Nu händer det! Matsvinnet ska ner och det har många företag insett. ICA har samarbete med Food2change, lanserar ”Matlådans dag” i morgon och genom appen Karma kan du köpa överbliven mat i ICAbutiker.  Willys kör sin kampanj ”Svinnsmart” på nätet och på stora annonstavlor på stan och stöttar Matmissionen i Veddesta och Hägersten liksom andra organisationer i landet. Lidl har samarbete med företaget Allwin som kör överbliven mat  från butiker till kyrkor och välgörenhetsorganisationer.

Liksom andra arbetar Coop förstås med att förbättra rutiner för att beställa rätt mängd varor och en del av det Coop inte blir av med innan bäst före datumet går ut säljer man ut till rabatterat pris.

Coop har sålt ”knasiga grönsaker” och några Coopbutiker i Stockholm har samarbete med organisationer och skänker mat till  behövande. Men i övrigt har vi, som har drivit på länge för mindre matsvinn, tyckt att det har gått mycket trögt.

Vi är trots allt stora ägare till Coop och då gillar vi inte att företaget ligger i lä på området.

Därför blev jag extraglad när jag fick veta att flera Coop butiker har börjat sälja grönsaker och frukt för en spottstyver som annars skulle slängas och som duger utmärkt till grytor och smoothies.  Äntligen! Fortsätt på den vägen. Det finns mycket mer att göra. Det gör det för oss konsumenter också. Vi slänger massor av mat, helt i onödan.

Läs tidningen MerSmak, där finns det ofta tips och restrecept. Bland annat i årets påsknummer, se sid 25.

PS 24/3: I dag meddelar Sodexo att de går ut med en stor kampanj i skolorna för att minska matsvinnet. Så visst händer det grejer!

Relaterade inlägg:

Äntligen! Coop minskar matsvinnet Norge minskar matsvinnet- vad händer här? Blir glad- minskar matsvinnet med nästan 60 procent

Nya matsvinnssiffror från UK visar att hushållen inte får bukt med sitt matsvinn. Hushållen fortsätter att slänga massa mat, trots att frågan är högt på agendan bland både myndigheter, företag och media. Inte så himla konstigt. Informationen på de engelska livsmedelsförpackningarna om hur maten ska hanteras är riktigt usel.

Var i London förra helgen och hälsade på barnbarn. Passade på att spana lite. Så här står det på deras mjölkförpackningar. ”Förvara i kylskåp. Öppnad förpackning ska konsumeras inom tre dagar och på ”sista förbrukningsdagen”. Samma information på yoghurten. Juicen ska drickas upp inom två dagar i öppnad förpackning och ska absolut slängas på ”use by date” om förpackningen är oöppnad. Ord och inga visor.

Men hallå! Varorna håller längre än så och ännu längre om man har riktigt kallt i kylskåpet. Det här med att ”titta, lukta, smaka”  är tydligen inget som kommuniceras.

Det förvånade mig att informationen är så märklig. Matsvinn är en stor fråga i UK och jag har alltid tyckt att de ligger hästlängder före oss i engagemang och åtgärder.  Trodde att de kommit mycket längre.

 Vi i Sverige har i alla fall ett ”bäst före datum” som allt fler begriper att det inte betyder ”äckligt efter”. Bäst vore att det stod ”hållbar minst till”. Men det är olagligt enligt en EU förordning.

Relaterade inlägg:

# Restfest – Förbjudet att slänga mat i Sverige? Vitamintillskott- att slänga pengarna i sjön eller hälsorisk? Nej, vi konsumenter bär inte ansvaret för att fläsket sinar

Nu kommer de i en strid ström, goda initiativ för att minska matsvinnet. Här är några exempel. Vissa av tjänsterna är fullt utvecklade och andra mer i sin linda.

 ResQ Club, To Good to Go, och Karma är exempel på appar som binder ihop hungriga människor med restauranger, caféer och butiker som har mat över. Your local är åt samma håll men där kan både företag och grannar lägga upp inte bara mat utan också annat man vill sälja till reducerat pris eller skänka bort. Matsmart.se köper in överlager av livsmedel, shampon m m och mat av bra kvalitet med kort datum eller där datumet just har gått ut och säljer vidare till för en billig peng.

Matmissionen vars butik brann ner har startat igen, nu  i Veddesta. Ditt körs mat med kort datum från livsmedelskedjor och industrier och säljs till starkt reducerat pris till mindre bemedlade människor. Charity of food arbetar bland annat tillsammans med företag och distribuerar mat, inte minst under julen till hemlösa och andra. Foodloopz heter ett nystartat företag som ger möjligheter för företag att sälja överbliven mat till varandra.

Heja!

