I går släppte vi vår saltrapport ” Mer eller mindre salt i maten”, en granskning av salthalten i 300 produkter jämfört med samma livsmedel 2013. Den visar bland annat att det är stora skillnader på salthalt i likadana livsmedel beroende på vem som har tillverkat dem. Kan en tillverkare sänka salthalten i ett varumärke utan att kunderna flyr borde ju alla kunna göra det resonerar vi. Så sätt igång!

I går kom också en intressant undersökning från WASH, ”World Action on Salt and Health” där man jämfört socker och salthalten i frukostflingor i olika länder och sett att mängderna skiljer sig väsentligt. T ex så innehåller nästan alltid Kelloggs och Nestlés frukostflingor som säljs i Mexiko massa socker och salt medan det är betydligt beskedligare innehåll i de nordiska länderna, inte minst i Finland som har jobbat på bra under många år med att få ner salthalten i maten. Inte konstigt att Mexikanerna är tjocka och att regeringen har gjort sockerrik mat dyrare för att stävja diabetesepidemin i befolkningen. 

Kanske kan vi ta åt oss lite av äran av att Sverige inte ligger i sockertoppen. För tio år sedan fanns det även här frukostflingor som till hälften var gjorda av socker. Vi har sedan dess arbetat ganska intensivt med att få ner socker och salthalt i maten. Men det kan bli ännu bättre förstås. 

Relaterade inlägg:

Dra på trissor! Nu blir det ett nationell program för sänkt salthalt i maten Klokt om antropocen och den stora accelerationen ”Calories do count!” Prata kalorier – inte enbart socker

Lite trött på det ensidiga skallet på socker. Var i Uppsala under två superintressanta dagar förra veckan, en internationell konferens om barns övervikt och fetma. ”Uppsala health summit” om ”Ending childhood obesity”  Inte många gånger nämndes ord som fett eller kalorier som skäl till övervikt. Det pratades om socker och läsk och då och då ”junkfood”.  Men vi måste faktiskt också diskutera kalorier,  inte sant?

Pratade med många deltagare från många länder. Bland andra en forskare från Egypten. Där äter man mycket grönsaker och mycket ris. Hur lagar man till dem? De dränker grönsakerna, ofta auberginer, i matolja och fräser tre delar ris med en del olja innan man häller på vattnet. Det ger också kalorier.  Lägg sedan till baklava och läsk så blir man fet.

Per capita konsumtion av läsk i USA, källa Business Insider

Vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Socker OCH fett OCH mat i för stora mängder ökar risken för övervikt och fetma. Inte bara socker. Och ja, jag vet att grönsaker och ris ger näring och det gör inte läsk, men ändå. Kalorierna räknas, precis som Marion Nestle säger.

Det nämndes inte heller under de två dagarna att konsumtionen av sockrade drycker minskar rejält i många länder i västvärlden. Det är också intressant. I Sverige nämns ofta siffran 70 – 80 liter läsk per person och år, men vi dricker faktiskt ”bara” 57 liter sockrad läsk numera, resten är dryck sötad med sötningsmedel, d v s utan kalorier. Men kanske är det så att minskningen främst sker bland folk som redan är smala och lever hälsosamt.

Konsumtion av sötade drycker ökar rejält i många länder, till exempel Sydamerika. I Mexiko infördes en läskskatt för att hejda drickandet som kopplas till  kraftig ökning av diabetes. Skatten har visat sig lyckosamt enligt tillgängliga källor. Konsumtionen har gått ner och landets skattkista tillförts pengar.  Portugal aviserade en läskskatt i går som beräknas dra in 80 miljoner euro till åtgärder som ska förbättra hälsoläget i landet.

WHO uppmanar nu alla länder att införa skatt på sötade drycker.  Okej i Sverige också tycker jag, men endast om pengarna avsätts till projekt för att utjämna hälsoklyftorna bland barn i Sverige. Inte annars.

PS Bra om socker i DN 29 oktober. 

Relaterade inlägg:

Mindre socker ger färre kalorier? Inte konstigt att Mexikanerna är tjockast – stora skillnader i socker och salthalt i maten Antal kalorier saknas för vin och sprit

Konsumtionen av sötade drycker har minskat med 21 procent i låginkomstområden i Berkeley, USA, sedan en skatt infördes. Det visar en nyligen publicerad studie. Skatten är 1 cent per ounce, ungefär 9 öre per 30 gram sötad läsk och fruktdrycker, energidrycker mm. Det gör cirka 1 kr per läskburk eller 1,50 kr per 1/2 liters flaska. Inte så mycket kan tyckas för att ge sådan radikal effekt.

