Skoj! Träffade på en kompis från mina fem år med Upplands bönder på 90-talet. Sune Hansson, Ånö gård, bjöd på mjölk på Coop i Häggvik häromdagen. Nu får vi som bor i Stockholm norr om Slussen (ganska) lokalt producerad mjölk. Fyra bönder i Roslagen har startat Roslagsmjölk och säljer ekologisk mjölk, grädde och gudomligt god yoghurt. Mjölken skickas till ett litet mejeri på Åland som förpackar. 

Ja, jag vet, Sju gårdar huserar också ganska nära Sollentuna där jag bor, men känner mig mer befryndad med Roslagen än Uppsalatrakten på något sätt.  

Så lycka till med korna och mejeriet Sune & Co. Kul med lokala initiativ och bra att livsmedelskedjorna stöttar och tar in mjölken.  

Relaterade inlägg:

Coop säljer knasiga grönsaker! Bra! Svensk eller utländsk mjölk? Vem bryr sig? Dyrare mjölk?

Det blir nästan parodiskt med den enorma vurmen för svenska råvaror och svenska bönder som sveper över landet. Jämte varandra i tunnelbanan, på enorma stortavlor talar ICA om att deras grädde nu är svensk och Pågens berättar att deras bröd minsann är gjort på spannmål från Skåne och Västergötland och den kallpressade rapsoljan är från Österlen. Jag är mycket förtjust i både svenska råvaror och svenska bönder men det kan bli  för mycket av det goda.

Som när Jordbruksverket ålägger Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA, att tona ner sig när de vill varna för den ökande förekomsten av campylobacter i svensk kyckling. Om det är så illa är det gräsligt och helt oacceptabelt och dessutom tecken på en vidrig dubbelmoral.

För som vi svenskar har skrämts för utländskt kött och salmonella under alla år. Sverige fick till och med en särskild garanti att importköttet inte skulle innehålla salmonella när vi gick med i EU. Samtidigt som campylobacterna i svensk kyckling – inte minst KRAV-kycklingen- gärna har viftats bort i den allmänna debatten. Nu är det så att både campylobacter och salmonella är elaka bakterier men båda försvinner när köttet tillagas över 70 grader. Så det är ingen skillnad där. Salmonellan minskar i EU medan campylobacterna ökar. Så även i Sverige. Och det ska myndigheterna förstås berätta om så vi konsumenter är extra försiktiga när vi tillreder kyckling. 

Vurmen för svenskt, svenska bönder, svensk djuromsorg och svenska råvaror får ibland en överton av protektionism och självförhärligande. Det ska vi akta oss för. De finns saker att ta i, här också.   

Relaterade inlägg:

Bra guide till svenska mejeriprodukter – kolla! Nej till engelsk text – nu får Lantmännen ändra Var tredje förälder bekymrar sig över onyttig mat till barnen

Härförleden skällde jag på färsk mynta i kruka. För dryga tjugolappen i butik får man några spetiga stjälkar med få blad. Fick lära mig att när mynta utsätts för etylengas från frukterna i grönsaksdisken så tappar de blad. Så är det med det.

Har inte kunnat släppa ämnet. Så i dag fick jag lära mig mer, i ett av Spisas stora växthus i Hejsta, utanför Södertälje. Där odlas bland andra  Änglamarkskryddor och  ICAs ekologiska.

Gillar studiebesök. Blir alltid ödmjuk över allt pyssel och slit som krävs för att få fram vår mat. Hur varje salladskruka synas och hur bladen ansas av omtänksamma händer innan den läggs i plastpåse och kartong. Och hur en pyttestickling av mynta varsamt sätts i en kruka, och när sticklingen har vuxit sig lite större måste varje liten planta beskäras för att förgrena sig och växa sig frodigare. Och himmel vilket slit.

Speciellt som i detta fall salladen och kryddorna är ekologiska. Då kan fröerna kosta upptill 60 000 kr per kilo, jorden och näringen kommer från organiskt material, inte kemisk näringslösning, och skadedjuren ska bekämpas med nyttiga insekter. Svindyrt jämfört med kemikalier

Tack Jerry Orrebacken på Spisa för att du tog mig runt i växthusen. Nu vet jag mer, och förfasas inte  lika mycket längre över priset på ekologiska kryddor. 

