Stort tack Testfakta för granskningen av cancerogena ämnen i bröstmjölksersättning som det gick ut storlarm om i Svenska Dagbladet för någon månad sedan, och som jag själv fick skrämselhicka av. Läs Testfaktas artikel, den är klargörande.

Nu visar Testfakta att halterna i bröstmjölksersättning från tillverkarna Semper, Nestlé och Hipp ligger under de mycket strikta gränsvärden med mycket höga säkerhetsmarginaler som troligen kommer att införas i december 2017 för att ytterligare reduceras 2019. 

Hade det inte varit på sin plats att SvDs intressanta rapportering utgått från läget i dag ? Hade man inte kunnat kosta på sig samma analys som Testfakta innan man skrämmer ihjäl föräldrar? Frågan hade varit intressant nog att belysa även med aktuella testresultat.

Och hade inte Livsmedelsverket kunnat uttala att tillverkarna arbetar för att minska halterna ytterligare och att deras egna prover togs för ett år sedan? Jag bara undrar.

När jag själv ringde runt till tillverkarna fick jag reda på detta på några minuter. Hur svårt kan det vara?

Relaterade inlägg:

Parabener och hormonstörande ämnen i november Bra om hormonstörande ämnen TV tittande ger färre spermier? Välkommen 20 februari på tematräff om hormonstörande ämnen

Edward Blom, känd matprofil, citeras i en krönika av Johanna Drevinger i SvD och spär på den hysteri som SvDs intressanta artiklar om palmolja har förorsakat, speciellt hos småbarnsföräldrar.

Ingress: ”Edward Blom rasar på Twitter över de myndigheter som tillåter cancerogen palmolja som ingrediens i bröstmjölksersättning”.

Skyldiga till föräldraoron som spridit sig som en löpeld i sociala medier och twitterflöden är ett otydligt Livsmedelsverk samt livsmedelsindustrin med flera som inte talat i klartext om den ganska komplicerade diskussion som förs kring eventuella hälsorisker med palmolja som bland annat förekommer i bröstmjölksersättning. Och kanske även till viss del jag och andra som har bloggat i frågan.

Det handlar om de estrar som kan uppkomma när man i tillverkningsprocessen hettar upp palmoljan till höga temperaturer för att ta bort oönskad lukt och smak. Samma process som i övrigt sker även med andra vegetabiliska oljor, rapsolja, till exempel. Men där kan estrarna inte nå lika höga nivåer, om jag har förstått rätt.

Riktigt viktigt i diskussionen är att det är skillnad på palmolja och palmolja. Det finns palmolja som kommer upp i höga nivåer, det finns palmolja som inte kommer upp i höga nivåer.

Hade Edward Blom och Johanna Drevinger bemödat sig att gå in på semper.se hade de kunnat läsa följande

”Innehåller BabySemp palmolja?
Vi minskade andelen palmolja i vår modersmjölksersättning till 18 procent år 2014. Samtidigt tog vi bort palmoljan helt från vår gröt och välling. Istället använder vi oss av en högre andel mjölkfett. I nuläget kan vi inte ta bort palmoljan ur BabySemp eftersom modersmjölksersättningen behöver efterlikna bröstmjölkens fettsyrasammansättning. Av den anledningen har alla företag som säljer modersmjölksersättning palmolja som ingrediens.

Finns det skadliga ämnen i palmolja?
I palmolja och andra vegetabiliska oljor kan ett ämne som kallas glycidylestrar bildas när oljan renas vid hög temperatur. Semper köper alltid den palmolja som är av högsta kvalitet för att säkerställa att vi har den bästa modersmjölksersättningen som går att få. Genom att välja särskilda odlingar och skonsamma processmetoder för palmoljan, har vi kunnat sänka nivåerna av dessa ämnen så långt det går att komma just nu. Halterna i palmoljan är lika låga som i raps- och solrosoljan. Vi arbetar hela tiden hårt för att sänka våra nivåer och hitta ännu bättre råvaror.”

Någon konspirationsteoretiker tror säkert att Semper med sina affärsintressen ljuger rakt av. Det tror inte jag. Däremot nämner de inte den andra estern som också diskuteras, det saknar jag. Hos Nestlé hittar jag ingen information.

