Skoj! Träffade på en kompis från mina fem år med Upplands bönder på 90-talet. Sune Hansson, Ånö gård, bjöd på mjölk på Coop i Häggvik häromdagen. Nu får vi som bor i Stockholm norr om Slussen (ganska) lokalt producerad mjölk. Fyra bönder i Roslagen har startat Roslagsmjölk och säljer ekologisk mjölk, grädde och gudomligt god yoghurt. Mjölken skickas till ett litet mejeri på Åland som förpackar. 

Ja, jag vet, Sju gårdar huserar också ganska nära Sollentuna där jag bor, men känner mig mer befryndad med Roslagen än Uppsalatrakten på något sätt.  

Så lycka till med korna och mejeriet Sune & Co. Kul med lokala initiativ och bra att livsmedelskedjorna stöttar och tar in mjölken.  

Relaterade inlägg:

Coop säljer knasiga grönsaker! Bra! Svensk eller utländsk mjölk? Vem bryr sig? Dyrare mjölk?

Det blir nästan parodiskt med den enorma vurmen för svenska råvaror och svenska bönder som sveper över landet. Jämte varandra i tunnelbanan, på enorma stortavlor talar ICA om att deras grädde nu är svensk och Pågens berättar att deras bröd minsann är gjort på spannmål från Skåne och Västergötland och den kallpressade rapsoljan är från Österlen. Jag är mycket förtjust i både svenska råvaror och svenska bönder men det kan bli  för mycket av det goda.

Som när Jordbruksverket ålägger Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA, att tona ner sig när de vill varna för den ökande förekomsten av campylobacter i svensk kyckling. Om det är så illa är det gräsligt och helt oacceptabelt och dessutom tecken på en vidrig dubbelmoral.

För som vi svenskar har skrämts för utländskt kött och salmonella under alla år. Sverige fick till och med en särskild garanti att importköttet inte skulle innehålla salmonella när vi gick med i EU. Samtidigt som campylobacterna i svensk kyckling – inte minst KRAV-kycklingen- gärna har viftats bort i den allmänna debatten. Nu är det så att både campylobacter och salmonella är elaka bakterier men båda försvinner när köttet tillagas över 70 grader. Så det är ingen skillnad där. Salmonellan minskar i EU medan campylobacterna ökar. Så även i Sverige. Och det ska myndigheterna förstås berätta om så vi konsumenter är extra försiktiga när vi tillreder kyckling. 

Vurmen för svenskt, svenska bönder, svensk djuromsorg och svenska råvaror får ibland en överton av protektionism och självförhärligande. Det ska vi akta oss för. De finns saker att ta i, här också.   

Relaterade inlägg:

Bra guide till svenska mejeriprodukter – kolla! Nej till engelsk text – nu får Lantmännen ändra Var tredje förälder bekymrar sig över onyttig mat till barnen

Läser i tidningen Livsmedel i fokus om den nya Ungdomsbarometern. 16 000 ungdomar mellan 15 – 24 år ålder har intervjuats. Undersökningen gjordes i oktober 2016.

Här är några resultat. 

• Nio procent av ungdomarna uppger att de är vegetarianer. 13 procent av tjejerna.
•  Av de som äter kött uppger 70 procent att det är viktigt att det är svenskt.
• Sju av tio unga som bor hemma är med och beslutar vilken mat som ska handlas hem.
• När unga själva handlar mat är den viktigaste faktorn priset, därefter kommer kvalitet och innehåll, smak samt svenskt ursprung.
• Två av tre undviker aktivt något i maten, främst undviker man lightprodukter, sötningsmedel, socker, tillsatser och laktos.
• 16 procent undviker laktos och sju procent gluten, eftersom man upplever att man mår bättre av det.
• Information om kosten hämtar ungdomar hellre från vänner och personligheter på nätet, än från forskare och andra experter.
• En av fem uppger att de har ändrat kostvanor för att en person har rekommenderat det på sociala medier.

Intressant- inte sant? 

Relaterade inlägg:

Läskskatt om två- tre kronor per liter införs i UK Två konstiga politikeruttalanden om kött Tre favoriter i trädgården

I går släppte vi vår saltrapport ” Mer eller mindre salt i maten”, en granskning av salthalten i 300 produkter jämfört med samma livsmedel 2013. Den visar bland annat att det är stora skillnader på salthalt i likadana livsmedel beroende på vem som har tillverkat dem. Kan en tillverkare sänka salthalten i ett varumärke utan att kunderna flyr borde ju alla kunna göra det resonerar vi. Så sätt igång!

