Griskris, köttkris, mjölkkris, kris,kris,kris. Så låter det för jämnan när man pratar med lantbrukare och lantbruksnäringen. Fast så illa kan det väl ändå inte vara när bönder betalar fantasisummor för åkermarken. Förra året steg priset på åkermark igen, med åtta procent trots att vi inte har någon inflation, och betesmarken steg med sex procent. Som mest betalas nu över 200 000 kronor per hektar. Låter ju inte klokt. Lite svårt att tycka synd om lantbrukarna när de betalar så himla mycket, då sätter de ju sig själva i en ohållbar situation.

Fast glädjande nog, hör och häpna, går det riktigt bra för gris- och köttproducenterna just nu. Sedan en tid får de rejält mycket mer betalt än kollegorna i Europa. Vi svenskar köper svenskt kött som aldrig förr. Det betalar sig.

Mjölkbönderna har det eländigt på grund av stora överskott och för mycket mjölk på världsmarknaden. Men det börjar ordna sig, ryktas det. Hoppas.

Relaterade inlägg:

Storbritanniens konsumenter fortsätter att slänga massa mat Antibiotikaresistens ökar kraftigt i Sverige – fy satan… ”Kraftigt saltad” och nyckelhålsmärkt!

Ja faktiskt. Jag hatar folk och företag som luras. Hata är en starkt ord. Men när det gäller företag som lurar  människor att till exempel köpa dyra bantningsprodukter eller spela bort sina pengar och utnyttjar människans godtrogenhet, svaghet och ofta också svåra livssituation för att att håva in miljoner, så ja. ”Hata”  är nog det närmaste jag kommer för att beskriva känslan, fast jag gillar inte ordet. Men ”tycker rejält illa om” räcker faktiskt inte här. ”Vidrigt” kanske är bättre än ”hata”? Nåväl.

Läs Anna Bäséns utmärkta reportage i Expressen om företaget Forever Living och hur de lurar på folk bantningsprodukter som dessutom kan vara riskabla för hälsan. Jag säger bara Aloe Vera. Är så himla trött på dessa produkter som säljs vitt och brett på mässor och marknader och genom hemmaförsäljning av många gånger godtrogna människor, oftast kvinnor. Inte alltid de mest välavlönade utan oftast kvinnor som som behöver tjäna en extra slant för att få livet att bli någorlunda uthärdligt, som säljer hopp om vackra och friska kroppar till likasinnade. Lägger  ingen skuld på dem utan på företaget som värvar dem och dillar i dem en massa strunt. Som att det de säljer är hälsosamt och nyttigt. Fy farao för nätverksförsäljning av hokuspokusvaror.

Eller nätpoker och kasinon. Lyssnade på två utmärkta dokumentärer om hur enkelt människor kan snärjas att spela bort sina pengar. Bland annat genom bonusar och frispel, så himla sinnrikt utformade så man fattar inte vad man gett sig in på förrän ens pengar har försvunnit . Här utlovas frispel för flera hundra kronor till exempel. Men för att få ut det man eventuellt vunnit på frispelen måste man själv komma upp i omsättning om minst 7 000 kronor. Hur mycket pengar lockas man inte att spela bort under tiden, tro? Och sedan försöker man desperat att spela tillbaka pengarna och förlorar ännu mer. Usch, fy och skam. Det är så sorgligt så man vill gråta.

Det är en utredning om spel på gång lärde jag mig i Almedalen när jag lyssnade till Spelberoendes förening. Heja dem och andra som engagerar sig i frågan. Detta måste få ett slut. Liksom  marknadsföringen av Aloe Vera och andra diskutabla kosttillskott. För att inte tala om SMS:ån. Listan är lång.

Agera Konsumentverket!

Relaterade inlägg:

Förbannad på folk som luras Nu är det slut på min ironi mot företag som hakar på ”göra-gott-trenden” Så luras du att köpa skräpmat

PS 9/2: Läs Sven-Erik Buchts uttalande. Lite mindre konstigt, men ändå…

8/2 Två konstiga uttalanden från politiker i dagarna.

Landsbygdsministern säger att det inte är något miljöproblem med vår höga köttkonsumtion i radions ”Matens Pris” och han vet inte heller att vår köttkonsumtion har galopperat de senaste decennierna. Hoppas att intervjun gjordes för mycket, mycket länge sedan och är hårt klippt. Annars är det ett riktigt bekymmersamt uttalande från en landsbygdsminister. Det stora matsvinnet och den galopperande köttkonsumtionen i Sverige och världen är ett jätteproblem ur en mängd aspekter. Men låt oss för enkelheten bara ta ett. Växthusgaserna.

