Testfakta http://www.testfakta.se/sites/default/files/tittbild-grafik_lax170215.pdf

  Testfakta har analyserad lax och funnit förbjudet bekämpningsmedel, i några fall i höga doser. Inte bra. Det finns inget gränsvärde för fisk, men för kött. Och många av de testade fiskarna har högre halter än gränsvärdet för kött. Mängden etoxikin varierar mellan 27 mikrogram per kilo upptill 283 mikrogram/kg lax. Lägst mängd av medlet har den ekologiska laxen. Hur kan det komma sig? Det måste handla om fodret. 

KRAVodlad fisk, t ex Änglamark, får endast äta ekologiskt vegetabiliskt foder och fiskrens eller fisk som inte används som människoföda enligt KRAVs information. Inga kemiska färgämnen eller andra konstgjorda tillsatser är tillåtna i fodret. Etoxikin tillsätts ”konventionellt” laxfoder för att förhindra härskning eller att det exploderar (?) vid transport   KRAV fodret verkar klara sig utan detta. 

Jag hittar ingen information om odlat fiskfoder enligt det EUs ekologiska regelverk. Däremot ASCs regler, motsvarigheten till MSC certifiering, fast för odlad fisk. Men inget om godkända tillsatser just där. Får leta vidare. 

Odlad lax har ju den fördelen att den inte innehåller höga halter av dioxin och andra läskigheter som t ex vildfångad lax i Östersjön och älvarna. Och nu kommer detta larmet. Observera dock att riskerna med etoxikin inte är klarlagda, men ändå. Blir förundrad när jag googlar och läser på Karolinska institutet sajt att medlet är en antioxidant som används på äpplen och päron efter skörd. Allt handlar om mängd, förstås. Googlar vidare och hittar att medlet har  E-nummer 324, men kan inte hitta det i vår utmärkta Tillsatsapp. Skumt. 

Påpassligt nog inför detta matlarm har Livsmedelsverket lagt ut frågor och svar. Bra. Läs! Lite konstigt dock att SLV inte själva analyserat etoxikin i fisk. Anledningen är att det inte finns något gränsvärde. Men det finns ett gränsvärde för kött, så go ahead! Speciellt som medlet ska fasas ut om några år. Det tyder ju på att på att det finns något där som inte är bra. Eller hur?

Så här skriver Testfakta om hälsoeffekter av etoxikin
* Det finns i dagsläget för få studier gjorda för att med säkerhet göra en bedömning av riskerna med etoxikin hos människor.
* Men i långtidsstudier på djur har ämnet visat sig ha skadliga effekter på lever, sköldkörtel och njure och det går inte utesluta risker för människor.
* Mest allvarligt är att etoxikin kan ha genotoxiska och kromosomskadliga effekter vilket gör att man inte kan utesluta att ämnet är cancerframkallande. 

Relaterade inlägg:

Miljömärkt lax – så bra Rå lax- så himla gott! Snabba kolhydrater och mättat fett är inte bra för hälsan

I dag varnar WHO för att äta kött, framförallt charkprodukter. Äter man mycket charkprodukter ökar risken för cancer. Ingen ny kunskap i sig, men nytt att WHO går ut så starkt. De menar att 50 gram chark per dag, mindre än två (amerikanska?)skivor bacon, ökar risken för coloncancer med 18 procent. Köttindustrin sätter väl i halsen, inte minst de mycket starka ekonomiska intressena i USA förmodar jag. För att inte tala om LCHF- gänget som pläderar för att man ska äta bacon till frukost varje dag. Åtminstone gjorde de det för några år sedan. Månne har de ändrat sig.

WHO tillägger att risken för cancer inte är så stor, den beror på mängden kött och chark man stoppar i sig och hur ofta. Och vad man äter i övrigt tänker jag. Men risken finns. PSS 27/10: Här hittar du en utmärkt klargörande artikel från Cancer Research UK som jag fick tips om i dag.

Nitritet i charkprodukter är troligen en av flera faktorer som kan orsaka cancern menar WHO.

Jaha, då är det dags att vi återigen rullar upp ärmarna och arbetar för att sänka nitrithalten i svenska charkprodukter. Inte sant?

