Märkligt.

På grund av risk för att fågelinfluensan sprider sig från vilda till tama kycklingar och höns så får inte tamfåglarna vistas ute sedan några månader tillbaka. De ska hållas inne i sina stallar tills faran är över så att smittspridning minimeras. Det är klokt.

De flesta matfåglar har aldrig möjlighet till utevistelse, men ekologiska och frigående kycklingar samt ekohöns ska kunna gå ut enligt regelverket.

Just nu kan de inte det. Det bör väl producenterna berätta – inte sant ?

Köper vi ägg eller en kyckling som det står KRAV på förpackningen eller t ex Kronfågels ”Sol och sprätt- Utomhuskyckling” så bör man väl upplysa om, genom en påklistrad etikett eller annat, att just nu så är det ingen sol och sprätt för kycklingar och höns i hönsgården.

Det minsta man kan begära är väl att företagen informerar om detta på sina webbsajter. Men icke.  Har googlat runt på Kronfågel, REKO, KRAV, Svenska Ägg, Coop, ICA, Axfood m fl. Ingen stans går att läsa att KRAV och utegångsfåglar inte kan vara ute, trots att varumärkena och reglerna lovar det.  Väldigt konstigt och vilseledande. Hur svårt kan det vara?

Jag tror att vi konsumenter är såpass kloka att vi, om vi tycker det är viktigt att kycklingar och hönsen går ute, ändå köper KRAV ägg och sprättkyckling och begriper att detta är ett undantag och att djuren måste hållas inne i smittsamma tider. Eller hur?

Skärp er!

Ska ringa Jordbruksverket och se vad de har att säga.  Återkommer.

PS Nu fick jag tag i Jordbruksverket. Så här är EUs regler: Ekoägg och kyckling får marknadsföras som ”ekologiska” trots att de inte kan vistas ute om det handlar om ett beslut av myndigheterna, vilket det är i detta fallet. Sprättkycklingen som Kronfågels här ovan, så kallad free-range, får marknadsföras som detta i 12 veckor under beslutet om att hålla fåglarna inne. Inte längre. Alltså håller sig företagen till reglerna för närvarande.Men en sak är regler, en annan sak är etik och redlighet. Tycker det är jättekonstigt att det inte står ett ljud om fågelinfluensan och tvånget på att djuren ska hållas inne på någon av de berörda företagens sajt. Knäpp tyst. Så kan vi inte ha det. Tycker faktiskt att det vore på sin plats med även en etikett på förpackningen.

Upplysningsvis innebär fågelinfluensan ingen risk för oss människor, det är djuren som drabbas

Relaterade inlägg:

Samarbeta ICA och Coop! Krav på bruna sprättägg – Dumt Coop! ”Kräv stopp för danskt fläskkött i Coop-butikerna!”

Jäkligt trött på vissa krukodlade kryddor, framförallt mynta och i viss mån koriander. För 20 spänn, minst, får man några tunna stjälkar mynta med några pytteblad på. Ska det bli någon  smak på en maträtt för fyra personer så får man köpa tre krukor. Inte får man ihop så mycket smak på en kruka koriander heller för den delen. Gäller säkert andra kryddor också. Basilikan svarar för sig någorlunda.

I går handlade jag en rejäl knippa mynta och en rejäl knippa koriander för 15 kronor styck i  en butik. Nej, det var inte Coop, kryddorna var inte ekologiska och säkert inte svenskodlade heller. Men jag fick många och rejäla blad, se bilder. Räknar man resursåtgång i form av jord, näring, energi och klimatpåverkan per kilo blad blir jag inte inte förvånad om myntaknippet kommer ut bättre än krukan. Vad gäller bekämpningsmedel ligger knippet säkert hopplöst i lä. Men ändå.

En uppmaning till Coop och andra är att se till att vi får slipper att betala dyrt för spetiga färska kryddor i butikerna. Och ja, jag vet att det inte är rätt säsong för färska kryddor, men krukan med mynta är så gott som lika slankig på sommaren. Gör något! Mynta växer som ogräs i rabatten så så himla svårt kan det väl inte vara? Eller?

Förresten ska jag frysa in lite mynta och koriander och se om de är lika goda frysta som färska. Kan vara en idé. Inte minst på sommaren och spara till vintern. Rapporterar.

————

PS Blev nyfiken, ringde krukodlaren Spisa.se och frågade varför det ser ut som det gör. Intressant. Bland annat handlar det om att mynta odlas som stickling och tål inte etylengas. Förvaras den ihop med frukt och grönt som avger etylengas tappar myntan blad. Knippena som jag köpte i går flygfraktas hit- inte bra- troligen från Israel, Spanien eller kanske Portugal. 

