≡ Menu

Snabba kolhydrater och mättat fett är inte bra för hälsan

Rubrik i SvD i dag: Kolhydrater kan ge hjärtinfarkt. Budskapet är:  byter du ut mättat fett m0t snabba kolhydrater- socker och vitt mjöl till exempel- så ökar risken för hjärtinfarkt.

Jag har hållit mig ifrån fettdebatten, den är för infekterad, och för att kunna säga något vettigt tycker bör jag följa den vetenskapliga litteraturen ordentligt, och det har jag inte prioriterat.

Men några reflektioner till artikeln och forskningen som presenteras. Här slår man fast att mättat fett inte är bra för hälsan och inte heller snabba kolhydrater, t ex socker och vitt mjöl. Det stämmer helt överens med Livsmedelsverkets kostråd sedan några år tillbaka, där man bland annat nu, tack och lov, förespråkar fullkornsprodukter och inte bröd rakt av som tidigare.

”Den som ersätter mättat fett med dåliga kolhydrater löper ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt” står det i artikeln. Så kan det säkert vara, men jag begriper inte riktigt hur personerna i studien agerar.  Mätatt fett finns i animaliska livsmedel. kött och mejeriprodukter. Drar de ner på  grädde, smör och bacon och ersätter det med limpsmörgås och läsk, typ? För det är väl inte så man brukar agera…grädde och bröd är ju inte riktigt utbytbart när man tar mat på tallriken. Eller?

Kanske är det så att personerna i studierna äter mycket snabba kolhydrater, går upp i vikt, motionerar inte och så får de hjärtproblem, Det är min teori.

Min rubrik ovan som kontenta av artikeln tycker jag ger bättre information till oss ofta förvirrade konsumenter.

För övrigt håller jag fullständigt med forskaren Marianne Uhre-Jakobsen att reglerna bör stramas upp så att det som marknadsförs som fullkorn verkligen innehåller gott om fullkorn och rätt sorts fullkorn, bland annat mycket hela korn.

Comments on this entry are closed.

  • Anonym 31 maj 2010, 10:00

    ’grädde och bröd är ju inte riktigt utbytbart när man tar mat på tallriken’
    Nej, kanske inte, men har man valt bort gräddsåsen till maten till förmån för ett magrare alternativ så kanske man kompenserar med en extra potatis eller en skiva bröd till maten.

    Jag kan komma på flera exempel på hur man kan byta fett mot kolhydrater.

    Till frukost byter man ut den feta naturella yoghurten mot lätt fruktyoghurt och tar två rejäla brödskivor med mager mjukost i stället för en liten smörgås med smör och gräddost.

    Till lunch väljer man en pastasallad med räkor och mager dressing istället för en ost-och skinksallad med majonäsbaserad dressing.

    Vid middagen kan man som sagt göra skysås istället för gräddsås, och i stället ta lite extra potatis.

    Kalorimängden kan nog vara ungefär densamma i båda alternativen, men fördelningen fett/kolhydrater är helt annorlunda.

    Om man bara jagar fett överallt utan att fundera särskilt på vad man äter istället, så kan det nog lätt slinka ner en hel del snabba kolhydrater.

  • LisaFW 31 maj 2010, 19:22

    Eftersom jag har en dietistutbildning kan jag förklara hur det hela går till. Istället för att äta en liten smörgås med rejäla mängder pålägg har dietister rekommenderat ett tunt lager margarin och frukt eller magert pålägg. På så vis minskar den relativa andelen fett i kosten. Pasta, potatis och andra kolhydrater har förordats. Först sista åren har SLV alltså skärpt till kraven på att kolhydratkällorna ”helst” ska vara fullkorn. Folk tror också att de kan äta i stort sett hur mycket som helst av livsmedel som innehåller lite fett.

    Nu är det ju inte så enkelt att fullkorn per automatik är långsamma kolhydrater det beror på mängder av andra saker också. Finmalet fullkornsbröd har obetydligt lägre GI än vitt bröd. Bland de snabba kolhydraterna finns också potatis, juice, många frukter etc. Saker som betraktats som rena hälsokosten, ja juice har till och med rekommenderats för att vi ska nå upp i 500 g frukt och grönt.

    Det finns väldigt starka belägg för att enkelomättat fett är bra för hälsan. Juryn överlägger fortfarande hur det är med fleromättade fetter och mättade fetter. Det verkar som om mättat fett är neutralt och att vissa fleromättade fetter är skadliga och andra gynnsamma. Det är i alla fall vad som visats i de stora metastudierna. Så varför ska man varna för mättat fett? Enda skälet till att hålla nere på det mättade fettet är att det som annat fett är energitätt. Vissa verkar ha svårt att hålla nere på energimängden när de äter mycket fett. Andra tycks ha svårt att hålla nere på portionerna när de äter mycket kolhydrater.

