Efter tjugo goda år på Konsumentföreningen Stockholm och efter åtta års ”konsumentkoll” från denna utsiktsplats övergår jag nu till egen verksamhet. Jag fortsätter engagera mig i konsument- och hållbarhetsfrågor, dock i en något makligare takt.

Konsumentföreningen Stockholm följer du här

Min nya blogg hittar du på louiseungerth.se  

Väl mött där!

Louise 

Relaterade inlägg:

Om Bloggen Kontakt

Nu byter Coop köttfärsförpackning. Bra!

Det finns bara fördelar med att förpacka färsk köttfärs som en korv i stället för i ett tråg. Inte minst möras köttfärsen vilket enligt många kockar har stor betydelse för smaken.

Dessutom

• mängden förpackning minskar med 80 procent
• transporterna blir mer effektiva, det fraktas inte lika mycket ”luft”. Klimatutsläppen minskar med 30 procent.  
• genom vacuumförpackningen fördubblas färsens hållbarhet från åtta till sexton dagar. Det minskar svinnet.

Den enda nackdelen jag kan se är att rullen kan vara lite svår att tömma helt och hållet. Gör det! Matsvinn i form av kött är värst. Djur slaktas helt i onödan och miljöpåfrestningarna i produktionen är stora.

Relaterade inlägg:

Vill haaaaa! Äntligen en smart köttfärsförpackning Selecta ändrar sig Äntligen! Coop minskar matsvinnet

Ja, jag blir sur på Aftonbladet och det är inte första gången. Nu handlar det om livsmedelstillsatser i en stort uppslagen artikel. Ingress: ”Kan ge allergier. De värsta kan orsaka beteendestörningar”.

En stor del av artikeln handlar om azofärgämen  ”som finns rikligt i bland annat godis, läsk glass och sylt (och) som kan leda till överkänslighetsreaktioner och beteendestörningar hos barn enligt Livsmedelsverket.  Det gäller bland annat den gula färgen tartrazin ( E 102 ) och allurarött ( E 129)”

Det hade varit på sin plats att Aftonbladet också informerat om att svenska livsmedelskedjor och så vitt jag vet större kiosker, bensinstationer med flera har bestämt sig för att INTE acceptera azofärgämen i maten de säljer just på grund av eventuell risk för att barn kan bli stissiga av färgämnena.

Man får helt enkelt leta länge efter livsmedel med azofärgämnen i Sverige. Och det har nog även Aftonbladet gjort. Letat länge alltså. Den enda produkt med azofärgämnen reportern har lyckats skrämma upp är en fransk mandarinlemonad jag själv inte sett röken av på butikshyllorna men min kollega har hittat bland läsken i butikerna.  Väck med den, Coop , ICA och vem som nu har tagit in den! Och ja, säkert kan man hitta godis med azofärgämen i mindre nogräknade småkiosker men knappast i kvantiteter som riskerar barnhälsan.

Så varför skrämma upp folk för azofärgämnen i Sverige när det inte finns någon anledning? Jag bara undrar…

Varför inte i stället skriva: Svensk livsmedelsindustri och handel har tagit det säkra för det osäkra och bestämt sig för att inte sälja livsmedel med azofärgämnen. Det vore bra konsumentupplysning.

Räkor färgades med azofärgämen för några år sedan men enligt uppgift sker inte det längre.

PS 18/5: Coop meddelar i dag mot bakgrund av blogginlägget att de har säkrat att de inte har någon läsk av detta märket i butik längre. Butikerna (ca 11 i hela landet) har själva köpt in produkten utan att  uppmärksamma att den innehåller azofärgämnen. Från centralt håll är det inte en godkänd produkt. Coop har nu gått ut med central information till samtliga butiker så att inte detta upprepas. Bra. 

Relaterade inlägg:

Vattentest i Aftonbladet Faktafel om flaskvattnet, Aftonbladet! Shamposvinn i onödan, nakenchock i protest!

På torsdag tar min gudson examen i Boulder. Därför är jag i Colorado. Kan inte låta bli att ta mig en titt i livsmedelsbutiker. Till exempel tjusiga Clarks market i Aspen. Lite åt Whole Foods hållet.  Här finns MYCKET ”organic” och MYCKET för magen.

