerar sig. Annat var det förr. När vi släppte vår första matsvinnsrapport ”Rapport från en slaskhink” 2009 fanns knappast frågan på agendan, varken i Sverige eller internationellt.

Matsvinn är en stor fråga i dag och den viktigaste frågan när det gäller att minska matens belastning på både miljön och plånboken anser vi.

Relaterade inlägg:

Bra Coop – att ni lyssnar på era medlemmar! Coop hotellpremie – så bra. God Jul! Bra kort: Coop Medmera Mer

Ja, jag gillar verkligen Knut och Alice Wallenberg som donerade så himla mycket pengar till forskning. Pengar som gör så mycket nytta för oss enskilda individer, för företag och i samhället.

Läser i dagens nyhetsbrev från Kemivärlden att nu har nästan 800 miljoner kronor anslagits ur stiftelsen till 25 olika forskningsprojekt.  Det närmar sig nästan 1 miljard kronor. Det är väldigt mycket pengar. Kan inte låta bli att att erinra om att det är stor skillnad på miljoner och miljarder när det bollas med de tu. Det begriper man med denna enkla jämförelse:

1 miljon sekunder är 11 dagar. 1 miljard sekunder är 32 år!

2014 delade stiftelsen ut 1,7 miljarder kronor.

Projektanslagen beviljas främst till grundforskning inom medicin, teknik och naturvetenskap. Några exempel är pengar till nya metoder för cancerbehandling, nya behandlingsmetoder och läkemedel mot infektionssjukdomar och ny kunskap om hur vi människor utvecklade förmågan att lära oss saker.

För något år sedan gick pengar bland annat till Swetox, ett nybildat institut med många universitet inblandade. Swetox forskar om risker med kemikalier, bland annat hormonstörande ämnen.

Ett stort tack till Knut och Alice och de personer som är satta att förmera pengarna till nytta för oss alla.

Relaterade inlägg:

Karin och jag gillar fryst mat Gillar Almedalsveckan Håkan Hellström gillar inte vatten på flaska

Det är väl självklart att alkoholhaltiga drycker ska ha näringsdeklaration och innehållsdeklaration som lagen föreskriver för alla andra livsmedel. Vin -och spritföretagen måste ha varit hejdundrade duktiga lobbyister i Bryssel när den nya informationsförordningen antogs. Alkoholhaltiga drycker undantas från krav på information om innehåll, antal kilokalorier, sockerhalt, tillsatser och annat som är viktig information för oss konsumenter.

Inte minst kalorihalten. 2 glas vin, 20 cl, = 320 kcal.  Många av oss petar  i oss det på en kväll och mer därtill. 320 kal kanske inte är hela världen, men de kommer ju på toppen av allt annat som har slunkit ner under dagen. En Pina colada ger 450 kcal.

10 procent av alla kalorier britterna får i sig kommer från alkohol. Enligt studier så underskattar folk kalorihalten i ett stort glas vin eller en drink.

Loppet är dock inte kört. EU håller på att utreda huruvida det ska vara ingrediens- och näringsdeklaration på flasketiketten och skulle ha lagt fram förslag redan december 2014. Men något har kommit emellan – vinlobbyister månne? – och nu kommer inte rapporten att landa förrän 2016.

Säkert har lobbyisterna lagt sina näsor i blöt. För själv kan jag inte tänka ut ett enda hållbart argument till varför alkoholhaltiga drycker undantas från märkningsbestämmelserna. Kan du? Mer än att etiketterna blir fulare förstås.

Relaterade inlägg:

Kalorier i vin och sprit – så mycket måste du röra på dig för att bli av med julsnapsen Sprit i butik- vad tycker du? ”Calories do count!” Prata kalorier – inte enbart socker

I USA har folk stämt ett företag som säljer mandelmjölk inför domstol för vilseledande marknadsföring. I reklamen låter det nämligen som om det finns massa mandel i  mjölken trots att den endast består av 2 procent mandel. Resten är vatten, socker, carragena och solroslecitin.

Mandeldryck som säljs i svenska butiker innehåller också bara 2 procent mandel. Resten är vatten och lite övrigt beroende på vilket märke det är. Till exempel:

Alpro original innehåller: Vatten, socker, mandel (2%), trikalciumfosfat, havssalt, stabiliseringsmedel (fruktkärnmjöl, gellangummi), emulgeringsmedel (solroslecitin), vitaminer (riboflavin (B2), B12, E, D2).

Go green innehåller: Vatten, socker, mandel 2%, salt, stabiliseringsmedel (guarkärnmjöl, gellangummi), emulgeringsmedel solroslecitin.

Det är ungefär lika lite nötter och samma ingredienser i hasselnötsdrycker och pistagenötsdrycker. Cashwedryck innehåller 3 procent cashew.

Alpro kallar drycken för 100 % växtbaserad. Tycker inte det stämmer. Jag tycker den är till nästan till 100 procent vattenbaserad.

” Att öka ditt växtbaserade intag är ett fantastiskt enkelt sätt att ta hand om ditt välbefinnande, din kropp och vår planet” säger Alpro.  Det där om planeten stämmer, åtminstone jämfört med mjölk. Mandelrycken innehåller ju knappt någon mandel och tur är väl det. Mandelodling kräver nämligen enormt mycket vatten och i många länder är det stor vattenbrist, inte minst just nu i Californien där mer än hälften av världens mandlar odlas.

”Våra drycker kräver mindre mark och vatten och genererar midre CO2 än mejeriprodukter” står det på förpackningen. Ja det ger jag Alpro rätt i, drycken består ju mest av vatten.

”Så mycket näring från naturen att njuta av i varje förpackning.” Nja…näring från naturen? Näringen kommer ju mest från de tillsatta vitaminerna och mineralerna, skulle jag tro.

Jag begriper gott och väl att  man inte kan häva i hur mycket nötter som helst i nötdryckerna. Då blir det nog en enda sörja. Två procent kanske är det som ger den bästa drickkvalitén. Vad vet jag.

Jag vet också att nötter är nyttigt, och att få i sig 10 gram nötter om man dricker 5 dl per dag är alltid något. Har inte emot drycken sig. Det är säkert ett bra alternativ till mjölk för dem som inte kan eller vill dricka den.

Men innehåller dryckerna så lite som två procent nötter, då ska man hålla sig för god för att ta i som Alpro gör i sin reklam.

Frågan är om man skulle vinna ett mål i marknadsdomstolen om man drev frågan rättsligt?

Jag kan inte se att Lantmännen med sina Go Greendrycker tar ut svängarna så som Alpro gör på sin sajt. Möjligen har jag missat något.

PS Hoppsan. Precis som jag skulle lägga ut det här inlägget kom det en stämning till i USA.