OLIO, digital lösning mot matsvinn

Relaterade inlägg:

Handlingsplan för att minska matavfallet [uppdaterad] Gör nya råvaror av gamla – minska matsvinnet! Minska saltet i maten – dags för action!

Norge är så mycket bättre än vi på att på ett helhjärtat och konstruktivt sätt arbeta med att minska matsvinnet. 2010 – 2015 har matsvinnet minskat med 12 procent per invånare. Mindre än de 25 procent som var målet, men ändå.

Norrmännen är glada och stolta.  Jordbruk, industri, livsmedelskedjor och konsumenter är engagerade. Regeringen anslår pengar till forskning, uppföljning och kampanjer och får med sig alla aktörer. Gemensamma mål och åtaganden stakas ut. Bland annat görs branschkartläggningar om hur svinnet utvecklar sig under tid på varugrupper och detaljnivå. Norgesgruppen, den största livsmedelskedjan, har hållit i taktpinnen redan från början och fått med sig fler. Bra jobbat!

Vad händer här? I jämförelse –  ingenting. Ledarskap saknas. Det får vi ändra på.

Här är info om vad som sker inom forskning kring matsvinn i Norge.

Relaterade inlägg:

Heja Norge och Norgesgruppen- minskar matsvinnet Silke minskar matsvinnet Alla minskar matsvinnet

Hundratusentals ton äpplen ruttnar i våra trädgårdar. Det skriv Jannike Kihlberg i DN  i dag. Känner mig träffad. Våra Transparente Blanche blir till några äppelpajer men mest fallfrukt och ruttnar på marken. Men vinteräpplena Alexander och Aroma ska Ulf, min man, plocka in i förrådet idag. Invirade i tidningspapper håller de flesta sig goda men skrynkliga till i februari.

Apropå matsvinn:

I Storbritannien förfars tusentals ton bröd. Bara hushållen slänger 24 miljoner brödskivor per år. Inte vet jag om vi svenskar uppför oss så mycket bättre, tror inte det. I så fall är det drygt 3 miljoner brödskivor som går till spillo här. Det handlar om ”ändskivorna” som många av oss ratar samt förstås bröd som vi inte gitter äta upp eller frysa in innan det blir torrt eller möglar.

I UK gör man öl av bröd som annars skulle gå till spillo. Kom och lyssna till Tristram Stuart på vårt seminarium ”Planetens Hälsa” den 17 oktober. Där berättar han om hur det går till.

Förresten, visst är väl ölets namn ”Toast” fyndigt?

Relaterade inlägg:

År 2025 är 268 miljoner skolbarn överviktiga eller feta – politiker vågar inte stöta sig med storföretagen 10 % av yoghurten slängs för att förpackningen är kass 100 000 ton mat slängs av butiker

Plast i haven pratas det mycket om – men plast på åkern? Några artiklar går att hitta. De handlar om att reningsverken skiljer av de flesta mikroplasterna från avloppsvattnet, vilket är bra, men plasten hamnar i rötresterna stället för i haven och rötresterna läggs ut på bondens åkrar. Vilket är dåligt. Kanske, för forskningen är i sin linda.

Men tänk allt matavfall som går till biogasanläggningarna. Tänk all plast och plastförpackningar som hamnar i matavfall hemma i köket. Några oavsiktligt,  som livsmedelsförpackningar. Några avsiktligt som matavfallspåsar av till exempel majsstärkelse. Majsstärkelsepåsen är en bioplast som är komposterbar, men den behöver hög värme och syre för att brytas ner. Den miljön finns inte i de flesta biogasanläggningar i Sverige, inte heller i trädgårdskomposten om någon nu trodde det. Därför måste plast och annat som hamnar i matavfallet skiljas av i ett första steg innan matresterna gå in i rötkammaren. På del flesta ställen.

Men hur effektiv är avskiljningen?  Hur mycket plastbitar följer med rötresterna ut på åkern? Vem kollar? Vem mäter? Vem forskar om eventuella miljörisker?

Ingen, verkar det som efter några telefonsamtal. Kan det bero på att vi inte gärna ifrågasätter något som i grunden är mycket gott? Som att göra energi och bränsle av matavfall, och kunna göda åkrarna och sluta kretsloppet mellan stad och land.

Viss plast som den av majsstärkelse bryts ner efter ett tag i naturen under gynnsamma förhållanden, men den mesta plasten bryts ju inte ner, inte heller sockerrörsplast som många tror.

Kanske oroar jag mig i onödan. Bra i så fall. Men det här måste någon titta på. Bums.

Tillägg  22 sept: Jag har rotat vidare och hittat nu en intressant liten studie som Avfall Sverige har gjort. Där hittat man endast en procent plastmaterial med matavfallet som för övrigt var ganska rent när det kommer till biogasanläggningen, 93-95 procent var matavfall. Men även Avfall Sverige tycker att man måste göra en ordentlig studie och undersöka förekomst av mikroplast och plastbitar och se hur effektiv avskiljningen är med olika metoder.  Ett forskningsområde är förstås också vad som händer med den plast som kommer ut på åkern. Hur lång tid tar det för den att brytas ner, och under vilka förhållanden..

Relaterade inlägg:

Bananer i plast – bra! Fängelse eller böter för plast i haven? Plast, bärkassar och återanvändning – en knepig fråga

Blir glad! Gillar förslagen och slutsatserna i Nordiska ministerrådets nya rapport om hur man kan minska matsvinnet genom lägre temperatur i kylkedjan och annan gas i köttförpackningarna. Nu finns det svart på vitt, det vi kämpat för så länge. Sänk den rekommenderade maxtemperaturen från + 8 grader till + 4 grader för kylda varor och byt ut gasen i köttförpackningarna till koldioxid och kvävgas som i Norge, så håller köttet betydligt längre och matsvinnet minskar. Varför? För att bakterierna, både de som skämmer maten och de sjukdomsalstrande hålls på en låg nivå. Med annan gas håller sig köttet fräscht mycket länge och dessutom möras det under tiden. Det gör det inte  med den gas som används i Sverige i dag. Vakuumpackat kött är bäst tycker jag, men ska man ändå använda gas, ta den norska.

Innan jag lägger näsan i vädret ska jag banne mig se till att förslagen genomförs. Hög tid!

I rapporten påpekas också att konsumenterna behöver bättre information för att inte slänga så mycket mat. Det har vi redan fixat med vår sajt www.slangintematen.se med över tusen unika besökare om dagen, men det kan förstås bli ännu bättre.

Relaterade inlägg:

Blir glad! Bra initiativ kring folkhälsan. Lindbergmuggar i år igen. Så glad jag blir! Blir glad- minskar matsvinnet med nästan 60 procent

Fem spännande nyheter

• Santa Maria med alla sina  tacos, såser och kryddor ska minska salthalten i sina produkter med 25 procent och sockret med 50 procent  till år 2020. Bravo säger vi, som just  håller på att följa upp vår saltrapport från 2013 där vi granskade 300 livsmedels innehåll av salt. Vad har hänt sedan dess? Det berättar vi om någon månad.
• Göteborgs stad ska halvera sitt matsvinn. I dag slänger storköken 1200 ton ätbar mat om året till ett värde om 35 miljoner kronor. Nu ska det bli ändring på det. Heja!
• Estrella tar bort palmolja och tillsatsen natriumglutamat E 621 från sina snacks. Intressant.
• På söndag 4 sept kör vi Familjedag på Skansen. Gratis inträde för alla medlemmar, teater och vår Ekostig för barnen, konsert med bra artister  och så kan du bli Bi-fadder och besöka honungsbaren.
•  Och så ordnar vi ju Restfest på Stortorget i Södertälje onsdag 14 september kl 11 – 15. Där bjuder vi Södertäljeborna på pizzor och kör restudueller mellan kockar och politiker med mera. Välkommen!

Relaterade inlägg:

”Plötsligt händer det”- om köttgas och köttfärs Veggo- nu händer det! Fast köttkonsumtionen står still. Allt fler tänker på kopplingen mellan matsvinn och miljö

Här är en liten uppdatering med exempel från när och fjärran, huller om buller.

Agenda 2030 målsättning är att minska matsvinnet med 50 procent till 2030. FNs sustainability goals är antagna av Sverige och därför inlemmas målen direkt in den svenska agendan.  Att minska matsvinnet är högre upp på dagordningen än någonsin internationellt.

Rockefeller foundation satsar till exempel 130 miljoner dollar under sju år i projektet Yield-wise för att minska matsvinnet, främst förluster efter skörd i länder söder om Sahara.

Här är några andra exempel. Det finns många fler.

Matmissionen Axfood tillsammans med Stadsmissionen och tio större livsmedelsindustrier startade ”Matmissionen”- en social supermarket i Rågsved i julas för att utsatta biståndsberoende människor skulle ges möjlighet att köpa överbliven mat av god kvalitet till kraftigt reducerat pris. Butikspersonalen kommer från Stadsmissionens olika verksamheter. Matmissionen brann ner till grunden i våras, nu öppnas en tillfällig Matmission i Veddesta och man letar nya lokaler för flera permanenta butiker.

Stockholms Matbank planeras inom Stadsmissionen. Ett femtiotal svenska företag, välgörenhetsorganisationer och NGOs har bildat ett nätverk för att bistå med kunskap och idéer för förverkligande. Vinnova har bidragit med en halv miljon kronor i projektpengar. Senast i december ska Stockholms matbank etableras i Stockholmsområdet. Coop har visat intresse att delta.