Relaterade inlägg:

Om läskskatt: Mindre läsk men mer av andra söta drycker Trött på krukodlade kryddor Hur länge är färska jordgubbar färska?

Testfakta http://www.testfakta.se/sites/default/files/tittbild-grafik_lax170215.pdf

  Testfakta har analyserad lax och funnit förbjudet bekämpningsmedel, i några fall i höga doser. Inte bra. Det finns inget gränsvärde för fisk, men för kött. Och många av de testade fiskarna har högre halter än gränsvärdet för kött. Mängden etoxikin varierar mellan 27 mikrogram per kilo upptill 283 mikrogram/kg lax. Lägst mängd av medlet har den ekologiska laxen. Hur kan det komma sig? Det måste handla om fodret. 

KRAVodlad fisk, t ex Änglamark, får endast äta ekologiskt vegetabiliskt foder och fiskrens eller fisk som inte används som människoföda enligt KRAVs information. Inga kemiska färgämnen eller andra konstgjorda tillsatser är tillåtna i fodret. Etoxikin tillsätts ”konventionellt” laxfoder för att förhindra härskning eller att det exploderar (?) vid transport   KRAV fodret verkar klara sig utan detta. 

Jag hittar ingen information om odlat fiskfoder enligt det EUs ekologiska regelverk. Däremot ASCs regler, motsvarigheten till MSC certifiering, fast för odlad fisk. Men inget om godkända tillsatser just där. Får leta vidare. 

Odlad lax har ju den fördelen att den inte innehåller höga halter av dioxin och andra läskigheter som t ex vildfångad lax i Östersjön och älvarna. Och nu kommer detta larmet. Observera dock att riskerna med etoxikin inte är klarlagda, men ändå. Blir förundrad när jag googlar och läser på Karolinska institutet sajt att medlet är en antioxidant som används på äpplen och päron efter skörd. Allt handlar om mängd, förstås. Googlar vidare och hittar att medlet har  E-nummer 324, men kan inte hitta det i vår utmärkta Tillsatsapp. Skumt. 

Påpassligt nog inför detta matlarm har Livsmedelsverket lagt ut frågor och svar. Bra. Läs! Lite konstigt dock att SLV inte själva analyserat etoxikin i fisk. Anledningen är att det inte finns något gränsvärde. Men det finns ett gränsvärde för kött, så go ahead! Speciellt som medlet ska fasas ut om några år. Det tyder ju på att på att det finns något där som inte är bra. Eller hur?

Så här skriver Testfakta om hälsoeffekter av etoxikin
* Det finns i dagsläget för få studier gjorda för att med säkerhet göra en bedömning av riskerna med etoxikin hos människor.
* Men i långtidsstudier på djur har ämnet visat sig ha skadliga effekter på lever, sköldkörtel och njure och det går inte utesluta risker för människor.
* Mest allvarligt är att etoxikin kan ha genotoxiska och kromosomskadliga effekter vilket gör att man inte kan utesluta att ämnet är cancerframkallande. 

Relaterade inlägg:

Miljömärkt lax – så bra Rå lax- så himla gott! Snabba kolhydrater och mättat fett är inte bra för hälsan

Märkligt.

På grund av risk för att fågelinfluensan sprider sig från vilda till tama kycklingar och höns så får inte tamfåglarna vistas ute sedan några månader tillbaka. De ska hållas inne i sina stallar tills faran är över så att smittspridning minimeras. Det är klokt.

De flesta matfåglar har aldrig möjlighet till utevistelse, men ekologiska och frigående kycklingar samt ekohöns ska kunna gå ut enligt regelverket.

Just nu kan de inte det. Det bör väl producenterna berätta – inte sant ?

Köper vi ägg eller en kyckling som det står KRAV på förpackningen eller t ex Kronfågels ”Sol och sprätt- Utomhuskyckling” så bör man väl upplysa om, genom en påklistrad etikett eller annat, att just nu så är det ingen sol och sprätt för kycklingar och höns i hönsgården.

Det minsta man kan begära är väl att företagen informerar om detta på sina webbsajter. Men icke.  Har googlat runt på Kronfågel, REKO, KRAV, Svenska Ägg, Coop, ICA, Axfood m fl. Ingen stans går att läsa att KRAV och utegångsfåglar inte kan vara ute, trots att varumärkena och reglerna lovar det.  Väldigt konstigt och vilseledande. Hur svårt kan det vara?