    • Pernilla 01 juni 2010, 21:08

      Det var ett mycket bra inlägg – tack! Nu hakar jag på här lite med ett litet stickspår. Det har i långliga tider rekommenderats margarin. Enbart för att det inte innehåller mättat fett, inte av någon annan orsak. Men ingen verkar ha intresserat sig alls för om produkten i sig faktiskt är nyttig (det viktiga är att den inte är smör, klart slut). Jag trodde i många år att margarin, det är som smör men inte gjort på mjölk. Så är det ju inte riktigt, utan det är en lång kemisk processkedja som i slutändan ger produkten margarin. Jag tror inte att denna kemiska sörja är bra för kroppen. Det som (kanske) började som en kvalitetsolja dräneras med kemikalier på allt naturligt för att sen bli Becel. På Livsmedelsverkets hemsida kan man läsa om margarintillverkning och försöka avgöra om det låter som något man vill äta – helt oavsett vad man tycker eller tror om mattat/omättat fett. Börja på länken nedan och klicka även på ”Lär mer”-länkarna:
      http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Margarin-smor-och-matolja/Sa-tillverkas-matfetter/

      (Talar vi sen lättmargarin så har man dessutom ersatt det mesta fettet med vatten. Vitsen med att äta är ju att bli mätt, då kan man inte bara ta bort energiinnehåll och ersätta med vatten! I så fall kunde man ju dricka sig mätt från kökskranen…)

  • Affi 01 juni 2010, 11:20

    Så är det!

  • Martin 29 april 2011, 11:23

    Det var med Ancel Keys det började på 60-talet. Genom bristfälliga experiment och riggad statistik kom han på att kolesterol var livsfarligt och kolestererol fanns i stora mängder i fett. Det var samma forskare som designade amerikanska armens nödranson, med 3000 kalorier ( socker och vitt bröd), choklad, tuggummi och 12 dagliga cigaretter, för att lugna nerverna. På 70-talet slog fettskräcken igenom på allvar i USA och sedan kom den till västvärlden i stort. Lightprodukter blev inne, allt fett skulle ratas, sedan blev omättat fett tillåtet. 6-8 skivor bröd om dagen sa socialstyrelsen, bara det var lättmargarin och fettsnål ost på. Men i USA har fetmaepedemin slagit nya rekord, 45 % av befolkningen är överviktiga eller feta, trots att man äter mindre fett och mer lightprodukter. I Sverige är 30% av befolkningen överviktiga eller feta och kostnaden uppgår till 15 miljarder per år i sjukdomar och frånvaro. I samma undersökning rekommenderas att fett ska beskattas. Samtidigt blundar man helt för att sockerkonsumtionen från 1800-talet tills nu har gått från 1 hekto per person och år till 40 kilo!
    Nu ska jag inte gå djupare in i kolhydrat kontra fettdiskussionen, men jag rekommenderar en bok av Andreas Eenfeldt som heter ” Matrevolutionen- är dig frisk med riktig mat”. Den kanske inte berättar den absoluta sanningen, men Eenfeldt går pedagogiskt och trovärdigt igenom myter och sanningar kring fett och kolhydrater. Det är dags att begrava Ancel Keys tragiska kvasivetenskap.

    • Louise Konsumentkoll 29 april 2011, 13:31

      Martin: ¨Håller verkligen med dig om sockret. Före 2003 fanns överhuvud taget ingen diskussion om sockerintag i samband med övervikt. Då hade vi ett stort seminarium ”Flytande godis ( dvs läsk) och andra godsaker” som satte fokus på bland annat den ökande läsk och godiskonsumtionen. Media hakade på och så var bollen i rullning. Har för mig att sockerintaget var som högst 2003- 2004 med drygt 42 kg per person och år, det mesta inbakat i livsmedel och inte som förr, som tillsatt socker när man syltatde, saftade och bakade i hemmen. Sedan dess har sockerkonsumtinen sjunikt något, vi dricker bland annat mindre läsk och saft. Senast jag såg en siffra låg den på drygt 40 kg per pers och år. För övrigt på samma nivå som vår konsumtion har legat sedan 60-talet.
      Fettdebatten vill jag inte ge mig in i, den är för infekterad. Eftersom jag inte är något proffs så håller jag mig till vad de flesta inom vetenskapen säger i dag, att hårda fetter som mättat fett och transfetter inte är bra för hälsan, men att man gärna ska äta fett, i form av nötter, raps-och olivolja, fet fisk m m. Vi får väl se vem som får rätt i framtiden.
      Glad Valborg!

Nästa inlägg:

Tidigare inlägg: