≡ Menu

Plast, bärkassar och återanvändning – en knepig fråga

Försöker lära mig om plast och plaståtervinning så gott det går. Svårt, det upptäckte vi när vi gjorde vår ”Bärkasserapport” där vi frågade oss vilken bärkasse som är minst dålig för miljön.

Det finns så många olika plaster, med olika egenskaper, av olika råvaror och med olika tillsatser.Vissa är gjorda av olja och andra av biologiskt material varav vissa är nedbrytbara och vissa inte och vissa går i kompostanläggningar och vissa gör det inte och inte alla försvinner när de rötas men det beror på om det är rötning med eller utan syre och alla har de namn som består av förkortningar som låter likadant typ PE, PP, PET, PC, PA, PLA, – hur ska man hålla skillnad?

Anledningen att vi håller på med plast och plastpåsar är regeringens förslag att all handel inklusive take away restauranger med flera ska ta minst fem kronor per plastpåse man lämnar till kund för att få ner användningen. Kostar det så svider det är det tänkt, och i stället ska vi förmås att ta med oss en egen kasse. Ingen dum idé, men inte helt okomplicerad. Remissvaret ska in 16 september så vi funderar och läser på.

Svensk och norsk plastinsamling

Bild Leif Andersson, Plaståtervinning AB visar svensk (vänster) respektive norsk (höger) insamlade  plastförpackningar. Norrmännen lägger sina förpackningar  i stora plastpåsar som hämtas vid dörren. Vi släpar plasten till containers.

Nu har jag varit i Arvika, på Plaståtervinning AB och tittat på hur man samlar in och återvinner plast och på Lundin AB där de tillverkar mängder av plastbärkassar med blixtens hastighet. Mycket  intressant och lärorikt. Härom veckan var jag i Värnamo på Swerec och tittade på plastsortering. Tack alla trevliga, kunniga och inspirerande personer som visat mig runt.

I LOVE INDUSTRIBESÖK! Kolla bara den tuffa maskinen som blåser och drar i plasten så den blev tunnare och tunnare för att till slut bli plastpåsar för livsmedelshandeln. Eller järnvägsslipers nedan,tillverkade av insamlade blandade plastförpackningar som håller betydligt längre än trä och betong och inte ger ifrån sig något kreosot. På försöksstadiet, men ändå.

Plast

 

Plast syllar

 

Plastgran

Plastgranulat, dvs råvara till plast från både jungfrulig fossilplast, vit, och återvunnen plast, grå eller brun.

 

 

 

 

 

 

 

 

Comments on this entry are closed.

  • Kerstin Lundin 23 oktober 2016, 12:40

    Angående återvinning av förpackningar i allmänhet och plast i synnerhet. Vi talar mest om att vi ska återvinna. Vi kan ju också återanvända och allra bäst minska mängden förpackningar och absolut inte göra dem så komplicerade.
    Ex 1: Jag återanvänder plastförpackningar, t.ex. fruktpåsarna. En påse kan användas många gånger.
    Ex 2: Korken på mjölkförpackningen är helt onödig. Även om plasten är s.k. miljövänlig blir det mer energiåtgång vid tillverkningen. Bort med korkade förpackningar.

    • Louise Konsumentkoll 23 oktober 2016, 13:06

      Kerstin: Javisst handlar det om att konsumera mindre. Du har så rätt. Tycker korken fyller sin funktion för de som har små kylskåp. Öppna förpackningar med mjölk, yoghurt osv kan ligga ner och staplas på varandra.

  • Konsument 19 december 2016, 19:20

    Läste om detta häromdagen:

    Oavsett om livsmedelsbutikernas plastpåsar kostar konsumenten något eller inte, så är plastpåsarna miljöovänliga eftersom plastpåsarna har text på sig i olika färger. (Man kan ju också se det som gratisreklam för butiken vilket konsumenten får stå för! )

    Det är just trycket, färgerna, som är miljöovänliga. Det duger inte att säga att man använder påsen som soppåse vartefter. Mer miljövänligt är dock att köpa soppåsar på rulle, som soppåse, inte att handla i.

    Nu är det ju så att Coop, skänker en del av kostnaden till välgörande ändamål, till ”tredje världen”, dvs egentligen är det ju kunden som skänker några ören för varje påse den köper. Alla kostnader på kunden ju!

    Hur kommer det nu att gå med den välgörenheten om alla tar med sig en egen tygkasse?
    Någon som har mer koll på detta – kanske Louise?

    Själv köper jag kanske 2-3 kassar i månaden och använder dessa vid flera inköp mestadels. I övrigt använder jag soppåsar på rulle.

  • Leif Nilsson 28 mars 2018, 9:24

    Det har pratats länge om vilka bärkassar som är bäst ur miljösynpunkt.
    Nyligen kom det ut en dansk rapport som gjort en LCA-studie (Life Cycle Assessment), där man jämfört ett antal olika bärkassar ur ett livscykelperspektiv. Kolla gärna på http://mst.dk/service/publikationer/publikationsarkiv/2018/mar/plastposer-lca/

    Denna studie visar på att plasbärkassen tillverkad från återvunnen plast ger klart lägst CO2-avtryck. Noterbart är även att en plastbärkasse tillverkad av fossil olja även den ger lägre CO2-avtryck än t ex pappersbärkasse.
    Bärkassar av bomull eller polyester måste användas mer än 100 gånger (ingen tvätt inräknad) innan de kan mäta sig med liknande CO2-avtryck.

    Viktigast är dock att återanvända alla bärkassar så många gånger som möjligt. Ha alltid mer er en bärkasse när ni handlar så slipper vi förbruka för många nya bärkassar.