Får fundera vidare på mig och myntan. Skulle aldrig köpa jordgubbar mitt i vintern, men färska kryddor är svårt att avvara… Inte minst om man som jag är överförtjust i asiatisk mat.

Relaterade inlägg:

Mer om mynta och andra färska kryddor Trött och sur på Paulún – Livsmedelsverket – gör något!!! Trött på osjyssta företag

Rolig produktutveckling från Coop. Nu kommer hönsfärsbullar med bönor i Änglamarkssortimentet. Ska genast pröva. Påpassligt när det råder proteinhajp på butikshyllor och i media.

SvD hade flera stort uppslagna artiklar i helgen om vår stora konsumtion av kött och nödvändigheten av att skifta till mer vegetabilier för hälsan och planetens skull. Och i dag kom inbjudan till Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens seminarium om ”Ärtor, linser och bönor – smart mat för både mark, hälsa och klimat” Seminariet är kostnadsfritt och äger rum eftermiddagen 14 december.

I debatten, och i SvDs artiklar låter det som om vi proppar i oss 87 kilo kött per person och år. Det gör vi inte. Vi äter cirka 50 – 55 kilo kött. Mycket det också. 87 kg är inräknat ben och annat oätligt på djuret och dessutom krymper köttet vid tillagning. Rätt ska vara rätt.

Relaterade inlägg:

Lagstifta om transfetter? Och lite om amning och celiaki. Ät mindre kött och chark och ät svenskt Förbannade adventsljusstakar, och om parabener och praliner

Varför anges jämförpris för glass i liter och inte i kilo? Upptäckte stor skillnad i vikt på halvlitersförpackningar häromsistens när jag råkade ha två olika glasspaket i handen och började fundera.

Det är skillnad på glass och glass. Vissa glassar får massa luft invispad i sig vid tillverkningen. Behöver inte vara något fel i det. Ju mer luft desto krämigare och godare tycker många. Inte minst italienarna. En riktigt fin gelato ska innehålla massor av luft lärde jag mig av en italiensk kock på TV. Och det finns något som kallas för  ”overrun” som just handlar om hur mycket luft det är i glassen. Glass kan bestå till hälften av luft. Men då ska väl inte glassens pris anges i liter – eller?

Kunde inte släppa frågan trots att kollegorna retade mig och inte tyckte att denna fråga var något att ägna sig åt.- ”Vem bryr sig” sa de men jag grävde vidare.

Och det är en himla skillnad på pris i liter och pris i kilo på många glassar. Ringde runt lite till folk i glassbranschen och det är som jag trodde. Frågan om jämförpris i liter eller kilo har diskuterats i evigheter. Historiskt har det alltid angetts i liter, inte bara i Sverige utan även i andra länder. Och det går inte att komma överens om att det är kilo som ska gälla, även om det vore mest naturligt och korrekt.

I vilket fall som helst måste vikten anges på förpackningen, Det gör inte alla företag. Och så får man ange liter om man vill. Det gör alla. Så här står det i Livsmedelsverkets handledning:

”För trögflytande livsmedel som till exempel ketchup, sirap och flytande margarin är det upp till ansvarig livsmedelsföretagare att avgöra om nettokvantiteten lämpligen bör anges i vikt- eller i volymenheter. För samtliga livsmedel gäller att nettokvantiteten frivilligt får anges både i viktenheter och i volymenheter. Detta kan vara aktuellt för t.ex. glassvaror vars nettokvantitet ska anges i vikt.” Så nu vet vi det.

Exemplen  är hämtade från Coop Rotebro, Hemköp Åhléns, ICA NK, ICA Maxi Häggvik, Mathem.

Relaterade inlägg:

Stor skillnad i salthalt i olika livsmedel 8 kilo kläder per person bränns upp – Klädbytardag! Skillnad i innehåll av palmolja mellan barnmatstillverkare

Jo, ganska många svenskar bryr sig om det är svensk eller utländsk råvara när de handlar mat. Viktigast är att mjölken är svensk anser sju av tio enligt Nielsen data.  Men konstigt nog är det bara hälften som tycker det är viktigt att yoghurten är svensk. Varför kan man sannerligen undra. Mjölk som mjölk. Kanske har man vant sig vid den finska, franska eller tyska yoghurten och tycker den är god, medan mjölken är till nästan 100 procent svensk i butikerna. Inget val där alltså.

Svensk mjölk har gått om svenskt kött i prioritet. Intressant. Mjölkböndernas kris har väl satt sina spår.

Här är hela listan:

Att de här varorna är svenska tycker konsumenterna är viktigast:

• Mjölk 69 %
• Kött 62 %
• Grönsaker 55 %
• Frukt 48 %
• Yogurt 47 %

Relaterade inlägg:

År 2025 är 268 miljoner skolbarn överviktiga eller feta – politiker vågar inte stöta sig med storföretagen Ekologisk mjölk och Omega 3 Dyrare mjölk?

Läser en intressant artikel i GP. Den handlar om att Testfakta och forskare vid Stockholms Universitet har hittat mycket, mycket låga halter  av förbjudna giftiga eller hormonstörande ämnen i förpackningar med micropopcorn och pommes-frites. Förpackningar som värms upp av innehållet och där ämnen har lätt att migrera till livsmedlen som vi äter.

Forskarna tror att ämnena kan komma från återvunnet papper.

Det tycker jag är uppseendeväckande i så fall. Det måste väl vara allmänt känt hos pappers- och livsmedelsindustrin att återvunnet papper aldrig ska användas till livsmedelsförpackningar eftersom det är svårt att kontrollera vad ursprungspappret innehåller för ämnen och kunskapen är låg.

Vet inte hur många miljoner ton livsmedelsförpackningar som görs av papper världen över, men många ton är det. Därför är det bra att Innventia sedan 2014 håller på att forska fram bra barriärer mellan pappret och livsmedlet så att vi i framtiden kan få livsmedelsförpackningar av återvunnen papper.

Hur som helst är jag glad för att Coops popcornsförpackning kom ut bäst i testet, även om samtliga produkter i testet hade så låga halter att det inte är någon fara för hälsan.

Relaterade inlägg:

Hela listan över leksaker med förbjudna kemikalier Om lax och miljögifter i Svenska Dagbladet – fakta utelämnas

Anneli Bylund, hållbarhetsstrateg på Coop.

Är du en av de få som kollar att den mat du köper inte innehåller för mycket salt? Betydligt fler intresserar sig för att maten inte innehåller för mycket tillsatser. Är du dock det minsta intresserad av att göra hälsosamma val i butiken borde du ta för vana att kolla hur mycket salt maten innehåller.

Salt kan tyckas harmlöst men är i själva verket en av de största orsakerna till ohälsa, skrev DN igår. Det är natriumet i saltet som bidrar till att höja blodtrycket. Drygt en fjärdedel av svenskarna lider av högt blodtryck och tittar man på åldersgruppen över 65 år har hälften högt blodtryck, som i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och stroke.

Svenskar gillar salt. Smaklökarna vänjer sig vid den salta smaken och utan salt kan maten uppfattas som trist och smaklös. Det går dock att ”tvätta ur” smaklökarna på en relativt kort tid. Utomlands används sällan salt i samma omfattning som här i Sverige. Har du varit på en tre veckors resa utanför våra landsgränser är det mycket möjligt att du tycker att maten smakar ovanligt salt när du kommer tillbaka hem. Svenska kockar som tävlar internationellt vet att de måste dra ned ordentligt på mängden salt för att ha en chans till topplaceringar.

I Sverige äter vi omkring 10-12 gram salt om dagen i genomsnitt. Det är dubbelt så mycket som WHO anser hälsosamt och runt tio gånger så mycket som kroppen kräver. De värsta saltbovarna är inte chipsen på fredagskvällen. Nej, det är mat som vi äter ofta som vi kanske inte tänker på innehåller en hel del salt. Bröd, frukostflingor, korv och charkprodukter samt andra hel- och halvfabrikat. När du är ute på restaurang är det också svårt att styra över hur mycket salt maten innehåller.

Salt som vi inte kan välja bort är vad Konsumentföreningen Stockholm har engagerat sig i att försöka minska. Vi tycker att man ska själv kunna bestämma hur mycket salt man ska få i sig. En väg att ta kontrollen över saltet är att laga all mat från grunden. En annan möjlighet är att hålla utkik efter Nyckelhålet när du köper mat.

Det pågår olika frivilliga initiativ inom livsmedelsbranschen att sänka salthalten, men det går alldeles för sakta tycker vi. Extra roligt är dock att Coop är ett av de företag som valt att satsa friskt på att minska mängden salt, främst i de produkter som barnfamiljer vanligtvis köper. Närmare 16 ton salt har Coop tagit bort från produkter ur sitt eget sortiment under de knappa två år som arbetet pågått. Det tycker vi är jättebra och vi kräver att fler följer Coops goda exempel!

