Försöker lära mig om plast och plaståtervinning så gott det går. Svårt, det upptäckte vi när vi gjorde vår ”Bärkasserapport” där vi frågade oss vilken bärkasse som är minst dålig för miljön.
Det finns så många olika plaster, med olika egenskaper, av olika råvaror och med olika tillsatser.Vissa är gjorda av olja och andra av biologiskt material varav vissa är nedbrytbara och vissa inte och vissa går i kompostanläggningar och vissa gör det inte och inte alla försvinner när de rötas men det beror på om det är rötning med eller utan syre och alla har de namn som består av förkortningar som låter likadant typ PE, PP, PET, PC, PA, PLA, – hur ska man hålla skillnad?
Anledningen att vi håller på med plast och plastpåsar är regeringens förslag att all handel inklusive take away restauranger med flera ska ta minst fem kronor per plastpåse man lämnar till kund för att få ner användningen. Kostar det så svider det är det tänkt, och i stället ska vi förmås att ta med oss en egen kasse. Ingen dum idé, men inte helt okomplicerad. Remissvaret ska in 16 september så vi funderar och läser på.
Bild Leif Andersson, Plaståtervinning AB visar svensk (vänster) respektive norsk (höger) insamlade plastförpackningar. Norrmännen lägger sina förpackningar i stora plastpåsar som hämtas vid dörren. Vi släpar plasten till containers.
Nu har jag varit i Arvika, på Plaståtervinning AB och tittat på hur man samlar in och återvinner plast och på Lundin AB där de tillverkar mängder av plastbärkassar med blixtens hastighet. Mycket intressant och lärorikt. Härom veckan var jag i Värnamo på Swerec och tittade på plastsortering. Tack alla trevliga, kunniga och inspirerande personer som visat mig runt.
I LOVE INDUSTRIBESÖK! Kolla bara den tuffa maskinen som blåser och drar i plasten så den blev tunnare och tunnare för att till slut bli plastpåsar för livsmedelshandeln. Eller järnvägsslipers nedan,tillverkade av insamlade blandade plastförpackningar som håller betydligt längre än trä och betong och inte ger ifrån sig något kreosot. På försöksstadiet, men ändå.
Plastgranulat, dvs råvara till plast från både jungfrulig fossilplast, vit, och återvunnen plast, grå eller brun.
{ 3 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }
Angående återvinning av förpackningar i allmänhet och plast i synnerhet. Vi talar mest om att vi ska återvinna. Vi kan ju också återanvända och allra bäst minska mängden förpackningar och absolut inte göra dem så komplicerade.
Ex 1: Jag återanvänder plastförpackningar, t.ex. fruktpåsarna. En påse kan användas många gånger.
Ex 2: Korken på mjölkförpackningen är helt onödig. Även om plasten är s.k. miljövänlig blir det mer energiåtgång vid tillverkningen. Bort med korkade förpackningar.
Kerstin: Javisst handlar det om att konsumera mindre. Du har så rätt. Tycker korken fyller sin funktion för de som har små kylskåp. Öppna förpackningar med mjölk, yoghurt osv kan ligga ner och staplas på varandra.
Läste om detta häromdagen:
Oavsett om livsmedelsbutikernas plastpåsar kostar konsumenten något eller inte, så är plastpåsarna miljöovänliga eftersom plastpåsarna har text på sig i olika färger. (Man kan ju också se det som gratisreklam för butiken vilket konsumenten får stå för! )
Det är just trycket, färgerna, som är miljöovänliga. Det duger inte att säga att man använder påsen som soppåse vartefter. Mer miljövänligt är dock att köpa soppåsar på rulle, som soppåse, inte att handla i.
Nu är det ju så att Coop, skänker en del av kostnaden till välgörande ändamål, till ”tredje världen”, dvs egentligen är det ju kunden som skänker några ören för varje påse den köper. Alla kostnader på kunden ju!
Hur kommer det nu att gå med den välgörenheten om alla tar med sig en egen tygkasse?
Någon som har mer koll på detta – kanske Louise?
Själv köper jag kanske 2-3 kassar i månaden och använder dessa vid flera inköp mestadels. I övrigt använder jag soppåsar på rulle.