I går kom också en intressant undersökning från WASH, ”World Action on Salt and Health” där man jämfört socker och salthalten i frukostflingor i olika länder och sett att mängderna skiljer sig väsentligt. T ex så innehåller nästan alltid Kelloggs och Nestlés frukostflingor som säljs i Mexiko massa socker och salt medan det är betydligt beskedligare innehåll i de nordiska länderna, inte minst i Finland som har jobbat på bra under många år med att få ner salthalten i maten. Inte konstigt att Mexikanerna är tjocka och att regeringen har gjort sockerrik mat dyrare för att stävja diabetesepidemin i befolkningen. 

Kanske kan vi ta åt oss lite av äran av att Sverige inte ligger i sockertoppen. För tio år sedan fanns det även här frukostflingor som till hälften var gjorda av socker. Vi har sedan dess arbetat ganska intensivt med att få ner socker och salthalt i maten. Men det kan bli ännu bättre förstås. 

Relaterade inlägg:

Dra på trissor! Nu blir det ett nationell program för sänkt salthalt i maten Klokt om antropocen och den stora accelerationen ”Calories do count!” Prata kalorier – inte enbart socker

Vid den här tiden får vi frågor om julbord, från media och andra. Typ ”Men bidrar inte restaurangernas julbord till massa matsvinn”? Ingen aning har vi svarat. Tills nu.

För någon vecka sedan ringde vi runt till tiotal restauranger för att utröna hur det står till med matsvinnet och julborden och talade med hovmästare, källarmästare, serveringspersonal och restaurangchefer som alla bjöd generöst på sin kunskap. Stort tack!

Överlag har både personalen och gästerna blivit mer medvetna om att minska matsvinnet rapporterade samtliga restauranger.

Här är några slutsatser och tips som har stor bäring inte bara på restaurangernas julbord utan även hjälper oss hemma att minska julbordsvinnet. Så att vi skonas från överfulla frysar och slipper äta rester fram till påsk.

• Överlasta inte uppläggningsfaten. Lägg hellre upp lite mindre på faten och skär maten i mindre bitar eller portioner. En restaurang har till exempel minskat köttbullsstorleken från 25 till 12, 5 millimeter, Det bidrog till att folk åt upp och slängde mindre.
• Lägg upp lite av gröt, rödbetssallad och annat som lätt bir ”görigt” och kan se ofräsht ut. Byt hellre skålar oftare.
• Några restauranger serverar inte julbord utan en jultallrik i stället. Kanske en bra idé för fler.
• Att dekorera uppläggningsfaten är fint. Men slösa inte. Dekorationerna slängs ju för det mesta sedan såvida man inte rafsar ihop grönkålen och lagar soppa på den dagen efter.
• Gå de sju rundorna! 1 Sillen, 2 kall fisk 3 kallskuret, 4 småvarmt, 5 varmt, 6 ost 7 dessert,  
• Läs vår portionsguide, dvs hur mycket mat du ska beräkna per person, så sparar du miljö och pengar. Funkar mycket bra. Jag har provat guiden både den för julbordet, påskbordet och midsommarbuffén.
• Och viktigast av allt. Kom ihåg att ha kallt i kylskåpet. + 4 grader i kylskåpet i stället för + 8 gör att maten håller sig dubbelt så länge. Och läs på, till exempel ska vissa grönsaker inte ha så kallt, då blir de dåliga snabbt. 

Relaterade inlägg:

Havremjölk kontra komjölk + ett gott skratt Laktosintolerans – ett geschäft? Ännu ett nytt ”superfood” – Moringa

Ja, det var köttfärsens fel att så många insjuknade i av den mycket läskiga bakterien ehec under hösten. Det slår Jordbruksverket fast i en rapport i dag.

Många fler än vanligt har det senaste halvåret även blivit rejält sjuka av campylobakter. En bakterier som oftast har samband med smittad kyckling som inte upphettats ordentligt. Flera svenska kycklingar än vanligt har burit på smittan i år och vi äter mer kyckling än någonsin . Därför insjuknar fler.

Men säkert har det också samband med att vi äter kycklingfärs nuförtiden. Att man ska vara noggrann när man lagar till hel kyckling och kycklingfilé har de flesta har lärt sig. Men när jag kokade urgoda frikadeller av kycklingfärs i buljong i helgen, inte tänkte jag på att det var riskmaterial jag höll på med. Att jag skulle vara särdeles noggrann med att de skulle vara helt genomkokta. Tänkt inte på det. Det är ju mer risk med färs än med helt kött som upphettas på ytan där bakterierna sitter och dör. I färsen blandas ju bakterierna in och far runt.