Sedan påstår Carl B Hamilton, politiker i Liberalerna, läs artikeln på DN debatt.att anledningen att många i Sverige vill se mer svenskt kött i butikerna och att politiker nu också propagerar för ursprungsmärkning på restauranger är rädslan för att utländskt kött skulle vara riskabelt ur hälsosynpunkt. Nej, så är det inte. Här är några anledningar till att många av oss gärna ser en minskad import och ökad konsumtion av svenskt kött.

1. Den svenska djuromsorgen. Även om det finns ett och annat att förbättra här också.

2. Arbetstillfällen på landsbygden

3. Biologisk mångfald och öppna landskap

4. Låg användning av antibiotika i djurproduktionen.

5. Om fler efterfrågar svenskt kött får svenska bönder bättre betalt och kan fortsätta att investera i bra stallar,teknik och god djuromsorg. Se bara till att de inte blir överproduktion. Då sänks priserna igen.

Att utländskt kött skulle vara speciellt farligt tror jag det är få som tror. Att bönder i många länder- dock ej alla- häver i sina djur antibiotika ökar risken för resistenta antibiotikastammar i samhället som sådant. Men det finns ingen antibiotika i själva köttet. Det får det inte vara, det finns karenstider och kontroll vid slakterierna, både i svenska och utländska. Detta bör man vara mycket mer tydlig med i medierapporteringen. Poäng till Carl B.

Att sedan kött från bland andra USA och Australien kan vara mycket godare och mörare än svenskt ger jag också Carl B Hamilton helt rätt i. Där finns mycket mer att göra.

9/2 Kommentar från Jordbruksverket på Carl B Hamiltons inlägg: http://www.jordbruksverket.se/pressochmedia/debattartiklar/debattartiklar/hallbarfrihandelbyggerpakunskap.5.2038f591152c1a928a7a0f9b.html

Relaterade inlägg:

Två av tre unga undviker aktivt något i maten Läskskatt om två- tre kronor per liter införs i UK Svenskt kött i Coops rätter – Bravo!

 
Hade i mitt stilla sinne närt en mycket vag förhoppning att Handelns utredningsinstitut, HUI, som utser ”Årets julklapp” skulle ha tänkt om i år. Att de skulle ha lagt sina krämaravsikter åt sidan mot bakgrund av det väldigt allvarliga världsläget, alla de hundratusentals utblottade flyktingar som vill in i landet, alla fattiga människor som ber om pengar på gator och torg och klimatdiskussionerna som väntar i Paris och som måste få en lösning. Att de skulle utse en julklapp som speglar tiden tand. Men nej, det blev återigen en elektronisk pryl, en robotdammsugare.

Jag hade hoppats att HUI utsett en gåva till någon ideell organisation som Röda Korset, UNHCR eller Hoppets stjärna just denna gång. Inte bara stirrat sig blind på handelns eget intresse av kommers. Inte för att vara politiskt korrekt utan för att det finns sådana stora behov. En gåva till någon hjälporganisation tror jag nämligen kommer att bli årets julklapp, den gåva allt fler i år ger till sina nära och kära. Men det driver ju inget folk till butikerna så det gick väl bort av den orsaken.

Men en solcellslampa, ett doftljus som skapar cosy stämning i hemmet eller ett familjespel hade varit något. Eller varför inte en målarbok för vuxna där vi kan färglägga intrikata mönster i meditation och mindfullness. Det hade väl inte varit så tokigt, om det nu ska vara något supertrendigt.

Men det blev en robotdammsugare. Trist, tråkigt och i grunden förutsägbart.

En längre version av den här texten finns på Expressen Debatt, Årets julklapp – ett rejält bottennapp.

Relaterade inlägg:

Bland ”Årets kvinnor”- Jag! Ytterligare ett ”superfood”- Matcha Gluten – ett ökande problem

Det är stort fokus på ekologiska livsmedel nu. Försäljningen ökar stort procentuellt, det är riktigt kul, men det är fortfarande bara en liten andel som är producerad ekologiskt av den totala försäljningen av livsmedel i butikerna. Därför är det så viktigt att också arbeta för att det så kallade ”konventionella” icke-ekologiska sortimentet har så bra miljöprestanda som möjligt. Det får enorm påverkan i ton minskade CO2 utsläpp, minskat näringsläckage, minskade kemiska medel samt biologisk mångfald när det är så stora kvantiteter det handlar om.

