Härförleden skällde jag på färsk mynta i kruka. För dryga tjugolappen i butik får man några spetiga stjälkar med få blad. Fick lära mig att när mynta utsätts för etylengas från frukterna i grönsaksdisken så tappar de blad. Så är det med det.

Har inte kunnat släppa ämnet. Så i dag fick jag lära mig mer, i ett av Spisas stora växthus i Hejsta, utanför Södertälje. Där odlas bland andra  Änglamarkskryddor och  ICAs ekologiska.

Gillar studiebesök. Blir alltid ödmjuk över allt pyssel och slit som krävs för att få fram vår mat. Hur varje salladskruka synas och hur bladen ansas av omtänksamma händer innan den läggs i plastpåse och kartong. Och hur en pyttestickling av mynta varsamt sätts i en kruka, och när sticklingen har vuxit sig lite större måste varje liten planta beskäras för att förgrena sig och växa sig frodigare. Och himmel vilket slit.

Speciellt som i detta fall salladen och kryddorna är ekologiska. Då kan fröerna kosta upptill 60 000 kr per kilo, jorden och näringen kommer från organiskt material, inte kemisk näringslösning, och skadedjuren ska bekämpas med nyttiga insekter. Svindyrt jämfört med kemikalier

Tack Jerry Orrebacken på Spisa för att du tog mig runt i växthusen. Nu vet jag mer, och förfasas inte  lika mycket längre över priset på ekologiska kryddor. 

Relaterade inlägg:

Om läskskatt: Mindre läsk men mer av andra söta drycker Trött på krukodlade kryddor Hur länge är färska jordgubbar färska?

Griskris, köttkris, mjölkkris, kris,kris,kris. Så låter det för jämnan när man pratar med lantbrukare och lantbruksnäringen. Fast så illa kan det väl ändå inte vara när bönder betalar fantasisummor för åkermarken. Förra året steg priset på åkermark igen, med åtta procent trots att vi inte har någon inflation, och betesmarken steg med sex procent. Som mest betalas nu över 200 000 kronor per hektar. Låter ju inte klokt. Lite svårt att tycka synd om lantbrukarna när de betalar så himla mycket, då sätter de ju sig själva i en ohållbar situation.

Fast glädjande nog, hör och häpna, går det riktigt bra för gris- och köttproducenterna just nu. Sedan en tid får de rejält mycket mer betalt än kollegorna i Europa. Vi svenskar köper svenskt kött som aldrig förr. Det betalar sig.

Mjölkbönderna har det eländigt på grund av stora överskott och för mycket mjölk på världsmarknaden. Men det börjar ordna sig, ryktas det. Hoppas.

Relaterade inlägg:

Storbritanniens konsumenter fortsätter att slänga massa mat Antibiotikaresistens ökar kraftigt i Sverige – fy satan… ”Kraftigt saltad” och nyckelhålsmärkt!

Varför anges jämförpris för glass i liter och inte i kilo? Upptäckte stor skillnad i vikt på halvlitersförpackningar häromsistens när jag råkade ha två olika glasspaket i handen och började fundera.

Det är skillnad på glass och glass. Vissa glassar får massa luft invispad i sig vid tillverkningen. Behöver inte vara något fel i det. Ju mer luft desto krämigare och godare tycker många. Inte minst italienarna. En riktigt fin gelato ska innehålla massor av luft lärde jag mig av en italiensk kock på TV. Och det finns något som kallas för  ”overrun” som just handlar om hur mycket luft det är i glassen. Glass kan bestå till hälften av luft. Men då ska väl inte glassens pris anges i liter – eller?

Kunde inte släppa frågan trots att kollegorna retade mig och inte tyckte att denna fråga var något att ägna sig åt.- ”Vem bryr sig” sa de men jag grävde vidare.

Och det är en himla skillnad på pris i liter och pris i kilo på många glassar. Ringde runt lite till folk i glassbranschen och det är som jag trodde. Frågan om jämförpris i liter eller kilo har diskuterats i evigheter. Historiskt har det alltid angetts i liter, inte bara i Sverige utan även i andra länder. Och det går inte att komma överens om att det är kilo som ska gälla, även om det vore mest naturligt och korrekt.