Skannar runt och inte är det någon som nämner just kycklingfärs som särskilt riskabel. Bara att man ska laga till kyckling och kycklingfiléer ordentligt.

Nämn särskilt kycklingfärsen nästa gång, Livsmedelsverket, Folkhälsoinsitutet, Jordbruksverket, media och alla andra. Det är mitt råd! 

PS 10/11: Nu har jag tagit reda på hur mycket mer kycklingfärs vi äter i dag än för tre år sedan. Konsumtionen har ökat med nästan det tredubbla. Men det är fortfarande en liten volym, endast 4 procent av total försäljning av färsk kyckling och kycklingdetaljer. Källa ACNielsen Scantrack, DVH, kategori färsk obehandlad färs från fågel, löpande helår tom v 39 2016,

Relaterade inlägg:

Vad är det för fel på oss svenskar? Vad är det för fel på Mamma Scans köttbullar? Gläder mig åt färre campylobakter i svensk kyckling

Om nu Livsmedelsverket (SLV) tycker att man inte ska äta krossade linfrön, varken i müsli eller när man bakar, varför förbjuder de då inte försäljning av dessa krossade linfrön? Linfrön innehåller ett naturligt gift som blir mer tillgängligt när man krossar fröna. Lika obegripligt är att SLV inte har information om att man inte ska äta de krossade linfröna på första sidan på deras sajt eftersom det var ett reportage på SVT Rapport i går om cyaniden i linfröna och alla tidningar skriver om det idag. Jag ringer till Livsmedelsverket nu på morgonen för att skälla.

Varför lägger de helt enkelt inte saluförbud på krossade linfrön när de nu tycker att fröna är så giftiga undrar jag. Har de inte kurage nog? Det visar sig att Livsmedelsverket inte tycker att fröna är så giftiga som jag tror.  Krossade linfröns vara eller icke vara är ingen stor fråga för dem just nu. EFSA,  EUs livsmedelsverk håller på att undersöka risker med att äta krossade linfrön och andra fröer och kärnor där cyanid, blåsyra, kan frigöras. Tills besked kommer tycker Livsmedelsverket inte att man ska äta fröerna. Försiktighetsprincipen helt enkelt. 

Jag trodde det var verket som larmat. Men icke. Det är journalisten som har kommit frågan på spåren och vill göra reportage om detta. Hon gör i mitt tycke ett obegripligt hopklipp från olika intervjuer. Dålig konsumentjournalistik helt enkelt. 

Fast om nu Livsmedelsverket tycker att man inte ska äta krossade linfrön men inte har tillräckligt vetenskapligt på fötterna för att göra ett lagligt saluförbud, varför fortsätter tillverkare som Risenta och Saltå att sälja produkterna och livsmedelskedjor som Coop att köpa in dem och ställa dem på hyllan? Livsmedelsverkets råd att inte ens använda de krossade fröna till bakning har funnits på Livsmedelsverkets sajt i ett år. Företagen borde väl ha det goda omdömet att inte sälja fröna överhuvud taget. 

Man klarar sig ju bra utan krossade linfrön. Ingen livsviktig produkt direkt. Knappast för företagens lönsamhet heller. 

————————

PS Risenta stoppar nu försäljning av krossade linfrön och även ICA skriver Aftonbladet.

PSS Och nu säljstoppar även Coop försäljningen. 

PSS TT har intervjuat Livsmedelsverkets toxikolog Ulla Beckman Sundh och så här skriver TT:

Risk med krossat linfrö tonas ned

Ica och Risenta har tagit bort krossade linfrön ur sitt sortiment.  Men nu tonar Livsmedelsverket ned riskerna med konsumtion av livsmedlet.  Det finns ingen anledning att bli livrädd, säger toxikologen Ulla Beckman Sundh.

 Linfrön innehåller ämnen som kan ge upphov till giftigt vätecyanid, även kallat blåsyra, och framkalla illamående eller kräkningar. Mängden vätecyanid frigörs i större utsträckning om linfröna krossas.  En till två matskedar hela linfrön vet man är okej. När det gäller krossade linfrön kan det variera beroende på hur länge de har lagats och om de har tillretts eller ej. Bakar man så försvinner en del av de här ämnena. Men vi vet inte hur mycket, därför kan man inte säga ”här går gränsen”, säger Livsmedelsverkets toxikolog Ulla Beckman Sundh.

 Linfrön har blivit allt vanligare i det svenska köket. Ett livsmedel som i rimlig mängd är gott, nyttigt och skonsamt för magen. Livsmedelsverket arbetar nu på en rekommendation för krossade linfrön. Därför har Ica och Risenta tills vidare valt att ta bort det ur sitt sortiment.