Resultatet av studien visar att konsumtionen av läsk i låginkomstområdena hade minskat med 21 procent medan den hade ökat med 4 procent i områden utan skatt och där folk har det bättre ställt. Studien är liten och det bör understrykas att resultatet är preliminärt och att inga långtgående slutsatser kan dras av det ganska uppseendeväckande resultatet.

Det vore intressant att också fråga handlarna om de ser någon minskning i läskförsäljningen. Fast försäljningen av läsk har gått ner flera år i rad i USA, liksom i många andra länder, så det är kanske svårt att urskilja hur mycket själva skatten har påverkat försäljningen efter så kort tid som fyra månader.

Hur som helst tyder resultatet på att läskskatt och säkert också den livliga mediala diskussion som pågår kan ha effekt. Om skatten även har effekt på övervikten, fetman och ohälsan, som är skälet till att den införs, är ännu oklart. Och företag som säljer vatten på flaska gnuggar väl händerna för där har konsumtionen gått upp över 60 procent.

Intresserad? Läs mer här

Relaterade inlägg:

Skatt på godis och läsk? Nja… Hur reklamerar jag hostmedicin utan effekt? Vi dricker mindre läsk, fast mer…

Hur kommer det sig att borgmästaren i Philadelphia, den femte största staden i USA, lyckades införa en skatt på läsk, trots stort initialt motstånd hos befolkningen och enormt motstånd från industrin? Här är några förklaringar

Borgmästare Jim Kenney  var ny och fortfarande på politisk smekmånad, han hade rätt tajming och argumenterade väl. Han hade ett syfte, ett eftersatt område att använda pengarna till – att utveckla förskolor till barn i fattiga områden och rusta upp nedgångna parker och lekplatser. Och han sökte samarbete för saken. Mayor Kenney visste vad han gjorde och varför. Det var aldrig tal om att införa en skatt på matvaror i allmänhet, det handlade enbart om sockersötade drycker, och det begrep Philadelphiaborna.

Här är utdrag ur intervjuer. Läs mer på Marion Nestles som vanligt utmärkta blogg och Healthy Food America.

KENNEY: It never was a grocery tax. From my perspective and my opinion, their miscalculation is that they thought the people were stupid and that they would totally eat the idea of a grocery tax. In the end, diet [beverages] became part of it because it was part of the negotiation to get us the nine votes or the 13 votes we needed. It was always about sugar-sweetened beverages. It was never about anything else. I think people recognize that this was a way to generate significant revenue without raising their real estate taxes, without raising their wage taxes, without raising business taxes, because those are all the taxes that we’ve always [used] to fund education.

…BOTTEMILLER EVICH: So when the other cities, states, call you, what are you going to tell local officials about going down this road?

KENNEY: Tie it to initiatives that the public wants. Build a coalition around those initiatives. And just continue to grow the coalition and don’t worry about the big money. It’s clear now that the big money isn’t all it’s cracked up to be.

*

Relaterade inlägg:

Läskskatt om två- tre kronor per liter införs i UK Margarin är ute – Smör är inne, därför ”Bregott mindre” Skatt på läsk ger effekt

Ja just det. Dra in miljarder till skattkistan på sockerskatt, precis som Philadelphia USA just har gjort. Tro för all del inte att någon svensk sockerskatt kommer att ha en avgörande betydelse på folks hälsa, att man börjar äta mindre godis, kakor och läsk. Det tror i alla fall inte jag. Men vilken nytta pengarna skulle göra att för ge de barn som verkligen behöver, barnen i så kallade utanförskapsområden, en riktig god start i livet. När Philadelphias borgmästare lovade att skatten, som förväntas inbringa 90 miljoner dollar det första året, ska gå direkt till att utveckla bra förskolor i fattiga områden och att rusta upp nedgångna parker och sunkiga områden så röstades skatten igenom. Tredje gången gillt.

Läser Barnavårdsrapporten för Stockholms stad. Blir berörd, även om det inte står något jag inte visste tidigare. Att det är en enorm skillnad i  förutsättningar för en god hälsa mellan barn i rika

Andel kariesfria treåringar efter område

och fattiga områden, men ändå. Det är hjärtskärande att se hur diagrammen för till exempel barnens kariesförekomst vid tre års ålder, utsatthet för passiv rökning  samt  fetma  så slaviskt följer familjeinkomsten i områdena.