T ex Gut shots med probiotiska mjölksyrabakterier. ”Tantalize your taste buds and feed your body, mind and spirit …your body will discover the POWERFUL BENEFITS of this savory, pleasingly tart drink… we believe in the POWER OF SIMPLE, HARDWORKING FOODS. We are here to FERMENT A FOOD REVOLUTION.” Så kan det låta. Drycken är gjord av grönkål, vatten, havssalt och kummin och innehåller 110 miljarder bakterier, L Koreenis, L Brevis, L Hammelsil och L Plantarum för den som är extra bakterieintresesrad. Uräcklig.

Magen är ju i ropet just nu så tänkte att drycken kunde intressera. Förstås finns ingefära och rödbetsjuice i långa banor, för att inte tala om drycken kombucha så långt ögat kan nå.

 Det är svårt att finna vanliga produkter. T ex var syrran och jag sugna på guacamole och helt vanliga nachos, majschips. Fick leta länga. Finns givetvis i tusen olika smaker men antingen är de gjorda av grönkål, syrsor eller annat jox, eller som här av svarta och blå bönor och brunt ris.

Hittade en ganska rolig tandborste. Handtaget är gjort av återvunnet papper och borsten av bioplast, förstås. Många tandkrämer marknadsförs med ”flouride free”, dumt nog.

Spanar vidare.

Relaterade inlägg:

Spaning från fransk stormarknad Liten lampguide i vintermörkret Vansinnig på liten text. Del II

Nu händer det grejer. H&M, Lindex och KappAhl ska börja ta betalt för sina bärkassar, både de i plast och papper. ”One bag habit” kallas det gemensamma initiativet. Det är ett led i att få ner användningen av bärkassar, något som Sverige har åtagit sig enligt ett EU direktiv. Pengarna klädkedjorna får in av kunderna ska gå till bra saker, sociala eller andra hållbara verksamheter. Så jättebra. Det är precis vad vi föreslog i vår ”bärkasserapport” som vi släppte förra året. Heja! 

Nu hoppas jag att klädkedjor och andra butiker tar fram ihopvikningsbara kassar till försäljning. Kassar som är lätta att ta med sig i fickan, handväskan eller ryggsäcken. Himla märkligt att de ska vara så svåra att få fram i Sverige. IKEA, TGR och några sportkedjor har men inte många andra. Kommer man till Sydkorea, Thailand, Tyskland eller Frankrike så finns de att köpa överallt för en billig peng. Go,go,go!

Indiska har annars en käck idé. De lånar ut kassar, så kallade ”borrow bags”, som kunderna kan låna och lämna tillbaka. Indiska har tagit betalt för sina kassar i flera år, det här är ett sätt att ytterligare fördjupa hållbarhetsarbetet. 

Ska bli intressant att se vad livsmedelskedjorna hittar på. Bärkassar är en jätteintäkt för dem och nu ska förbrukningen minska…

Relaterade inlägg:

Gör som Dogge Doggelito- be om en doggy bag! Bravo Findus! Svenskt kött i Coops rätter – Bravo!

Hurra säger vi. Vi har engagerat oss för mindre salt i maten och med det minskad risk för högt blodtryck. Det är ingen fråga man får applåder för. Ingen hejar på. Förutom WHO, Världshälsoorganisationen och alla livsmedelsverk i världen, bland annat vårt eget. 

Sedan 2004 har vi publicerat rapporter om salthalten i vår mat. Inte för att vi människor ska tvingas undvika mat med mycket salt utan för att vi ska slippa bry oss. Syftet med våra rapporter är att sätta tryck på livsmedelsindustrin att inte häva i så mycket salt i maten. Vi har hissat och dissat företag och produkter – alla efter förtjänst. Tre fjärdedelar av det salt vi får i oss kommer nämligen inbakat med maten vi köper, resten saltar vi själva. 

Vi har stridit för att även Sverige, liksom Norge, Storbritannien och många andra länder ska anta en nationell strategi och arbeta för att minska saltet i livsmedlen, minska risken för sjukdom och för tidig död, minska sjukvårdskostnader och minska lidande.Vi äter mycket salt i Sverige jämfört med många andra länder.

Hur som helst. I går levererade Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket sin rapport med åtgärder för bättre matvanor och fysisk aktivitet. Och vad hittar vi där på sidan fyra? Jo, att myndigheterna föreslår att Sverige ska ta fram ett nationellt program för minskat saltintag.

