Varför måste en burk med ansiktskräm väga bly? 50 ml anti-rynkkräm till 183 gram glasburk.  

Tillverkarna har säkert tänkt sig att en tung burk ska ge ett lyxigt intryck. För mig är intrycket bara fånigt, och företaget som satt burken på marknaden slappt och likgiltigt.

Miljontals tunga kosmetikaförpackningar far omkring på lastbilar och båtar världen över och tuggar i sig massa extra diesel på grund av sin alldeles onödigt tunga last.

Och ja, jag vet, vi som hoppas på något grundare och färre rynkor emedan vi smörjer på oss innehållet i de övertunga burkarna borde genast sluta med det och endast använda tvål och vatten. Inte låta vår fåfänga bidra till växthuseffekten. Men om vi ändå gör det, och vi är ganska många, är det inte då alldeles, alldeles onödigt med en övertung burk?

Jag får väl byta märke, det finns trots allt krämer i lättare förpackningar, men har ingen lust. Åtminstone inte av det skälet. 

Relaterade inlägg:

Livsmedelsföretag varnar för sin egen mat- för mycket salt och socker Köttskatt- bra för miljön och bra för hälsan Tack för EAT Stockholm Food Forum

Blir glad! Gillar förslagen och slutsatserna i Nordiska ministerrådets nya rapport om hur man kan minska matsvinnet genom lägre temperatur i kylkedjan och annan gas i köttförpackningarna. Nu finns det svart på vitt, det vi kämpat för så länge. Sänk den rekommenderade maxtemperaturen från + 8 grader till + 4 grader för kylda varor och byt ut gasen i köttförpackningarna till koldioxid och kvävgas som i Norge, så håller köttet betydligt längre och matsvinnet minskar. Varför? För att bakterierna, både de som skämmer maten och de sjukdomsalstrande hålls på en låg nivå. Med annan gas håller sig köttet fräscht mycket länge och dessutom möras det under tiden. Det gör det inte  med den gas som används i Sverige i dag. Vakuumpackat kött är bäst tycker jag, men ska man ändå använda gas, ta den norska.

Innan jag lägger näsan i vädret ska jag banne mig se till att förslagen genomförs. Hög tid!

I rapporten påpekas också att konsumenterna behöver bättre information för att inte slänga så mycket mat. Det har vi redan fixat med vår sajt www.slangintematen.se med över tusen unika besökare om dagen, men det kan förstås bli ännu bättre.

Relaterade inlägg:

Blir glad! Bra initiativ kring folkhälsan. Lindbergmuggar i år igen. Så glad jag blir! Blir glad- minskar matsvinnet med nästan 60 procent

Sockerskatt eller ej. Det är frågan. Göran Greider med flera slog ett slag för skatten i gårdagens DN och Aftonbladet är inne på samma linje i dag. Bland annat hänvisar tidningen till att Norge minsann har haft en sockerskatt sedan -80-talet. Jamen visst, och de har läskavgift också, men inte har det hjälpt. De dricker massor av läsk.

Enligt vissa källor kommer norrmännen på tredje plats i världen i läskkonsumtion. Enligt andra så ligger de inte främst, men absolut i topp med sina 117 liter.  Trots läskavgiften om 3,27 kronor per liter. Vi svenskar dricker drygt 70 liter per person. En stor del är sockerfri läsk. 57 liter sockersötad läsk slörpar vi i oss räknade jag ut härförleden. Hur mycket läsk som är sockerfri i Norge vet jag inte.

Hur är det med norrmännens choklad- och godissnaskande tro? De har en rejäl sockeravgift på 7,66 norska kronor per kilo och en choklad- och godisavgift på 19,79 kr per kg. Borde borga för låg konsumtion. Men nej. Norrmännen äter mer choklad än vi. 6,6 kg mot våra 5,4 kg men möjligen något kilo mindre godis.

Vet inte om en sockerskatt och höjt pris på läsk, saft,kakor och godis skulle få dem som äter mycket socker att äta mindre. Exemplen från Norge talar inte för det, så jag begriper inte varför debattörer och andra lyfter fram Norge som exempel. De är dessutom ungefär lika överviktiga och feta som vi. Däremot får Norge in en rejäl slant till statskassan genom alla avgifter, och det är ju inte dumt.

Här är information om alla Norges säravgifter.

Kommentar till ovan: Norges 117 liter läsk per person kan vara inklusive stilldrink och energidrycker, kanske uppåt 10 – 15 liter, men det är bara en hypotes, jag kan inte hitta någon norsk statistik över detta.