I dag lanserar Lantmännen Kungsörnens ”vänliga vete”, ett mer hållbart vetemjöl. Det är odlat med bland annat

• kvävegödselmedel som genom ny teknik har väsentligt lägre utsläpp av växthusgaser
• precisionsodling med sensorer som placerar gödsel och annat där det behövs bäst
• flyt- och biogödsel får inte höstspridas, det minskar näringsläckaget till luft och vatten
• lärkrutor etableras om 16 – 20 kvadratmeter per hektar där lärkorna kan bo och häcka
• förnybar el i spannmålshanteringen, i lager, torkar etc
• förbud mot stråförkortningsmedel. Det kemiska medel som hittas mest och oftast i spannmål vid kontroller.

Lantbrukarna som odlar vetet får lite mer betalt för de ökade kostnader som följer med programmet. Mjölet kommer att sannolikt att bli dyrare i butik.

Nu hoppas jag att Coop och andra, förutom ekologiskt mjöl, bara köper in ”vänligt vete” och aldrig annat med större miljöbelastning. Och däng inte till med jättehöga marginaler utan gynna nu mjölet så inte skillnaden i pris mellan detta mjöl och andra på butikshyllan blir jättestort och vi konsumenter ryggar!

Arbetet med att höja ribban för den konventionella odlingen liksom för den ekologiska är en ständig utmaning. Livsmedelsproduktionen har stor miljöpåverkan och stora förbättringar måste till för att klara ett friskt Östersjön, klimatet, floran och faunan.

Lantmännen fortsätter den resan. Läs den utmärkta rapporten ”I skuggan av eko” som släpptes i dag. En stor hjälp i arbete med att forma en livsmedelsstrategi för Sverige, ett arbete jag själv deltar i. Tack för den inspirationen!

Relaterade inlägg:

Synliga kvittodata ökade köp av ekologiska livsmedel Köp svenskt! Köp svensk griskött!

Initiativtagare till EAT, Gunhild Stordalen öppnar mötet

Vilket privilegium att i tre hela dagar få lyssna på så många kloka, kunniga och inspirerande personer från hela världen och ha möjlighet att diskutera den stora frågan.

Hur föda en planet med 9 miljarder människor med mat som är bra för hälsan och inte som nu, förstör livsbetingelserna på vårt klot?

Det är en ödesfråga.  Det finns faktiskt inget viktigare. Och det är bråttom. Tiden håller på att rinna ut.

9 miljarder människor blir vi inom kort, inom en generation. Kanske blir vi fler.

”Action is the only word that counts”. Det var alla överens om både på EAT Stockholm Food Forum  och i ”Broccoligruppen”, som vi snabbt döpte oss till, och som träffade i dag på Karolinska institutet för att fortsätta diskussionerna.

En konklusion av dagarna är att vi vet hur vi ska leva för att få bättre hälsa och på köpet bättre miljö. Kort sagt att äta lagom mycket, att äta mer mat från växtriket och att bruka jorden väl.

Den som vill veta mer kan läsa Livsmedelsverkets nya matråd som vilar på solid vetenskaplig grund. Punkt.

Nu gäller det bara att få till det. Vetenskap, företag, politiker och organisationer måste kroka arm världen över. Det håller på att ske.

EAT är en katalysator. Tack för att jag får vara med.

Relaterade inlägg:

Love all, eat all Tack för EAT Stockholm Food Forum

Hur kommer det  sig att det bara är fem stackars tomatfrön i den här fröpåsen? Ulf, min man som sår tomater så det står härliga till, meddelar att det här inte är den enda påsen som innehåller enstaka frön, utan att det numera är ganska vanligt. Påsarna kostar lika mycket som dem med många frön i. Varför det är så ska jag ta reda på.

Ett grundläggande krav är att det i alla fall finns information på påsen om hur många frön den innehåller. Inte sant? Jämförpris per frö är heller ingen dum idé. Det finns ju jämförpris per tvätt när man köper tvättmedel.

Annonsblad från Konsum 1988

Det är inte konstigt att man var fattig som en lus i slutet på 80-talet. Vi hade just köpt hus, inflationen låg på över tio procent om året, räntorna galopperade, dagis-avgifterna var skyhöga och maten var svindyr i jämförelse.

Vi har jämfört priset på julmat i dag med 1988 års priser. Vi fick tag i ett reklamutskick från Konsum från 1988 och travade  iväg till Coop i Farsta Centrum.