Något förvånad är jag över att SvD tar in en krönika som utan förbehåll citerar en i och för sig känd och omtyckt matprofil. Som om det han tycker är sanningen. Bröstmjölksersättningen är cancerogen, typ. Artikeln avslutas med citat av Edward Blom ”Att man tillåter cancerogena ämnen i mjölk för barn är ren ondska. De som låter detta fortsätta borde rullas i tjära och fjädrar och springa gatlopp”. Edward får tycka vad han vill, men jag tycker det vore smakligt med en liten klargörande text från SvDs sida i anslutning till artikeln om vad hela frågan handlar om. Alla orkar inte läsa tidigare artiklar.  

Här är för övrigt Livsmedelsindustriernas kommentar till palmoljelarmet.

Relaterade inlägg:

Mindre salt i maten i sparar tusentals liv- ny undersökning

Det finns en risk att kraftigt upphettad palmolja är cancerogen. Det slår Henrik Ennart, SvD, fast i flera intressanta artiklar i helgen.

Den risken borde jag ha känt till. I april 2016, för ett år sedan, arrangerade vi ett seminarium på ABF med titeln  ”Palmolja- vad är problemet?”  Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, Nestlé och Coop medverkade. Jag var moderator.

Som moderator läser jag på. Ordentligt. Men ingenstans stötte jag på något om potentiellt skadliga estrar bildas vid rening av oljan. Hälsorisker med palmolja och mättat fett och palmetinsyran, det finns mycket information om. Och det ska man inte äta för mycket av. Men inget om glycidyl- och 2-3 MCPD-estrar som ämnena heter. Ingen nämner heller detta under kvällen. 

Hur kommer det sig att SNF, Swedish Nutrition Foundation med livsmedelsindustrier och livsmedelskedjor som medlemmar har inte har ett ord om detta i sin ambitiösa rapport om palmolja? Den skrevs i och för sig 2014, då var kanske inte cancerrisken på tapeten, men varför har man inte uppdaterat rapporten med något om detta ämne? Med att EU och Livsmedelsverket håller på att titta på frågan, vad WHO tycker o s v. Det är faktiskt jättekonstigt. Inte heller Livsmedelsindustrierna nämner ett ord om detta i sin faktasammanställning. Hittar det inte heller någon annan stans vid en snabb googling.

Att Livsmedelsverket sedan sommaren 2016 avråder oss från att äta livsmedel med mycket palmolja, även om verket inte säkert kan säga i dag hur stor risken är, har myndigheten inte gjort något större väsen av. Det är först nu som information ligger på första sidan på SLVs webb. Ett pressmeddelande gick ut sommaren 2016 men där avråder man ej från palmolja.  

EFSA, EUs livsmedelsverk med säte i Parma, har funderat ett bra tag över palmoljan. Varför har ingen nämnt detta förutom Livsmedelsverket, fast tills nu på en undanskymd plats. 

Jag brukar inte hetsa upp mig i onödan över hälsolarm, men tystnaden från alla inblandade i detta fall är bedrövlig. 

PS Nu uppmärksammar jag Livsmedelsföretagens kommentar på SvDs artiklar. Varför har inget av detta nämnts tidigare i Lis information om palmolja?

PSS: Och här kom ett ”förtydligande” från Swedish Nutrition Foundation. 

Här är en artikel i ämnet från ATL

Relaterade inlägg:

Coop sämst på palmolja enligt WWF- hur kan det ske??? Jeans till bilindustrin – Välkommen till möte om våra kläder! Försäljningen av ekomjölk rasar- jag vet varför!

Testfakta http://www.testfakta.se/sites/default/files/tittbild-grafik_lax170215.pdf

  Testfakta har analyserad lax och funnit förbjudet bekämpningsmedel, i några fall i höga doser. Inte bra. Det finns inget gränsvärde för fisk, men för kött. Och många av de testade fiskarna har högre halter än gränsvärdet för kött. Mängden etoxikin varierar mellan 27 mikrogram per kilo upptill 283 mikrogram/kg lax. Lägst mängd av medlet har den ekologiska laxen. Hur kan det komma sig? Det måste handla om fodret. 

KRAVodlad fisk, t ex Änglamark, får endast äta ekologiskt vegetabiliskt foder och fiskrens eller fisk som inte används som människoföda enligt KRAVs information. Inga kemiska färgämnen eller andra konstgjorda tillsatser är tillåtna i fodret. Etoxikin tillsätts ”konventionellt” laxfoder för att förhindra härskning eller att det exploderar (?) vid transport   KRAV fodret verkar klara sig utan detta. 