Enligt EUs regler får charkföretag högst tillsätta 150 mg nitrit per kilo chark. Danmark har sedan länge, på grund av kopplingen mellan nitrit och cancer, begärt undantag. Där får man blanda in max 60 – 100 mg beroende på produkt. För EU ekologisk chark är högsta tillåtna gräns 50 mg. KRAV tillåter ingen nitrit i skinkan.

När vi ringde runt till ett antal charkföretag för ett par år sedan och frågade hur mycket nitrit de stoppade i sina produkter låg halterna mellan 140 – 150 mg per 100 gram.

Kan Danmark sänka nitrithalten utan någon risk för  botulism eller annat elände, så kan Sverige. Möjligen måste temperaturen i kylkedjan ner några grader i Sverige om så ska ske, men det måste den ändå. Något vi också jobbar hårt för. Man får icke förtröttas!

Livsmedelsverket har undersökt vad sänkt nitrithalt skulle innebära i minskad hälsorisk och bedömer att den är försumbar.  Fast varför ha i mer tillsatser än man behöver, undrar jag.

PS: Det verkar som om WHOs sajt har brakat ihop på grund av allt medialt tryck i frågan. Därför länkar jag ovan till en artikel i Hufvudstabladet och en i BBC, så länge.

Här är en artikel till i The Guardian. Här är en i Foodwire. Här är Livsmedelsverkets kommentar med massor av länkar!

Relaterade inlägg:

1,3 miljarder ton mat går till spillo varje år Klargörande artikel om cancer och kött 300 fler apotek- till nytta för vem?

Hälsa är hett. Expressen har en hälsobilaga med en egen sajt ”Hälsoliv”. Där kan man ibland läsa mycket klokt och ibland sådant som är käpprätt åt skogen. Vilka krav har Expressen på vetenskaplighet, tro? Gäller det att citera så många hälsogurus som möjligt oavsett vad de tycker och tänker eller görs någon urskiljning? Det undrar jag.

I helgen citeras en nyhetssajt ”Mail Online” där näringsfysiologen och kokboksförfattaren Sarah Flower uttalar sig om vad som är nyttigt. Inga märkvärdigheter i sig, hon förespråkar som så många andra i dag ”clean food”, dvs bort med processad mat och tillsatser och ät så naturligt som möjligt. Somt låter klokt men inte allt. Bland annat studsar jag över följande när det gäller råd om salt: ”Om du byter till ett så kallat kristallsalt, utan kemiska tillsatser och jod så får du i dig många fler näringsrika mineraler”.

Det är ett synnerligen dumt råd, Expressen. I stället borde det stå: ”Byt för allt i världen INTE till salt utan jod!”

Speciellt i dag då så gott som samtliga livsmedelsindustrier har slutat att använda jodberikat salt. Jod behövs för att bilda ämnesomsättningshormon, jodbrist påverkar sköldkörteln och kan leda till struma. Grav jodbrist kan leda till mentala rubbningar hos barn. Det och struma var vanlig förr i Sverige och därför infördes generell jodberikning av salt i mitten på 1950-talet. I dag ett minne blott. Utvecklingsstörning på grund av brist på jod är fortfarande mycket vanligt i vissa områden i utvecklingsländerna.

Rådet att byta till svindyrt kristallsalt, så kallat Himalayasalt, begriper jag mig inte heller på. Det innehåller precis lika mycket natrium som annat salt och innehållet av ”näringsrika mineraler” är  marginellt och kan väl knappast göra varken till eller från för hälsan.

Relaterade inlägg:

Ekologiskt är inte alltid dyrast 100 år gamla hälsoråd – allt upprepar sig Alltid något Scandic!

Läser Mats-Erik Nilssons utmärkta reportage i magasinet Hunger om aromer som livsmedelsindustrin tillsätter till hel- och halvfabrikat för att ge bättre smak.

Ska jag bli upprörd? Kan inte bestämma mig.  Beteckningen ”naturliga aromer” i en jordgubbsglass ska härröra från växt eller djurriket men tillåts vara ett hopkok av olika smakämnen som extraherats från växter som inte har något med jordgubbar att göra. Är jag förvånad? Nej inte speciellt. Om jordgubbsglassen inte hade innehållit någon endaste jordgubbe så hade jag blivit arg, men att man piffar upp smaken med lite aromer – so what?