Matsmart.se säljer inte bara kolonialvaror som har eller snart kommer att gå ut i datum med 20 – 90 procents rabatt utan även ”knasigt godis”, dvs godis som inte har rätt färg eller form.

Förhoppningsvis kommer kampen mot matsvinnet att få en framskjuten plats i den kommande svenska livsmedelsstrategin. Andra länder arbetar långt mer konstruktivt med frågan än Sverige. T ex Norge med Matvett.no där livsmedelskedjan Norgesgruppen varit pådrivande.

Walmart lanserar nu, efter mycket om och men, knasiga äpplen under devisen  ”I’m perfect” i 300 butiker i USA. I övrigt har Walmarts nollvision när det gäller avfall till soptipp har bland annat bidragit till att man hittat en teknik för att kunna ta ur knäckta ägg ur ägg kartongerna och därmed slippa slänga hela äggkartongen. 37 miljoner ägg sparades från att gå till spillo förra året.

Feedback– organisation i UK som arbetar för att minska matsvinnet organiserar och uppmanar volontärer till ”gleaning”, dvs samla/ plocka ihop. Ett gäng åker ut till bönder som har anmält att de har överskott av frukt och grönsaker som riskerar att förfaras, kanske på grund av dåliga priser eller fel kvalitet. Hittills har 1000 volontärer plockat ihop 188 ton på åkrarna och distribuerat till välgörenhetsorganisationer.

Mängder av grönsaksrester går till spillo i industrin. Här utvecklas kålrester till kålmjöl som livsmedelsingrediens.

FareShare i UK , en matbank och välgörenhetsorganisation distribuerar numera mat från industrin och dagligvaruhandeln till 190 välgörenhetsorganisationer i UK.

Huffington Posts project ”Reclaim – reducing the world of waste” har utmärkta artiklar och tips om matsvinn under hela juli månad.

Flera filmer i ämnet, bland andra prisvinnaren Food waste movie ”Just eat it” har släppts under året.

UKs matsvinnskampanj #eatitcookitfreezeit har många bra tips på vad man kan stoppa i frysen om man inte hinner äta upp det. Äggulor och äggvitor, till exempel.

ReFED är ett nätverk av 30 företag och organisationer som syftar till att informera om och hitta lösningar för att minska USAs matsvinn med 50 procent till 2030. De har bland annat räknat på skillnaden i kostnadseffektivitet av 27 olika åtgärder.

Den kände italienske kocken Botturo ,som startat organisationen Food for soul, i syfte att sprida uppseendeväckande projekt kring matsvinn, kommer att sätta upp en cafeteria i Rio som tar emot överbliven mat i samarbete med Olympiakommittén.

FAO har bildat “Technical Platform on the Measurement and Reduction of Food Loss and Waste”

EU planerar en liknande platform, EU platform for food losses and food waste. KfS har efter anmodan ansökt om en plats i expertpanelen.

#nofoodwaste samlar mycket bra information om matsvinn.

Relaterade inlägg:

Läkerol – en uppdatering Veggo- nu händer det! Fast köttkonsumtionen står still. ”Plötsligt händer det”- om köttgas och köttfärs

Ladda ner broschyren på www.slangintematen.se

– För mig är slöseri med mat den mest motbjudande aspekten av konsumism, säger Vytenis Andriukaitis, EU:s kommissionär för hälsa och livsmedelssäkerhet. Ord och inga visor. Håller med.

I dag var jag på IVAs frukostmöte om hållbar livsmedelsproduktion, Resurseffektiva färdvägar år 2050. ”Nolltolerans mot matsvinn” förordades. Håller med.

Nu önskar jag att den svenska livsmedelsstrategin som ska presenteras om några veckor innehåller en handlingsplan och kraftiga åtgärder mot matsvinnet.Samla alla aktörer från åker till slaskhink, sätt mål och anslå medel till åtgärder för att maten inte ska gå till spillo! Det handlar om minst en halv miljon ton mat som aldrig äts upp av oss svenskar. Oräknat ben, skal, kaffesump. Så kan det inte fortgå.

Nu går jag till Östermalms stadsdelsförvaltning och pratar matsvinn med kockarna. Ska bli skoj! www.slangintematen.se

Gläder mig åt EAT Stockholm Food Forum i mitten av juni. Där står matsvinnet högt på dagordningen.

Relaterade inlägg:

L’Oréal får böta 1 miljon kronor – vilseleder anser även hovrätten Vad orsakar mest frätskador? Min flädersaft? Världens mest onödiga pryl? Telias putsmanick för mobil!