Sedan 1988 har penningvärdet försämrats med 74 procent. 1988 kostade en julskinka 66,80 kr/kg, i dagens penningvärde motsvarar det 116 kr/kg. Betydligt dyrare än vad julskinkan kostar idag 2014, nämligen 79,90 kr/kg. En prissänkning med över 30 procent. Priset på köttbullar har droppat ännu mer, hela 58 procent lägre pris. Nästan alla varor vi har tittat på har fått sänkt pris. Om detta skriver DN i dag.

Här är vår tidigare prisjämförelse med förklaringar till varför matpriserna är lägre i dag än tidigare.

 Tabell – pris på julmat 1988 och 2014

1988 års priser är hämtade i ett annonsblad från Konsum 1988 och 2014 års priser är hämtade  Coop Farsta Centrum i december.

Relaterade inlägg:

Hur lagar man lagom mycket julmat? Billigare griskött med GMO -foder Lågprismat 40 % billigare – och 40 % sämre?

När brödet börjar bli lite torrt, stänk lite vatten på det och lägg det i ugnen så känns det nybakat. Om du har bråttom kan du istället slänga på några skivor ost och lägga det i mikron i några sekunder. Här hittar du tio tips på hur du kan spara pengar och miljö genom att minska ditt matsvinn.

Gästbloggare: Anna Lilja, informatör på KfS.

Relaterade inlägg:

Dilemmat – bakdatum på bröd Okej med endast bäst före- datum på fryst bröd Ja till bakdatum på bröd + nytt ”Dilemma”

Turligt nog hittade jag ett gammalt reklamblad från Konsum för tre år sedan, 2011. Jag jämförde priserna på de 40 livsmedel jag fann i det gamla reklambladet med priserna i Coop Extra, Medborgarplatsen, och blev enormt överraskad. Köttbullar, chark, färsk kyckling, potatismos, tvättmedel och många fler produkter var mycket billigare än 1993. Kolla prisjämförelsen och läs mer här och här.

Nu i oktober jämförde jag igen i samma butik. Och även om vissa priser har gått upp på tre år, är  hälften av de livsmedel jag undersökt billigare än 1993, krona för krona. Lite märkligt- inte sant?

OBSERVERA då att jag har jämfört i löpande priser, utan att ta hänsyn till att inflationen är 28 procent och att vår disponibla inkomst har ökat 45 procent jämfört med för 20 år sedan. Lite märkligt- inte sant?

Här har du hela listan.

Var har prispressen slagit till hårdast? Utan att ha riktigt torrt på fötterna säger jag hos bönderna. EU-medlemskapet 1995 öppnade gränserna för konkurrens, lantbruket blev mer sårbart för världsmarknadsprisets svängningar och för konkurrens från företag med helt andra odlingsförutsättningar och uppfödningsmetoder än de svenska. Bara några år innan hade Sverige fattat beslut om världens strängaste djurskyddslag. Till exempel.

Jamen, säger vän av ordning, allt har blivit billigare, inte bara maten. Titta på elektronikbranschen, TV och datorer var väldigt mycket dyrare 1993 än i dag.

Fast det är skillnad hävdar jag. Lantbruksföretagare har ökat mjölkavkastningen per ko och antalet grisar per sugga, men man kan inte flytta åkermarken till låglöneländer för att pressa kostnader. Marken ligger där den ligger. Och en ko tar nio månader för att kalva, en gris nästan fyra månader och ett höstvetefält ungefär ett år från sådd till skörd. Det kan man inte skynda på. Och så har man med levande djur att göra. Inte döda ting. Det skiljer också. Väldigt mycket. Blir orolig när jag ser att djuren blir färre och färre.

Men givetvis finns det förklaringar till att många varor har blivit billigare. EU-inträdet som sagt, momssänkningen 1996 från 21 till 12 procent, rationaliseringar och effektiviseringar i hela livsmedelskedjan, lågpriskedjornas intåg, handelns egna varumärken som pressar priser och att vi betalar delar av matkostnaderna via skatten genom EU-avgiften. Visst går tillbaka till lantbruket i form av olika stöd. Och vissa av produkter är så kallade lågmarginalprodukter, t ex charkprodukter, yoghurt och creme fraiche. Där är vi konsumenter jättepetiga och byter butik om priset drar iväg. Men ändå.

Relaterade inlägg:

Köpa billig ”utgången” mat på nätet? Jo då, i England går det! Oro för mat Oro för mat – eller ej?