Relaterade inlägg:

Skatt på godis och läsk? Nja… Läsk, fetma, isbjörnar och Coke Vi dricker mycket mindre läsk och godiskonsumtionen ökar inte

Vi behöver lära oss mer om bin och pollinering, det visar vår enkät. Bara 7 procent av svenska allmänheten vet att skalbaggar kan pollinera och endast 38 procent vet att raps behöver pollineras. Läs hela undersökningen i vår rapport BI HAPPY – en lägesrapport om våra bin, där vi också sammanfattar läget för bina globalt och nationellt.

På torsdag snackar vi bin och pollinering i #Almedalen

Vi behöver binas pollinering för vår matförsörjning. Nästan tre fjärdedelar av alla livsmedelsgrödor i världen är helt eller delvis beroende av pollinatörer som honungsbin, humlor, vildbin, fjärilar och blomflugor.
Under hela torsdag förmiddag (7 juli) ska i prata om bin i Almedalen.

Detta är några av våra programpunkter: 

BI HAPPY – Om binas betydelse för den globala matförsörjningen

Tid: Torsdag 7 juli, 8.30-9-30
Plats: Mellangatan 7, Visby

Nästan tre fjärdedelar av alla livsmedel på butikshyllorna är beroende av att bin, humlor och andra insekter gör sitt jobb, pollinerar. Men de flitiga insekterna är hotade av ett dysfunktionellt odlingslandskap, skadegörare, bekämpningsmedel med mera. Dave Goulson, professor i biologi, University of Sussex, författare till storsäljaren ”Galen i humlor”, inledningstalar.

Medverkande:
Dave Goulson, professor i biologi, University of Sussex
Louise König, moderator, Coop
Lotta Fabricius, Svenska bin
Kristina Yngwe, C
Claes Johansson, Lantmännen
Emelie Hansson, Naturskyddsföreningen

Läs mer om seminariet i almedalskalendariet.

Kan honungsbakterier ersätta antibiotika?

Tid: Torsdag, 7 juli, 10.00-10.30
Plats: Mellangatan 7, Visby

Överanvändning av antibiotika i världen gör sjukdomsbakterier resistenta mot de viktiga läkemedlen. Mjölksyrabakterier från honung visar mycket lovande resultat i kampen för att hitta ny antibiotika. Kan bina bära på en del av lösningen på resistensproblematiken?

Medverkande:
Alejandra Vasquez, forskare och entreprenör, Lunds universitet och ConCellae AB, Louise Ungerth, moderator, Konsumentföreningen Stockholm.

Läs mer om seminariet i almedalskalendariet.

Vildhonungens hemlighet – hur realisera forskningsresultat?

Tid: Torsdag, 7 juli, 10.45-11.15
Plats: Mellangatan 7, Visby

Honung har länge använts som folkmedicin, nu vet vi varför. Svaret är de levande mjölksyrabakterierna i honungen. Men hur kan man tillämpa forskningen? Kan honung kurera förkylning, förebygga baksmälla, ge energi och återhämtning, läka sår och stärka immunförsvaret? Vad är myt och vad är sant?

Medverkande:
Tobias Olofsson, forskare och entreprenör, Lunds universitet och ConCellae AB, Louise Ungerth, moderator, Konsumentföreningen Stockholm.

Läs mer om seminariet i almedalskalendariet.

Info om alla fem seminarier hittar du här.

Relaterade inlägg:

Bi Happy- Köp bin! # bevarasurret Bi Happy! Medlemmar köpte 780 000 bin för sina Coop-poäng Oatly vill snacka skit

Slumpvis utvald enportionsrätt

Flest livsmedelstillsatser innehåller djupfrysta enportionsrätter anser en majoritet av svenska folket. Bara några få tycker att det är mycket tillsatser i havredryck.Detta kan man läsa i den alltid  lika spännande attitydundersökningen Food & Health 2016 från YouGov. Djupfrysta enportionsrätter ligger i tillsatstoppen i år också.

Men det är ju FEL! Det är märkligt vad fakta kan klibba fast i huvudet och sedan vill eller kan man inte se annat.

2007, för snart tio år sedan kom Mats- Eric Nilssons viktiga bok ”Den hemlige kocken”. På den tiden kunde det vara rejält med tillsatser även i fryst mat. Livsmedelsbranschen fick massor av skäll och påbörjade ett jättearbete med att rensa bort onödiga tillsatser. Läser man ingrediensförteckningen i dag så är det för det mesta  vanliga råvaror som man själv lagar mat av i de frysta rätterna. Men föreställningen har nött sig fast.

Havredrycken då. Jo, för att vara en dryck, det vill säga 10 procent havre och resten vatten innehåller Alpros dryck två tillsatser + inulin + maltodextrin. Behöver inte vara fel men det är ju inte pyttelite. Att den placerar sig vid rena råvaror som mjölk, kött och grönsaker på tillsatslistan är ju knappast korrekt.

Tittar man vidare i undersökningen hittar man fler konstigheter. Till exempel att 65 procent av svenskarna tycker att honung är nyttigt. Det är den ju knappast. Där finns vitaminer, enzymer, mineraler och annat men i små, små mängder. I övrigt är  honungen som socker ungefär, fast godare. Och på köpet får vi ju fantastiska bisamhällen som gör jättenytta för vår livsmedelsförsörjning, och även för de vilda växterna. Läs vår nya rapport – Bi Happy!!

Detta och annat grunnar jag över just nu när jag förbereder mig för medverkan i lite olika debatter  i Almedalen, Visby, i nästa vecka. Ska bli skoj!

Relaterade inlägg:

Förbud för märkningen ”utan onödiga tillsatser” Har bönderna försatt sig själva i knipa? Över hälften av hushållen har fel temperatur i kylskåpet!

Burken utan etikett är från Önos skivade rödbetor, den med etikett är Coops löksill. Bägge burkarna jag ställt i  varmt vatten i diskhon i 10 minuter. Rödbetsetiketten var superlätt att dra av, sillburkens etikett sitter som berget. Möjligen kan man gnugga av den med stort besvär, men då är ändå klistret kvar på glasburken. Dumt.

Liksom många andra sparar jag glasburkar hela vintern till sommaren då gör gör vinbärssylt och lägger in gurka. Då vill jag inte ha några silletiketter kvar  på burkarna.

Ringer till Klädesholmen som lägger in Coops sill. Hur får jag bort etiketten frågar jag. Vet inte säger mannen jag talar med, men han lovar i alla fall att undersöka om de kan få fram en etikett som går bort. Men det kommer nog att ta tid säger han.

En förklaring jag får är att sill är en kylvara, skivade rödbetor är det inte utan kan stå i skafferiet. I kylen bildas kondens, fukt, som gör att det fordras ett starkare lim för att hålla etiketten på plats. Låter som en rimlig förklaring men nog borde det att gå att fixa ett bättre etikettlim även till kylvaror, om man anstränger sig. Och min rödbetsburk står faktiskt i kylen, och den etiketten sitter på tills jag vill ha av den.

Ska gräva djupare i frågan och rapporterar!

Relaterade inlägg:

Tips på hur man tömmer korkade förpackningar Hur lagar man lagom mycket julmat? Glas till drinkbordet. Någon?

I vår rapport ”Vilken bärkasse är minst dålig för miljön” föreslår vi att alla plast- och papperskassar ska vara rejält dyra. Förhoppningsvis svider det i plånboken så att man tar med sig en egen bärkasse till butiken och sparar material och resurser. Pengarna butikerna får in kan gå till miljöinsatser, välgörande ändamål eller annat gott. Vi föreslår att man alltid har en i hopvikbar påse med sig så slipper man köpa. Vi föreslår att fler butiker tar in och säljer sådana kassar. Lätta att få tag på och används stort i andra länder. Men inte här.

Naturvårdsverket har nu lagt förslag på att handeln ska ta betalt för samtliga plastkassar. En kasse ska kosta minst fem kronor. Herre jisses vad lukrativt detta kommer att bli för handeln. I dag används över en miljard plastkassar. Det blir fem miljarder kronor att dela på för livsmedelshandeln, klädhandeln, apotek etc. Men låt säga att folk betalar för hälften mot idag, 500 miljoner kassar, åtminstone till en början. 2,5 miljarder kronor är inte fy skam det heller.

Naturvårdsverket föreslår att handeln ska vara med och finansiera informationskampanjer kring plast och skräp med pengarna de får in. Helt okej, men det blir ena sjutusan till kampanjer för två miljarder spänn. Nog måste pengarna räcka till annat också.

Här är ett förslag. Gör som Tesco i Storbritannien. De skänker sina plastkassepengar till lokala projekt och låter kunderna vara med att välja vart en del av pengarna ska gå. Heja!