Inför en sockerskatt omedelbart och låt pengarna oavkortat gå till att förebygga ohälsa i dessa områden. Det finns goda förlagor, till exempel Rinkebyprojektet. Där får alla familjer som får sitt första barn flera påhälsning under barnets första 15 månader. En barnsköterska, en familjerådgivare och en tolk kommer hem till familjen, lyssnar och lär med stor respekt för familjens situation, och tipsar på hur man kan ge sitt barn en riktigt god start i livet. Av 122 familjer tackade 119 ja till hembesöken.Projektet som har varit lyckosamt har följts av forskare och håller nu på att utvärderas.

Det finns bra modeller, det fattas pengar. Kör!

Relaterade inlägg:

Fotbollsplaner med konstgräs stor källa till mikroplaster Norrmän vräker i sig läsk och godis – trots sockerskatt Jippee – Det går åt rätt håll med antibiotika till djur

Sockerskatt eller ej. Det är frågan. Göran Greider med flera slog ett slag för skatten i gårdagens DN och Aftonbladet är inne på samma linje i dag. Bland annat hänvisar tidningen till att Norge minsann har haft en sockerskatt sedan -80-talet. Jamen visst, och de har läskavgift också, men inte har det hjälpt. De dricker massor av läsk.

Enligt vissa källor kommer norrmännen på tredje plats i världen i läskkonsumtion. Enligt andra så ligger de inte främst, men absolut i topp med sina 117 liter.  Trots läskavgiften om 3,27 kronor per liter. Vi svenskar dricker drygt 70 liter per person. En stor del är sockerfri läsk. 57 liter sockersötad läsk slörpar vi i oss räknade jag ut härförleden. Hur mycket läsk som är sockerfri i Norge vet jag inte.

Hur är det med norrmännens choklad- och godissnaskande tro? De har en rejäl sockeravgift på 7,66 norska kronor per kilo och en choklad- och godisavgift på 19,79 kr per kg. Borde borga för låg konsumtion. Men nej. Norrmännen äter mer choklad än vi. 6,6 kg mot våra 5,4 kg men möjligen något kilo mindre godis.

Vet inte om en sockerskatt och höjt pris på läsk, saft,kakor och godis skulle få dem som äter mycket socker att äta mindre. Exemplen från Norge talar inte för det, så jag begriper inte varför debattörer och andra lyfter fram Norge som exempel. De är dessutom ungefär lika överviktiga och feta som vi. Däremot får Norge in en rejäl slant till statskassan genom alla avgifter, och det är ju inte dumt.

Här är information om alla Norges säravgifter.

Kommentar till ovan: Norges 117 liter läsk per person kan vara inklusive stilldrink och energidrycker, kanske uppåt 10 – 15 liter, men det är bara en hypotes, jag kan inte hitta någon norsk statistik över detta.

Relaterade inlägg:

Skatt på godis och läsk? Nja… Läsk, fetma, isbjörnar och Coke Vi dricker mycket mindre läsk och godiskonsumtionen ökar inte

Övervikten och fetman är enorm i USA. Organisationen CSPI, Center for Science in the Public Interest arbetar oförtröttligt med att uppmärksamma konsumenter, livsmedelsbranschen och myndigheter på alla ”obesogenic environments”   översätts kanske till typ ”fetmadrivande miljöer”,  i USA och hur man som konsument lockas att köpa ohälsosamt söta, feta och salta matvaror. Till exempel på hur godis och snacks är placerade i butiken. Inte alls olikt hur det ser ut här.

För någon månad sedan frågade vi våra medlemmar vad de tycker om att godis ofta är placerat i närheten av kassorna. 80 % av de cirka 5000 medlemmar som svarade gillade det inte.

Dags för oss att plocka upp frågan igen med Coop. Den är inte ny, frågan har diskuterats såväl i Sverige som internationellt de senaste trettio åren.  Det är bara att tjata på, så kanske vi får se godisen och chokladen bredvid köttdisken i stället för att förfölja oss hela vägen mot kassorna, när vi är som mest hungriga. I dag diskuterar DN frågan.

Relaterade inlägg:

Dilemmat – Kan du tänka dig att köpa brunt kött? Knepigt att köpa svenska mejerivaror i dag Förbannad på folk som luras

Ja, kära någon, vad ska man säga…?f

Ett nytt förslag för att få folk att äta färre kalorier och inte bli så tjocka, är att skriva ut på livsmedelsförpackningen hur många minuter man måste vara aktiv/motionera för att bli av med kalorierna man sätter i sig. Att med hjälp av någon lättfattlig symbol förmedla att det till exempel tar 26 minuter att promenera bort kalorierna i en enda läsk. Eller en timmas simning för att bli av med 100 gram godis.