Inlägget är skrivet av gästbloggare Minna Hellman, projektledare inom Mat & Hälsa på Konsumentföreningen Stockholm.

Relaterade inlägg:

Mindre förpackningar åt folket! Mindre salt i maten i sparar tusentals liv- ny undersökning The Salt Guru gillar salt mat

I går berättade ICAgruppen i ett pressmeddelande att verksamheten ska vara klimatneutral år 2020 och att ICA har minskat klimatpåverkan med över 30 procent sedan 2006. Bra.

Jag ringer Coop och frågar vad de håller på med. ICA och Axfood ångar snart förbi Coop på hållbarhetsområdet, vilket vore skandal när Coop har legat i förfronten så många år fräser jag uppgivet.

Då får jag reda på att Coop sedan länge har ett mål om att bli klimatneutral år 2020. Det står i Coops hållbarhetsredovisning. Borde ha haft koll på detta. Frågor mina kollegor, de kände inte heller till det.

Att över 30 procent av Coops frakter går med tåg, att 90 procent av all el är grön, att dörrar sätts på kylar och frysar och att det vidtas mängder av andra åtgärder för att minska klimatpåverkan kände jag till, men inte målet om klimatneutralitet. Och inte att man hade minskat växthusgaser med 50 procent de senaste sex åren. Det vill säga mer än ICA, procentuellt. Borde haft koll.

Letar efter pressmeddelande från Coop där man berättar om sitt mål om klimatneutralitet år 2020. Hittar inget. Däremot ett om Coops åtgärder för att minska växthusgaser. Det senaste är från mars 2013. Det är snart tre år sedan. Kanske vore läge för en uppdatering.

Coop gör mycket bra saker på hållbarhetsområdet. Problemet är att de sällan talar om det.

TALA OM VAD NI GÖR, Coop!!! För det gör nämligen era konkurrenter.

Relaterade inlägg:

Coops biffar från Australien – hur har djuren det? Trash på Viking Line och mål för återvinning Tjoho! Coops nya barnflingor

Nu minskar importen av mejerivaror. Svenskar prioriterar råvara från svenska bönder. Kul och glädjande. Nu hoppas jag att det också avsätter sig i höjt mjölkpris.

Det är inga jätteförändringar som har skett det senaste året men trenden att mer och mer mejerivaror importeras är bruten. Importen av ost har gått ner med 1 procent och yoghurt med 2,5 procent. Säkert har alla skriverier och livsmedelskedjornas propaganda för svenska mjölkbönder gett effekt. Vi svenskar prioriterar numera svensk råvara.

För övrigt äter vi mer ost och kvarg och dricker mer mjölk på senare år.  Mjölkdrickandet har ökat och vi dricker över fem liter mer mjölk per person och år än för tre år sedan. Det finner jag märklig.

PS 4 dec: Talade just med LRF Mjölk. Konsumtionen av mejeriprodukter har sammantaget ökat med motsvarande 5 kg per capita. Mesta delen i form av grädde, kvarg och ost. Precis som jag anade.

Relaterade inlägg:

Gillar inte tonen i ”Äkta vara” Svensk eller utländsk mjölk? Vem bryr sig? Mer än nöjd med Coop Medmera Mer

Usla villkor för thailändska och burmesiska arbetare i kycklingbranschen enligt Swedwatch rapport.

Swedwatch menar att svenska importörer mest kollar hur djuren har det och inte bryr sig lika mycket om arbetarnas villkor.

Känns lite barockt.

Missminner jag mig inte så larmades det rejält om antibiotikaanvändningen i den thailändska kycklingindustrin för några år sedan. Hur som helst var jag inbjuden till Findus kontor i Bjuv för att prata om bland annat detta, för låt säga, 6 – 8 år sedan. Varken de eller jag tog upp hur arbetarna hade det då, utan fokus var på kycklingarna. Trist. Lätt att själv bli förblindad av frågan för dagen.

Som kommentar till Swedwatch rapport säger Findus  i dag att de har omfattande kontroller av arbetsvillkor etc. Så bra. Men också att de ska säkerställa ytterligare att deras uppförandekoder etc följs.

Känns just nu bra att Coop bara har svensk kyckling i sina enportionsrätter.

Och Findus, Dafgårds med flera, kan ni inte ursprungsmärka er mat!!! Urgammalt krav från oss men ändå… dags att återupprepa det.

Vore intressant att få reda på vad Findus upptäcker i sina utökade kontroller. Stämmer arbetarnas villkor i deras anläggningar med Swedwatch rapport?

Relaterade inlägg:

Uselt, Konsum Värmland! Etiska kontroller av europeiska företag Bravo Findus!