Jag tror att vi konsumenter är såpass kloka att vi, om vi tycker det är viktigt att kycklingar och hönsen går ute, ändå köper KRAV ägg och sprättkyckling och begriper att detta är ett undantag och att djuren måste hållas inne i smittsamma tider. Eller hur?

Skärp er!

Ska ringa Jordbruksverket och se vad de har att säga.  Återkommer.

PS Nu fick jag tag i Jordbruksverket. Så här är EUs regler: Ekoägg och kyckling får marknadsföras som ”ekologiska” trots att de inte kan vistas ute om det handlar om ett beslut av myndigheterna, vilket det är i detta fallet. Sprättkycklingen som Kronfågels här ovan, så kallad free-range, får marknadsföras som detta i 12 veckor under beslutet om att hålla fåglarna inne. Inte längre. Alltså håller sig företagen till reglerna för närvarande.Men en sak är regler, en annan sak är etik och redlighet. Tycker det är jättekonstigt att det inte står ett ljud om fågelinfluensan och tvånget på att djuren ska hållas inne på någon av de berörda företagens sajt. Knäpp tyst. Så kan vi inte ha det. Tycker faktiskt att det vore på sin plats med även en etikett på förpackningen.

Upplysningsvis innebär fågelinfluensan ingen risk för oss människor, det är djuren som drabbas

Relaterade inlägg:

Samarbeta ICA och Coop! Krav på bruna sprättägg – Dumt Coop! ”Kräv stopp för danskt fläskkött i Coop-butikerna!”

Hur korrekt är konsumenters uppfattning om hur mycket ekologisk mat de köper?  Om konsumenter får se hur mycket ekolivsmedel de egentligen köper kan det överbrygga klyftan mellan deras uppfattning och deras faktiska inköp? Det har KTH-forskarna Jorge Zapico och Cecilia Katzeff undersökt tillsammans med Coop som bistått med inköpsdata från 65 Coopanställda som deltagit i en test av en så kallad Ecopanel. 

Deltagarna fick återkoppling på sina matinköp. Genom enkel grafik fick de information om hur mycket de handlade mat för varje månad och hur stor andel av det som var ekologisk. De kunde se hur  inköpen fördelade sig i olika kategorier, som t. ex. frukt och grönt, bröd och mejeri och hur ekoinköpen varierat under året. Samtidigt informerades testpanelen om fördelen med ekologiska livsmedel och sortimentet i butik. Hypotesen var att ökad medvetenhet om deras matköp också skulle innebära ökade inköp av ekologiska livsmedel.

Hur det gick?  De anställdas inköp av ekologiska livsmedel ökade med 23 procent. I en lika stor kontrollgrupp, som inte hade tillgång till tjänsten ökade inköpen också, men endast med sex procent. Försöket visar att så kallad visualiseringsteknik  kan ändra beteende.  Framöver kommer en Ekopanel i större skala att testas.

Relaterade inlägg:

Trött på ekologiska fundamentalister Kul med Coops ökade ekoförsäljning- trägen vinner! Stort konsumentstöd för ökade klimatskatter

Rolig produktutveckling från Coop. Nu kommer hönsfärsbullar med bönor i Änglamarkssortimentet. Ska genast pröva. Påpassligt när det råder proteinhajp på butikshyllor och i media.

SvD hade flera stort uppslagna artiklar i helgen om vår stora konsumtion av kött och nödvändigheten av att skifta till mer vegetabilier för hälsan och planetens skull. Och i dag kom inbjudan till Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens seminarium om ”Ärtor, linser och bönor – smart mat för både mark, hälsa och klimat” Seminariet är kostnadsfritt och äger rum eftermiddagen 14 december.

I debatten, och i SvDs artiklar låter det som om vi proppar i oss 87 kilo kött per person och år. Det gör vi inte. Vi äter cirka 50 – 55 kilo kött. Mycket det också. 87 kg är inräknat ben och annat oätligt på djuret och dessutom krymper köttet vid tillagning. Rätt ska vara rätt.

Relaterade inlägg:

Lagstifta om transfetter? Och lite om amning och celiaki. Ät mindre kött och chark och ät svenskt Förbannade adventsljusstakar, och om parabener och praliner

Bild http://alimentation-generale.fr/

Intressant.