I vilket fall som helst måste vikten anges på förpackningen, Det gör inte alla företag. Och så får man ange liter om man vill. Det gör alla. Så här står det i Livsmedelsverkets handledning:

”För trögflytande livsmedel som till exempel ketchup, sirap och flytande margarin är det upp till ansvarig livsmedelsföretagare att avgöra om nettokvantiteten lämpligen bör anges i vikt- eller i volymenheter. För samtliga livsmedel gäller att nettokvantiteten frivilligt får anges både i viktenheter och i volymenheter. Detta kan vara aktuellt för t.ex. glassvaror vars nettokvantitet ska anges i vikt.” Så nu vet vi det.

Exemplen  är hämtade från Coop Rotebro, Hemköp Åhléns, ICA NK, ICA Maxi Häggvik, Mathem.

Relaterade inlägg:

Stor skillnad i salthalt i olika livsmedel 8 kilo kläder per person bränns upp – Klädbytardag! Skillnad i innehåll av palmolja mellan barnmatstillverkare

Sockerskatt eller ej. Det är frågan. Göran Greider med flera slog ett slag för skatten i gårdagens DN och Aftonbladet är inne på samma linje i dag. Bland annat hänvisar tidningen till att Norge minsann har haft en sockerskatt sedan -80-talet. Jamen visst, och de har läskavgift också, men inte har det hjälpt. De dricker massor av läsk.

Enligt vissa källor kommer norrmännen på tredje plats i världen i läskkonsumtion. Enligt andra så ligger de inte främst, men absolut i topp med sina 117 liter.  Trots läskavgiften om 3,27 kronor per liter. Vi svenskar dricker drygt 70 liter per person. En stor del är sockerfri läsk. 57 liter sockersötad läsk slörpar vi i oss räknade jag ut härförleden. Hur mycket läsk som är sockerfri i Norge vet jag inte.

Hur är det med norrmännens choklad- och godissnaskande tro? De har en rejäl sockeravgift på 7,66 norska kronor per kilo och en choklad- och godisavgift på 19,79 kr per kg. Borde borga för låg konsumtion. Men nej. Norrmännen äter mer choklad än vi. 6,6 kg mot våra 5,4 kg men möjligen något kilo mindre godis.

Vet inte om en sockerskatt och höjt pris på läsk, saft,kakor och godis skulle få dem som äter mycket socker att äta mindre. Exemplen från Norge talar inte för det, så jag begriper inte varför debattörer och andra lyfter fram Norge som exempel. De är dessutom ungefär lika överviktiga och feta som vi. Däremot får Norge in en rejäl slant till statskassan genom alla avgifter, och det är ju inte dumt.

Här är information om alla Norges säravgifter.

Kommentar till ovan: Norges 117 liter läsk per person kan vara inklusive stilldrink och energidrycker, kanske uppåt 10 – 15 liter, men det är bara en hypotes, jag kan inte hitta någon norsk statistik över detta.

Relaterade inlägg:

Skatt på godis och läsk? Nja… Läsk, fetma, isbjörnar och Coke Vi dricker mycket mindre läsk och godiskonsumtionen ökar inte

Brittisk Tropicanaförpackning

Mindre förpackningar men med samma eller högre pris. Det har retat upp Storbritanniens konsumentorganisation Which? Ett exempel är en juice av märket Tropicana som plötsligt innehåller 850 ml i stället för som vanligt 1 liter, men priset är det samma, och ett paket  Digestivekex med choklad som krympt från 332 – 300 gram. Kan tyckas pyttelite och inget att bråka om men skala upp 32 gram till tusen och åter tusentals kexpaket så blir det bingo i kassan för Mc Vities.

I Sverige har vissa kaffeförpackningar krympt från 500 till 450 gram Tror inte priset har sänkts. Om man ska skylla det på tillverkarna eller butikskedjorna vet inte jag. Och det råder ju fri prissättning. Men det är lurigt.

Tur att det finns jämförpriser per kilo vara. De blir allt viktigare när företagen laborerar med förpackningsstorlekar.

Håll gärna utkik och rapportera nya och ovanliga förpackningsstorlekar! Själv retade jag mig här förleden på smoothien Innocent.

Relaterade inlägg:

Nej, vi konsumenter bär inte ansvaret för att fläsket sinar Försäljningen av ekomjölk rasar- jag vet varför!

Kan man hejda den pågående fetmaepidemin genom att minska portionsstorlekarna? Det var ämnet för dagen på den konferens jag deltog i på Europaparlamentet i Bryssel i går.

Vi äter för mycket. Läskflaskorna, godispåsarna, pizzan, brödskivorna…Ja, de flesta förpackningarna har har blivit större och ökat i omfång och kalorier de senaste 20 åren.

Från England rapporterades att deras steak &kidney pie har vuxit från 160 gram och 425 kcal år 1993 till dagens 240 g och 640 kcal. En ökning med 50 procent. Brödskivorna har ökat i storlek med 11 procent och färdigrätten Höna med ris och curry  med 52 procent. Lätt då att bli tjockare än man vill.

Det behövs fler åtgärder än att dra ner på portionsstorlekarna för att förebygga övervikt, fetma och sjukdomar. Det var förstås alla överens om. Till exempel bör det inte vara dyrare att köpa en godispåse i stället för tre eller en liten påse i stället för en stor. Här har handeln ett ansvar menade många. Med mera, med mera.

Nestlé,  som bjudit in professorer, folk från kommissionen, WHO, parlamentsledamöter, konsument- och  patientorganisationer  och myndigheter från olika EU-länder till en mycket bra diskussion, har  gjort ett försök att förhindra att man glufsar i sig hela deras godisask på en gång.

Blev först sur när jag såg den förpackningen med Smarties. På asken står det ”Per 15 g portion, 70 kcal”, fast förpackningen är på 45 gram. Typiskt vilseledande tyckte jag tills någon visade mig poängen.Man öppnar en flik, och då får man ut max 15 gram godis, inte hela alltet  på en gång. Förhoppningsvis kanske man då väntar till nästa dag eller i alla fall eftermiddagen innan man öppnar andra fliken för ytterligare 15 gram, och sedan kan man äta de sista grammen någon annan gång.

Kan sådana här askar hjälpa en att inte proppa i sig så mycket godis? Vet ej. Kanske… i alla fall ett exempel på hur man kan sälja godis men ändå visa att man tar ansvar. Fast jag  tycker ändå att det ska stå någonstans att hela förpackningen innehåller 210 kcal.Det gör det inte nu.

Apropå övervikt: I går meddelade brittiska regeringen att de kommer att införa en sockerskatt på läsk som förväntas inbringar 746 miljoner dollar det första året. Sedan skramlar det förmodligen in lite mindre i statskassan eftersom man räknar med att läsktillverkarna kommer att att sänka sockerhalten i dryckerna. Intressant, får se hur det går. Läsktillverkarna protesterar förstås.

Relaterade inlägg:

Mindre socker ger färre kalorier? Mindre förpackningar åt folket! Heja Scandic hotell! Mindre matsvinn – mer pengar

Roligt att läsa för en som varit engagerad i frågan om antibiotikaresistens i några decennier. Många länder har redan minskat antibiotikanvändningen i djurbesättningar i Europa. Nu skärps lagstiftningen ytterligare.

Diagrammet som jag stulit från en artikel i Jordbruksaktuellt visar att försäljningen av antibiotika som används till djur har sjunkit i Europa. Sedan mätningarna började 2010 har 20 länder rapporterat sina siffror för åren fram till och med 2013 och trenden visar att försäljningen av antibiotika fortsätter att sjunka. I diagrammet visas försäljningen av antibiotika i milligram per kilo levandevikt och förändringen ges i procent. Grafik: Malin Strandli, Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 

Relaterade inlägg:

Matbord till nio miljarder människor – det går att ordna! Yoghurt med alla rätt på trendbarometern 1,3 miljarder ton mat går till spillo varje år

Det kommer säkert inte som en överraskning för någon. Att små förpackningar av  livsmedel är dyrare än stora. Det gäller inte bara livsmedel förstås, utan även skruvar, shampo, ja allt egentligen. Inget konstigt med det. Kostnader för produktion, särhållning, förpackning, transporter och plats på hyllan ska slås ut på mindre kvantitet produkt.  Och priset baseras även på inköpspris, marknad och konkurrenssituation.

Genomsnittspris

Men hur mycket dyrare per kilo är de små förpackningarna undrade vi efter åratal av klagomål och synpunkter från våra medlemmar och förtroendevalda. Speciellt klagade de med små hushåll som retade sig på att det var så mycket dyrare att köpa små förpackningar, för stora ville de inte ha. Kanske hann de inte äta upp dem förrän de blev dåliga.

Så vi kollade läget i höstas och begav oss till två ungefär lika stora livsmedelsbutiker i samma område, en Coop och en ICA. Och ja, det fanns fog för klagomålen. Sju varor av 27 på  ICA och åtta på Coop var  över 40 procent dyrare per kilo, några till och med nästan dubbelt så som de större motsvarande förpackningarna.

Här hittar du hela listan, med kommentarer.

Relaterade inlägg:

Många flaskor små… Mindre förpackningar åt folket! Snygga förpackningar

FOTO: Expressens artikel, Trots experternas kritik – glutenfritt bara ökar, 7 jan 2016.

Allt fler väljer att äta glutenfritt, det visar inte minst livsmedelskedjornas försäljningssiffror. Såväl Coop som Axfood och Ica vittnar om att det glutenfria och laktosfria sortimentet har ökat 20-25 procent i försäljning under 2015.

Kedjorna ser också att hälsorelaterade glutenfria varor som quinoa, chiafrön och mandelmjöl ökar. Vilket vi även konstaterade i den granskning vi gjorde i mars förra året, Mat, piller och pulver på menyn. Den attitydundersökning vi också gjorde, Sant eller falskt om mat och hälsa, stämmer överens med försäljningssiffrorna, sex av tio tror att alla skulle må bättre av att äta glutenfritt.

Men stämmer det då? Att glutenfritt är bra för hälsan? Nja, det finns i alla inte några vetenskapliga studier som bevisar att man generellt skulle må bättre av att äta mindre gluten. Om man inte är glutenintolerant förstås.

Louise Ungerth säger i en artikel i Göteborgsposten idag (7/1-16) att ”Människor i vår del av världen har gått från att se gaser i magen som något naturligt till att se det som en olycka.” och kanske är det så. Louise menar också att det är synd om konsumenter som köper jättedyra varor i onödan. Glutenfritt kan vara tre fyra gånger dyrare än vanliga varor och laktosfria produkter brukar kosta ungefär dubbelt så mycket.

Trenden att äta glutenfritt kopplas samman med ett ökat hälsointresse. Forskare säger att mat har blivit en identitetsmarkör som signalerar att man är trendig och kanske hälsomedveten. Tilläggas bör dock att det kan finnas känslighet med symtom från mag-tarmkanalen som inte går att mäta, eller som det inte finns metoder för att mäta.

Cirka 2-3 procent av Sveriges befolkning har fått diagnosen celiaki. Har du ont i magen och misstänker att du inte tål gluten bör du gå till en läkare. Uteslut inte gluten innan läkarbesöket då är det svårare att ställa diagnos.

Gästbloggare: Anna Lilja, kommunikatör på KfS.

Relaterade inlägg:

Del 2. Rött kött- tror livsmedelsbranschen att vi är dumma? Laktos-och glutenfritt populära dieter Rösta! Vem av de tio finalisterna ska tilldelas Coops Änglamarkspris 2012?

Vår tillförsel av kilokalorier är något större än tidigare, men ändå inte lika stor som 1939. Detta kan man läsa i Jordbruksverkets statistik ” Livsmedelskonsumtionen i siffror” – om de senaste femtio årens matkonsumtion som släpptes i dag. En guldgruva för nördar. Några siffror

• 1939 var energitillförseln i genomsnitt 3 300 kcal per person och dag, givetvis med enorma skillnader mellan individer. 2013 har vi  något färre, 3 200 kcal, att tillgå. Lägst var energitillförseln på -50 talet, 2 800 kcal per man.
• Vi har ökat vår köttkonsumtion med 70 procent sedan 1960. Kyckling har ökat 13 ggr
• Färdigmaten ökade starkt fram till 2005 men tappar nu i försäljning
• Vi klämmer i oss mer dessertostar, fetaost m m än tidigare
• Bananer, kiwi, avocado etc har ökat stort från 1960 medan konsumtionen av äpplen och päron minskar rejält
• Potatis minskar, pommes frites har ökat förstås och det med besked.
• Vi häver i oss väldigt mycket mer läskedrycker i dag än 1960, men vi har hejdat oss på senare år och läsk tappar i försäljning. Mineralvatten, energidrycker etc ökar.
• Vi äter några kilo mindre socker i dag per person än 1960. Men några sockerarter som glukos- och fruktossirap är inte medtagen i statistiken.

Vi dricker betydligt mer alkohol, mest vin och öl, samt choklad och godis.

Tack Jordbruksverket för rapporten. Den har jag nytta av.