Hip hip hurra! Vi får hoppas att arbetet kommer igång snart så att vi själva kan lägga frågan åt sidan. Det vore jäkligt skönt.  

Relaterade inlägg:

Och nu blir det reklam – för Magasin 3 Inte konstigt att Mexikanerna är tjockast – stora skillnader i socker och salthalt i maten Minska saltet i maten – dags för action!

Heja Norge och Norgesgruppen!

I går var jag i Oslo och pratade på Nordiska ministerrådets konferens om matsvinn. Mycket inspirerande. Bland andra fick vi lyssna till Norgesgruppen, företaget med flera livsmedelskedjor som SPAR, Meny och Kiwi i sin stora portfölj. Norgesgruppens ledning har varit ledande i att minska matsvinnet i Norge, inte bara i sina egna butiker utan också drivit på industri, myndigheter, forskning och politiker att engagera sig i frågan. Heja säger jag. Norge ligger överhuvud taget långt före oss när det gäller att få ner matsinnet. Där samverkar regering, myndigheter och företag. Hög tid att ta efter, minst sagt.

Till exempel säljer livsmedelskedjan Kiwi ”1 för priset av 1”. Inga multipriser på färskvaror där inte, d v s erbjudanden typ köp 2 eller 3 av samma vara så blir det billigare. Sådant driver matsvinn både i butik och i hemmen så det har de slutat med. I stället har Kiwi sänkt styckpriset, så det ska löna sig att bara köpa en. I Sverige är uppåt 20 procent av alla extrapriser på färskvaror så kallade multipriser. Vi är nog många som köper på oss mer än vad vi faktiskt gör av med. Dumt.

Norgesgruppen har också en del kul pilotprojekt på gång. Eftersom många norrmän, liksom svenskar, slänger livsmedel så fort bäst före datum har inträffat så sätter man ett bäst före datum men skriver också ” Normalt brukarbar till  XX datum”. Maten håller ju oftast mycket längre än vad datumet anger. Kvargen är först ut. Kul! Så får vi se hur det går. Hjälper det eller stjälper det? Det visar sig när utvärderingen av piloten är i hamn.

Jag följer Norgesgruppen med intresse. Ger mig ständig inspiration! 

Relaterade inlägg:

Norge minskar matsvinnet- vad händer här? Silke minskar matsvinnet Äntligen! Coop minskar matsvinnet

Hade det på känn. Nu kommer Metro att stöpas om, från att vara en gratistidning med angelägen journalistik, som viral- och hälsogranskaren och jobbmetro, till mer kändisamterial. Nya kvastar (läs ägaren Mats Qviberg) sopar ut ”stalinisterna” och sopar in pengar till kändisjournalistik. I dagens Metro läser jag att tidningen ”startar samarbete med Livsstilssajten GalaMagazine som kommer att förse Metro med både kvalificerat kändismaterial och nyheter om kungligheter”. Kunde vi inte få slippa? Blir ledsen.

Relaterade inlägg:

Rör inte min Metro! Rör inte mitt Fäbodknäcke! Äntligen! Metro dissar proteinhypen

Har faktiskt länge tänkt att skriva om Metro som jag läser så gott som varje dag på pendeltåget, och berömma. Tidningen är bra, efter sitt. Gillar Viralgranskaren, Hälsogranskaren och Metrojobb. Konsumentjournalistik och folkbildning. Nyttig läsning för alla och envar, inte minst ungdomar och andra som har Metro som kanske den enda tidning de läser. Debattsidorna har utvecklats med intressanta och oväntade inlägg. Även utlandsrapportering får plats.

Läser i dagens DN Björn af Kleens kolumn, som alltid läsvärd. Metros nya ägare Mats Qviberg har ”fun and profit” som drivkraft för sitt ägande. Behöver inte vara fel.  Men sen blir jag fundersam.

Enligt Björn af Kleen ska Qviberg på en fråga ha tweetat att han ska ” rensa ut en del stalinister :-)” innan hans värderingar får genomslag i tidningen, typ. Antar att det var på skoj, men f-n vet.

Om ”stalinisterna” som ska rensas ut är de Metrojournalister som granskar marknaden, granskar vilseledande reklam och slarvig hälsojournalistik eller är de som tycker att det är viktigt att ge folk råd och tips om hur man skriver ett cv, uppför sig på en jobbintervju och varför inte några Netflixavsnitt på raken är det allra bästa sättet att återhämta sig när jobbstressen känns övermäktig. Då blir jag både förbannad och orolig. Rör inte min Metro!