40 internationella investerare uppmanar tillsammans 16 globala livsmedelsföretag som Kraft, Heinz och Unilever att forma strategier för för att minska de materiella riskerna med storskalig industriell köttproduktion och att sälja mer vegetabiliskt protein. Den industriella köttproduktionen är ohållbar menar investerarna som även riktar sig till stora livsmedelskedjor som Wal-Mart och Tesco.

Clare Richards, kampanjansvarig på ShareAction lyfter upp att trenden att äta ”mindre men bättre kött” (ekologiskt, hagmarkskött, grassfed- och svenskt – skulle jag säga) skapar nya möjligheter för företagen och att studier tyder på att mer växtbaserade proteinkällor är bättre för din hälsa, din plånbok och planeten. Konsumenterna känner till alla dessa fördelar och nu även denna koalition av framsynta investerare säger Richards, som hoppas att livsmedelsföretagen kommer att haka på den växande konsumenttrenden.

För planetens skull.

Relaterade inlägg:

Alvedon, ADHD och andra beteendestörningar Mer om mynta och andra färska kryddor Frågesport – Ladda ner våra Myter om Skräp – och sätt igång!

Har just köpt 100 honungsbin i Coops poängshop. Det ska bli fler.

Å andra sidan har jag en trädgård där det surrar och vimsas runt varenda blomma och buske. Trädgården är inte planerad för att dra till sig bin och humlor. Det bara har blivit så. Så när min man Ulf, som just har sträckläst  boken ”Galen i humlor” av Dave Goulson, sa att vi borde plantera gurkört för att humlor gillar dem, så sa jag att nej, nu får det faktiskt räcka. Vi har en enorm sälg som blommar tidigt på våren och lönn till förbannelse. och så fortsätter det med krokus, lupiner, äppelblom, kantnepeta, nävor av olika slag, mängder av rosor, digitalis och så vidare och så avslutas det med
kärleksört på hösten så pollinatörerna kan få sig några tuggor till innan de kommer till ro. Bina och humlorna har gott om mat i vår trädgård, det lovar jag sa jag till Ulf. För jag har läst på.

Jag har inte begripit hur viktiga pollinatörerna är, både de vilda insekterna och honungsbina, förrän denna vår, då vi har fördjupat oss i bin, bidöd, livsmedelsförsörjning och biologisk mångfald. I dag publicerar vi vår rapport ”Bi Happy – en lägesrapport om våra bin”. Den är läsvärd.

Nästa vecka, på torsdag, pratar vi bin och hur vi ska #bevara surret i Sverige och världen  i en trädgård mitt i Visby under Almedalsveckan. Fem seminarier blir det tillsammans med Coop och Svenska Bin + frukost, honungsbar, biodlare och bisamhällen, fina honungsrecept och mycket mer.

Dave Goulson kommer. Biologiprofessor, författare och han som är galen i humlor!

Välkommen!

Nu ska jag köpa lite fler bin. 1000 st.

Hur lätt som helst visar det sig. Bara att klicka och köpa.

Relaterade inlägg:

BI HAPPY – Nu ska vi snacka om bin i Almedalen Bi Happy! Medlemmar köpte 780 000 bin för sina Coop-poäng Köp svensk griskött!

Jo, ganska många svenskar bryr sig om det är svensk eller utländsk råvara när de handlar mat. Viktigast är att mjölken är svensk anser sju av tio enligt Nielsen data.  Men konstigt nog är det bara hälften som tycker det är viktigt att yoghurten är svensk. Varför kan man sannerligen undra. Mjölk som mjölk. Kanske har man vant sig vid den finska, franska eller tyska yoghurten och tycker den är god, medan mjölken är till nästan 100 procent svensk i butikerna. Inget val där alltså.

Svensk mjölk har gått om svenskt kött i prioritet. Intressant. Mjölkböndernas kris har väl satt sina spår.

Här är hela listan:

Att de här varorna är svenska tycker konsumenterna är viktigast:

• Mjölk 69 %
• Kött 62 %
• Grönsaker 55 %
• Frukt 48 %
• Yogurt 47 %

Relaterade inlägg:

År 2025 är 268 miljoner skolbarn överviktiga eller feta – politiker vågar inte stöta sig med storföretagen Ekologisk mjölk och Omega 3 Dyrare mjölk?