Fast hade glassen varit en svindyr, typ 100 kronor litern som en del glassar kostar i dag, och man hade snålat på jordgubbarna hade jag nog blivit både förvånad och förbannad. Å andra sidan, det ska stå hur många procent jordgubbar glassen innehålle i ingrediensförteckningen, så jag behöver ju aldrig köpa grisen i säcken.

Ett annat exempel i artikeln är en läsk som kallas för ”Cranberry Garden Mint” som bara innehåller två procent tranbär och endast mintsmakande arom. Det finns ingen mint i drycken och aromen har inte kommit i närheten av mint. Förvånad? Nej faktiskt inte. Känner jag mig lurad? Nej knappast. Vore det en svindyr juice så visst, men inte när det gäller en läsk från Apotekarnes.

Är jag luttrad? Ja, det är jag nog.

Företaget har i alla fall den goda smaken att inte lusa ner etiketten med bilder på en massa tranbär när det knappt finns något tranbär i läsken. Steg i rätt riktning.

Funderar dock på varför aromer inte ges E-nummer och ingår i EUs regelverk för tillsatser.

Relaterade inlägg:

Ska jag stänga kylskåpsdörren? Var tredje förälder bekymrar sig över onyttig mat till barnen Jag slänger mat

Det är väl självklart att alkoholhaltiga drycker ska ha näringsdeklaration och innehållsdeklaration som lagen föreskriver för alla andra livsmedel. Vin -och spritföretagen måste ha varit hejdundrade duktiga lobbyister i Bryssel när den nya informationsförordningen antogs. Alkoholhaltiga drycker undantas från krav på information om innehåll, antal kilokalorier, sockerhalt, tillsatser och annat som är viktig information för oss konsumenter.

Inte minst kalorihalten. 2 glas vin, 20 cl, = 320 kcal.  Många av oss petar  i oss det på en kväll och mer därtill. 320 kal kanske inte är hela världen, men de kommer ju på toppen av allt annat som har slunkit ner under dagen. En Pina colada ger 450 kcal.

10 procent av alla kalorier britterna får i sig kommer från alkohol. Enligt studier så underskattar folk kalorihalten i ett stort glas vin eller en drink.

Loppet är dock inte kört. EU håller på att utreda huruvida det ska vara ingrediens- och näringsdeklaration på flasketiketten och skulle ha lagt fram förslag redan december 2014. Men något har kommit emellan – vinlobbyister månne? – och nu kommer inte rapporten att landa förrän 2016.

Säkert har lobbyisterna lagt sina näsor i blöt. För själv kan jag inte tänka ut ett enda hållbart argument till varför alkoholhaltiga drycker undantas från märkningsbestämmelserna. Kan du? Mer än att etiketterna blir fulare förstås.

Relaterade inlägg:

Kalorier i vin och sprit – så mycket måste du röra på dig för att bli av med julsnapsen Sprit i butik- vad tycker du? ”Calories do count!” Prata kalorier – inte enbart socker

Protein är superhett och nu dyker möjligen tempeh upp som det nya heta. Livsmedlet har alla trendfaktorer rätt. Vegatariskt, proteinrikt, ”äkta och naturligt”, inga tillsatser, bekvämt – går att äta direkt från förpackningen eller som snabbstekt, grillat eller marinerat – och fermenterat/syrat = lactobaciller/mjölksyrabakterier = superhett- trodde jag. Tills en uppmärksam läsare, se kommentar, meddelade jag att den probiotika som refereras till i artikeln inte alls är laktobaciller utan mögelsvamp. Kanske inte lika hett

Företagens marknadsförare ligger i startgroparna och hoppas på försäljningssuccé typ chiafrön och annat som har stigit som en raket på trendhimlen.

Hur tempeh smakar? Ingen aning. Men med rätt marknadsföring går allt att sälja nuförtiden. Finns det någon som egentligen gillar chiapudding, till exempel? Handen på hjärtat?

Relaterade inlägg:

Gluten – den nya laktosen? Släng inte maten – ge den till dem som behöver Män målgrupp för nya hälsoprodukter

Att äta talg är varken farligt eller onaturligt säger Jens Linder, kock och matskribent i en debattartikel i Aftonbladet.  Om talg är bra ur hälsosynpukt kan diskuteras men i övrigt håller jag med om det allra mesta, inte minst att de stora livsmedelsföretagens arbete med att ta bort många livsmedelstillsatser borde uppmärksammas mer. Fortfarande anger vi svenskar ”enportionsrätter” som de mest tillsatsstinna. Så var det möjligen för några år sedan men inte längre.