Relaterade inlägg:

Rör inte min Metro! Del II Rör inte mitt Fäbodknäcke! Äntligen! Metro dissar proteinhypen

För att hålla en fotbollsplan med konstgräs i bästa skick tillförs ofta några ton granulat varje år. Granulatet tillsammans med plastpartiklar som slits av när fotbollsspelarna är i gång är en stor källa till mikroplaster. Näst störst efter däck och vägslitage enligt en ny rapport från IVL. Mikroplasterna hamnar i vattnet som i bästa fall förs till reningsverken. Hur mycket som sedan avskiljs där och blir kvar i avloppsslammet och hur mycket som förs vidare ut till hav och sjöar vet forskarna ännu inte. Illa vilket som. I haven vill vi inte ha mikroplaster och inte heller i slammet som läggs som gödsel på bondens åkrar.  

Om fotboll och konstgräsets koppling till mikroplaster talas det ganska tyst om. Är det för att idrott och fotboll omhuldas så av alla och envar i detta land? Att förbjuda konstgräsmattor är inte att tänka på verkar det som, hur miljövidriga de än är. Om mikroplaster i bodyscrubs och annan kosmetika talas det högljutt om. Där krävs hårdare tag och lagstiftning fast de står för en bråkdel av mikroplasterna. Onödiga, men ändå. 

Jag kan inget om konstgräs så jag ringer till en tillverkare för att veta mer. Så här ligger det till. På en fotbollsplan läggs kompletteringsgranulat om cirka 1 – 4 ton per år, beroende på hur mattan slits. Snöplogas fotbollsplanen slits det mer än om inte. Granulaten förs bort på olika sätt. Till exempel fastnar de på fotbollsskor och släpps i omklädningsrum och i hemma, det sopas upp och skräpet  slängs i brännbara sopor. Inget större problem.  Eller så förs de bort med snöplog eller sköljs bort med regn och mikroplasterna hamnar antingen i avlopp och vidare till reningsverk eller sköljs direkt ut i hav och sjöar. Inte bra.

Vad görs för att minska mikroplaster från fotbollsplaner? Man kan använda ett annat material, t ex expanderad kork som lättare bryts ner, men det är inte så lätt att få tag i. Efterfrågan är större än utbudet. Eller så kan granulat göras av kokosskal. Fast kokos bryts väl inte ner så lätt – eller?

Företaget arbetar för att få fram bättre material helt enkelt och kanske har man en lösning på gång, hemlig just nu.

Mycket forskning återstår för att få koll på hur stor tillförseln är från olika källor och var mikroplasterna slutligen hamnar och konsekvenserna av det. Själva har vi gett i liten slant till forskning om mikroplaster i biogödsel, d v s det som blir kvar när matrester har omvandlats till biogas. Plastpåsar och förpackningar e t c som blanda med matresterna skiljs av innan matavfallet går in i rötkammaren, så förhoppningsvis är det inte så mycket som skavts av. Men det bör undersökas i vilket fall som helst. Återkommer om det.

Utdrag från IVLs pressmeddelande:

”I rapporten har forskarna rankat källorna till mikroplastpartiklar efter storleksordning. Mängden mikroplastpartiklar från trafiken uppskattas till 13 500 ton per år. Konstgräsplaner rankas som den näst största källan med utsläpp på cirka 2 300-3 900 ton per år. Andra källor är syntetfibrer från tvätt som uppskattas till cirka 200-2 200 ton/år, slitage från båtskrov cirka 500-1 500 ton/år och industriell produktion och hantering av plast, 300-550 ton/år. Utsläpp från hygienartiklar som innehåller mikroplaster beräknas stå för cirka 66 ton/år. Det stora spannet i volymer visar på den osäkerhet som fortfarande finns i bakomliggande data”.  

PS 19/4: I går kväll sändes ett SVT inslag om konstgräset och mikroplasterna

Relaterade inlägg:

Dräm till med en stor fet sockerskatt! Jippee – Det går åt rätt håll med antibiotika till djur Tala om att ekohönsen och sprättkycklingarna hålls inne! Uppmaning till Coop, ICA, KRAV, Kronfågel med flera