Relaterade inlägg:

Bärkassarna ger miljarder till handeln Vi hushållar, handeln backar och tanterna frodas Nej, handeln bluffar inte – om extrapriser, multipriser och super duperpriser

Kan inte låta bli att tipsa. Jag blir faktiskt lycklig när jag river ost, parmesan, vitlök, ingefära, apelsin- och citronskal… Ja i stort sett allt jag behöver riva sedan jag köpte mig detta rivjärn. Det är sylvasst, ligger bra i handen och river fint eller lite grövre lätt som en plätt. Finns i olika utföranden och av olika märken och kostar en hel del, typ drygt 200 kronor, men det är mycket väl investerade pengar.

Relaterade inlägg:

Bästa sillen Bästa bärkassen för miljön! Bästa myggmedlet

Det är märkligt hur grund efterforskningen av korrekta fakta är. Nu senast Aftonbladet Plus stort uppslagna artikelserie ”Sockerbiten” där vi som så många gånger tidigare återigen kan läsa att vi dricker 92 liter läsk och äter 17 kilo godis. Vi gör inte det. Jag hade anledning att grotta ner mig i försäljningsstatistiken när jag skrev rapporten  ”Barns vikt och måltider” inför vårt seminarium  i mars ”Ät och må bra- hur svårt kan det va’? 

Läskkonsumtionen har minskat rejält, liksom i många andra länder i västvärlden. De 92 liter som Aftonbladet och andra refererar till står att finna i Jordbruksverkets statistik och inkluderar bland annat smaksatt mineralvatten. Det står klart och tydligt i en fotnot.

Här kommer korrekta siffror, så långt möjligt. Försäljnings- och konsumtionsstatistik är ingen exakt vetenskap.

• Läskkonsumtionen har minskat från 83 liter per person och år 2003 till 72 liter per person 2014 enligt Sveriges Bryggeriers statistik,.
• Samtidigt har andelen sockerfri läsk ökat från 12 till 24 procent.
• Konsumtionen av den sockersötade läsken har alltså sjunkit med en dryg femtedel, från 72 liter till 57 liter under samma period.

Så kommer vi till godiset.

• Vi äter inte 17 kilo godis per person. Det är en uppgift från 2012 och 2013 i Jordbruksverkets statistik.
• Den aktuella preliminära siffran för 2014 från Jordbruksverket är 14,9 kg choklad och konfektyr per person och år, inklusive tuggummi och halstabletter.
• Siffran 17 kg har aldrig varit korrekt. Försäljningssiffror, som rapporteras in till Delfi, SCB/Jordbruksverket och EU från den svenska branschorganisationen Chokofa, har dubbelräknats vilket Chokofa har påpekat för Jordbruksverket och som nu har rättats till.
• Cokofa anger den svenska konsumtionen till runt 14 kg choklad och godis per person och år. Där har konsumtionen legat de senaste 10 åren. Mycket det också, inte minst om man betänker att det är ett genomsnitt. Inklusive åldringar och spädbarn. Många äter mycket mer.
• Det verkar också som om Tyskland har gått om oss i choklad och godiskonsumtion och vi ligger ungefär på samma antal kilo som våra grannländer Danmark och Norge  enligt branschorganisationens statistik.

Det är inte tu tal om att många av oss dricker för mycket läsk och äter för mycket godis för att det ska vara bra för vår hälsa. Men rätt ska vara rätt och det är viktigt med korrekta siffror och utvecklingstendenser för att vi ska kunna diskutera åtgärder, framgångar och bakslag i det svenska kosthållet.

Glad Påsk!

Relaterade inlägg:

Vi dricker mindre läsk, fast mer… Om läskskatt: Mindre läsk men mer av andra söta drycker Mycket spannmål i fodret ökar ehec-eller?

Fjorton dagar kvar till Konsumentföreningen Stockholms Vårseminarium om barn, mat och hälsa,  ”Ät och må bra- hur svårt kan det va’?

Nästan 1000 personer anmälda, men än finns det platser kvar i Aula Magna, Universitetes vackra aula.

Ur programmet: ”Från klimp till kalaspuffar”/Richard Tellström, ”Tjocksnack och träningshets- hur tacklar man det”/ Carolina Lunde, ”Bakom matlarms- rubrikerna”/ Jacob Gudiol”

Måndagen den 14 mars kl 16 – 20 äger det rum. Anmäl dig här!

Seminariet är kostnadsfritt.

Relaterade inlägg:

Coop sämst på palmolja enligt WWF- hur kan det ske??? Mat, piller och pulver på menyn – INBJUDAN Fem kronor mer för en T-tröja – det kan vi betala!