Fast Jens Linder verkar inte ha uppmärksammat att transfetterna i maten också har försvunnit. Valet står i dag inte mellan mättat fett som smör och talg eller transfetter i margarin. Transfetterna är så gott som borta förutom i ofta billiga importerade kakor. De mesta transfetter vi får i oss i dag är av  helt naturligt slag, finns i animaliska livsmedel och inte så mycket att göra åt om man äter fet mat från djurriket, som talg till exempel.

Relaterade inlägg:

Burhöns eller frigående höns? Uppföljning på dilemmat – Ekologiskt eller närproducerat? Höns i bur eller på golv?

Ganska många är oroade över livsmedelstillsatser i maten. Ibland är det bra att påminna sig om att även blåbär innehåller en mängd kemikalier. Några av dem har också kommit att bli livsmedelstillsatser. Det är en australiensisk kemilärare, James Kennedy, som har dykt ner i frukterna och bärens innersta väsen. Han har en riktigt kul blogg med många fler exempel.

Relaterade inlägg:

Tillsatser i restaurangmat – förvånad? Smaka på soporna! Tänkvärt TV-program Tänkvärt från kunniga män och kvinnor

”Celsius – ett naturligt val för en aktiv livsstil”. Så marknadsförs Celsius energidryck.

”Naturligt” tänker jag. Vad är naturligt med Celsius energidryck?

Vitaminerna och taurinen har väl tillverkats i något laboratorium och knappast kommit i kontakt med något naturligt överhuvud taget, sötningsmedlet sukralos likaså, koffeinet och guaranan kan ju i och för sig komma från naturliga källor liksom de naturliga aromerna. Det gröna teet och ingefäran förekommer troligen i så små halter att drycken inte ” är fylld med antioxidanter”, fast det är väl de tillsatta vitaminerna de tänker på.

Det är en stor diskussion på gång i USA om vad som får marknadsföras som naturligt,  ”natural”. Den bör vi ha i Sverige också.

Härmed ber jag Konsumentverket pröva om marknadsföring av Celsius är förenlig med de regler och branschetiska ställningstaganden som finns. Väl medveten om att ”ett naturligt val” också kan uppfattas som att själva valet kan vara ”naturligt för den som vill ha en aktiv livssstil”. Men det är inte det första intrycket man får när man ser reklamen.

På senaste mötet med Konsumentverkets insynsråd där jag är ledamot bad jag också KO att granska marknadsföring genom så kallade ”ambassadörer” som bloggar eller lägger upp bilder på sig själva och produkten i fråga på Instagram. Är det att räkna som marknadsföring eller ej? I fråga om Celsius finns till exempel mängder av bilder på burkarna, många i samband med att någon tränar. Säkert en knepig gränsdragning. Och troligen någon tävling som ligger bakom.

Dessutom undrar jag om till exempel Gymgrossistens reklam för Celsius följer EUs regler för tillåtna hälsopåståenden i marknadsföringen. EUs regelverk är i och för sig helt knäppt, vitaminers funktion i kroppen får lyftas fram i reklamen och får det att låta som om man inte klarar sig utan de vitaminberikade produkterna utan att få allvarliga bristsymptom. Men mer om detta någon annan gång.

Här är Gymgrossistens marknadsföring av Celsius

”Celsius är originalet bland drycker som förbränner kalorier. Den kan drickas när som helst under dagen, är ett gott och nyttigt alternativ samt att den ger dig en uppfriskande energi!        

Celsius är originalet bland drycker som förbränner kalorier. Drycken har fem vetenskapliga studier bakom sig som bevisar att den förbränner kalorier och att den ger en varaktig energistimulans. Genom att höja ämnesomsättningen med 12% under en period på 3-4 timmar, förbränner Celsius i genomsnitt 100 kalorier. 

Den varaktiga energistimulansen upplever man väldigt tydligt om man dricker Celsius innan ett träningspass, då drycken även fungerar som en prestationshöjare.  

Under 2008 gjordes en tio veckor lång studie, vars syfte var att mäta effekten av Celsius i samband med träning. Resultatet visade att Celciusgruppen fick 32% bättre uthållighet, 50 % mer muskelmassa, 62% bättre kondition än placebogruppen. Celsiusgruppen förbrände dessutom 93% mer fett jämfört med placebogruppen. 

Celsius är en dryck som kan drickas när som helst på dagen, när du vill förbränna extra kalorier, vill dricka ett gott och nyttigt alternativ eller få en energikick. Den fungerar bäst i kombination med en hälsosam diet och regelbunden träning. Celsius är dessutom ett mycket nyttigare alternativ till andra drycker som finns ute på marknaden då den bara innehåller naturliga ingredienser. Drycken är dessutom fri från konstgjorda smakämnen och konserveringsmedel.  

Celsius innehåller varken socker, fruktos eller kolhydrater då Sukralos används som sötningsmedel (insulinkurvan förblir intakt). Det tog flera år att forska fram den blandning, Metaplus™, som finns i Celsius då målet var att kunna höja metabolismen på bästa sätt med naturliga ingredienser.

Fördelar med Celsius:

• Bränner i genomsnitt 100 kalorier.
• Höjer ämnesomsättning med 12%.
• Helt fri från socker, fruktos, kolhydrater och konstgjord färg.

Celsius finns i 6 goda och friska smaker. Fem är kolsyrade och två är helt utan kolsyra.

Kolsyrade:

• Cola
• Citron-Lime
• Apelsin
• Vilda bär

 Utan kolsyra

• Persika Mango
• Jordgubb Kiwi

Alla B-vitaminer i drycken hjälper kroppens ämnesomsättning och energiproduktion. Vitaminerna hjälper dessutom till att förhindra upplevelsen av en krasch i din energi när koffeinet går ur kroppen efter 3-4 timmar.

C-vitamin hjälper kroppen att bygga upp immunförsvaret. Koffeinet, Guaranan och Taurinet verkar uppiggande och prestationshöjande och höjer metabolismen med sin termogeniska effekt i kroppen. Det gröna teét har bra effekt på ämnesomsättningen och goda egenskaper för hälsan eftersom det är en antioxidant som är effektiv mot hjärt och kärlsjukdomar. Ingefäran är bra för matsmältningen och innehåller antioxidanter.

Dosering: Rekommendation per dag: max 3 stycken.”

Tacksam om KO prövar ovanstående!

Relaterade inlägg:

Skandal – Celsius energidryck Ogillar Celsius energidryck Celsius mörkar koffeininnehåll – forskarna varnar

Priset spelar roll för intresset för ekoprodukter. Inte tu tal om saken. Coop, som har sänkt priset rejält på ekologiska livsmedel det senaste åren skördar stora försäljningsframgångar. Kul!

Coop, eller snarare Gröna Konsum, har varit stor föregångare när det gäller att driva utvecklingen och marknaden för ekologiska livsmedel, eller ”alternativa livsmedel” som de kallades förr.

Redan på 80-talet skapades varumärket ”Lanthandel” av Konsumentföreningen Stockholm, som sedermera blev ”Änglamark”.  Konsumentkooperationen var med om att starta KRAV och  gjorde starka avtal med bönder för att få dem att våga  skippa bekämpningsmedel och handelsgödsel, med mera.

Trots alla ansträngningar stod Coops försäljning av ekolivsmedel och stampade runt cirka 4 procent i många år. Men nu händer det saker, försäljningen rusar. Inte bara på Coop, alla kedjor ökar försäljningen, men Coop mest och bäst! Heja! Trägen vinner. Senaste kvartalet visar att 7,6 procent av Coops totala livsmedelsförsäljning är ekologisk, vilket är en ökning med hela 43 procent i jämförelse med samma period förra året.

Lägre pris har gjort sitt till för att öka försäljningen men också diskussionen om tillsatser och rester av bekämpningsmedel i maten.

”Gifter i maten – är maten giftig?” är rubriken på en temakväll vi planerar och som troligen går av stapeln i november. Där ska vi försöka reda ut frågan, eller åtminstone ge en uppdatering av kunskapsläget.

Välkommen! Mer information kommer.

Relaterade inlägg:

Kul reklam med Anna Anka Vinner jag vadet? Synliga kvittodata ökade köp av ekologiska livsmedel