 Men det är klart att krossade linfrön inte ligger extremt långt från rekommendationen kring hela linfrön. Man rör sig i samma storleksområde, säger Ulla Beckman Sundh.  Linfrön har länge varit användbart mot förstoppning. Den senaste tiden har det blivit allt vanligare att i större utsträckning använda det i den vardagliga matlagningen.

Rekommendation kommer

 Livsmedelsverkets rekommendation för krossade linfrön väntas komma någon gång nästa år.  Man ska inte vara orolig när man känner att man mår väl. Det är inget ämne som lagras i kroppen eller så. Det som händer, händer nu. Vill man känna sig trygg då kan man övergå till hela linfrön, men det är ingenting man behöva vara rädd för, säger Ulla Beckman Sundh.

 TT: Så symptom på sjukdom kan inte komma retroaktivt?

– Nej.

Relaterade inlägg:

Ny korvförpackning. Bra eller dålig? Kött med dålig eftersmak- om hästslakt, maffia och DNA Slarvig konsumentjournalistik om socker – eller medvetet fel?

Rolig produktutveckling från Coop. Nu kommer hönsfärsbullar med bönor i Änglamarkssortimentet. Ska genast pröva. Påpassligt när det råder proteinhajp på butikshyllor och i media.

SvD hade flera stort uppslagna artiklar i helgen om vår stora konsumtion av kött och nödvändigheten av att skifta till mer vegetabilier för hälsan och planetens skull. Och i dag kom inbjudan till Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens seminarium om ”Ärtor, linser och bönor – smart mat för både mark, hälsa och klimat” Seminariet är kostnadsfritt och äger rum eftermiddagen 14 december.

I debatten, och i SvDs artiklar låter det som om vi proppar i oss 87 kilo kött per person och år. Det gör vi inte. Vi äter cirka 50 – 55 kilo kött. Mycket det också. 87 kg är inräknat ben och annat oätligt på djuret och dessutom krymper köttet vid tillagning. Rätt ska vara rätt.

Relaterade inlägg:

Lagstifta om transfetter? Och lite om amning och celiaki. Ät mindre kött och chark och ät svenskt Förbannade adventsljusstakar, och om parabener och praliner

Foto Klaus Höfner, Wikipedia

EFSA, EUs livsmedelsmyndighet, har gett grönt ljus för att höja halten av D-vitamin i bröd med hjälp av UV-strålning.  Inga risker med det säger EFSA efter att ha granskat frågan. Intressant.

Coop  lanserar i veckan sju olika D-vitaminberikade bröd i samarbete med Originalbagaren i Växjö. Enligt EFSA kan D-vitaminhalten öka med 0,75 – 3 mikrogram per 100 gram brödet. Det rekommenderade dagliga intaget är 10 mikrogram för barn och vuxna under 75 år.

D-vitamin är ett viktigt vitamin som vi har svårt att få i oss tillräckligt av, så det är ingen dum idé. Speciellt för personer som är äldre än 75 år, som bör få i sig det dubbla, 20 mikrogram om dagen.

Relaterade inlägg:

Okej med endast bäst före- datum på fryst bröd Akta dig för vitt bröd och rött kött! Nya nordiska näringsrekommendationer Ut med burhönsen i Coop

Griskris, köttkris, mjölkkris, kris,kris,kris. Så låter det för jämnan när man pratar med lantbrukare och lantbruksnäringen. Fast så illa kan det väl ändå inte vara när bönder betalar fantasisummor för åkermarken. Förra året steg priset på åkermark igen, med åtta procent trots att vi inte har någon inflation, och betesmarken steg med sex procent. Som mest betalas nu över 200 000 kronor per hektar. Låter ju inte klokt. Lite svårt att tycka synd om lantbrukarna när de betalar så himla mycket, då sätter de ju sig själva i en ohållbar situation.

Fast glädjande nog, hör och häpna, går det riktigt bra för gris- och köttproducenterna just nu. Sedan en tid får de rejält mycket mer betalt än kollegorna i Europa. Vi svenskar köper svenskt kött som aldrig förr. Det betalar sig.

Mjölkbönderna har det eländigt på grund av stora överskott och för mycket mjölk på världsmarknaden. Men det börjar ordna sig, ryktas det. Hoppas.

Relaterade inlägg:

Storbritanniens konsumenter fortsätter att slänga massa mat Antibiotikaresistens ökar kraftigt i Sverige – fy satan… ”Kraftigt saltad” och nyckelhålsmärkt!