Att informera om näringsvärdet i maten räcker nämligen inte för att ändra folks vanor och ovanor, utan det måste till nya grepp står att läsa i BJM. Preliminära undersökningar visar att folk ställer sig positiva till en sådan ”aktivitetsmärkning” på förpackningen. Forskarna betonar dock att än vet man inte om detta verkligen skulle ge resultat. Lätt att säga, svårare att göra.

26 minuter för att jobba av en läsk. Skulle hålla mig borta från läsken, åtminstone till en början. Sedan hade jag väl vant mig vid varningen och blundat. Men de som säger att bara man rör på sig behöver man inte tänka på vad man äter har helt fel. Man måste röra sig bra mycket för att bli av med ett överskott av ynka 100 kcal enligt Aftonbladet. Skratta i 20 minuter låter bäst! Var gör man det? Någon?

• Dansa i 20 minuter
• Skrubba golv i 15 minuter
• Gå på stan och shoppa i 30 minuter
• Skratta i 20 minuter
• Dammsuga i 35 minuter
• Stå upp och jobba i 40 minuter

Relaterade inlägg:

650 000 personer ska engageras i kampen mot matsvinn Korea förklarar krig mot fetman men Sverige fortsätter mesa USA i jättekampanj mot matsvinn

Sydkorea har startat krig mot sockret för att få bukt med fetman. Alla koreanska livsmedelstillverkare måste märka sina produkter med sockerinnehåll. Matrecept med lågt sockerinnehåll, certifierade av myndigheterna, ska distribueras till restauranger och hushåll och skolbarn ska förbjudas att inta livsmedel med högt sockerinnehåll som läsk och kakor. Målet är att ingen korean ska få i sig mer än 10 procent av kalorierna från socker.

Utvecklingen av övervikt i olika länder. Källa: http://www.oecd.org/health/obesity-update.htm

Antalet feta koreaner har fördubblats sedan 2002 och det är detta som har fått regeringen att ta till storsläggan. Jämfört med många andra länder ligger koreanerna dock bra till. Fetman bland befolkningen (BMI över 30) har ökat från 2,5 till 4,6 procent i Korea. Andelen överviktiga (BMI 25-30) ligger på 25 procent.  Inget att få skrämselhicka av om man jämför med USA där 35 procent av befolkningen är feta eller Mexiko med 32 procent. Men den koreanska regeringen vill hejda utvecklingen och gör det med kraftiga åtgärder. Sannerligen något att lära sig av för Sverige där regeringarna har suttit med armarna i kors alltmedan befolkningen har blivit tjockare och tjockare.

Utvecklingen av barns vikt i Sverige

I en rapport som vi släppte nyligen, Barns vikt och matvanor 2003-2016, konstaterar vi att det finns indikationer på att den kraftiga ökning av barns vikt vi såg i slutet av 1900-talet har minskat och planat ut. Exakt vad det beror på är svårt att säga. Sverige har till skillnad från många andra länder ingen aktuell uppföljning på riksnivå när det gäller barns matvanor och hur barnens vikt utvecklas över tid.

Dags att Sverige slutar mesa

Man får verkligen hoppas att Sverige rycker upp sig och att den kommission för Jämlik Hälsa som regeringen i alla fall har tillsatt sätter samman ett ordentligt åtgärdspaket för att förbättra folkhälsan.

Relaterade inlägg:

Ny giv i kampen mot fetman Hälsningar från Korea Fortsätter reta mig på Kelloggs Special K

Nä, nu går banne mig skam på torra land. Precis som jag har vant mig vid att apoteken säljer vitaminvatten, smink, mängder av kosmetika och choklad till jul så hittar jag godis i hyllorna på apoteket Hjärtat.

Godispåsar på ett apotek. Hur låter det? Uselt tycker jag.

Men det tyckte inte kassörskan. Det är speciellt godis sa hon. Ekologiskt.  Hur ekologiskt godiset än är så har det lika många kalorier och är lika sött som vanligt lösgodis och choklad är choklad även när den omsluter en gnutta inkabär och kostar hur mycket pengar som helst. Närmare bestämt 530 kronor kilot.

Ut med godiset från apoteken!

Relaterade inlägg:

Inget prisras på apoteken Ekologisk skolvecka med viltkött från Nya Zeeland? Vigo Beauty – Korkad produkt på apoteken