Jag hittar ingen information om odlat fiskfoder enligt det EUs ekologiska regelverk. Däremot ASCs regler, motsvarigheten till MSC certifiering, fast för odlad fisk. Men inget om godkända tillsatser just där. Får leta vidare. 

Odlad lax har ju den fördelen att den inte innehåller höga halter av dioxin och andra läskigheter som t ex vildfångad lax i Östersjön och älvarna. Och nu kommer detta larmet. Observera dock att riskerna med etoxikin inte är klarlagda, men ändå. Blir förundrad när jag googlar och läser på Karolinska institutet sajt att medlet är en antioxidant som används på äpplen och päron efter skörd. Allt handlar om mängd, förstås. Googlar vidare och hittar att medlet har  E-nummer 324, men kan inte hitta det i vår utmärkta Tillsatsapp. Skumt. 

Påpassligt nog inför detta matlarm har Livsmedelsverket lagt ut frågor och svar. Bra. Läs! Lite konstigt dock att SLV inte själva analyserat etoxikin i fisk. Anledningen är att det inte finns något gränsvärde. Men det finns ett gränsvärde för kött, så go ahead! Speciellt som medlet ska fasas ut om några år. Det tyder ju på att på att det finns något där som inte är bra. Eller hur?

Så här skriver Testfakta om hälsoeffekter av etoxikin
* Det finns i dagsläget för få studier gjorda för att med säkerhet göra en bedömning av riskerna med etoxikin hos människor.
* Men i långtidsstudier på djur har ämnet visat sig ha skadliga effekter på lever, sköldkörtel och njure och det går inte utesluta risker för människor.
* Mest allvarligt är att etoxikin kan ha genotoxiska och kromosomskadliga effekter vilket gör att man inte kan utesluta att ämnet är cancerframkallande. 

Relaterade inlägg:

Miljömärkt lax – så bra Rå lax- så himla gott! Snabba kolhydrater och mättat fett är inte bra för hälsan

… och efter ”superfoodet” Moringa kommer nu Matcha. Vad sägs om ett japanskt tepulver för 6 500 kronor kilot?  Var och en blir salig på sitt, men inte låter det gott med en stelnad gröt av chiafrön och matchapulver. Skulle vara för blåbären och nötterna i så fall.

Det är inte måtta på nyttigheterna enligt Tasteline: 

”En kopp matcha te har lika mycket antioxidanter som 10 koppar av bryggt grönt te

– Motverkar fria radikaler i kroppen

– Boostar metabolism och hjälper till vid viktminskning

– L-theaninet i Matcha te hjälper till att hålla lugnet och fokus

– Håller ner blodsockernivåer och kolesterolnivåer

– Rikt på fibrer, klorofyll och vitaminer ”

Skulle man skriva slikt på förpackningen med matcha hade det varit olagligt enligt EUs regler om hälsopåståenden men nu är det en receptsajt på nätet som påstår detta och då går det under tryckfrihetsförordningen. Antar jag.

Relaterade inlägg:

Ännu ett nytt ”superfood” – Moringa Årets julklapp – ett bottennapp Gluten – ett ökande problem

Ja kära nån, det är ingen hejd på alla”superfoods”, d v s superhälsosamma livsmedel, som ser dagens ljus i det allt mer uppskruvade tempot att hitta nya sorters  livsmedelsgrödor man kan tjäna pengar på. Börjar bli lite trött på fenomenet.

Nu handlar det om moringa, ”the next-generation superfood”. Själv trodde jag det var något man piffade upp hudkräm med. Body Shop bland andra har marknadsfört allsköns produkter som innehåller moringa i flera år. Men nu läser jag att Kelloggs har köpt in sig med 4,25 miljoner dollar, rejäla pengar alltså, i Kuli Kuli, ett start-upbolag som säljer proteinprodukter med moringa. Inget fel i det. Kvinnor i afrikanska länder och Indien tjänar pengar på att skörda blad och annat från moringaträden. Dessutom håller man på att plantera massa nya träd och öka produktionen vilket torde innebära fler arbetstillfällen.

Bladen används kokas och äts i inte minst torra delar av världen , innehåller mycket järn och C-vitamin  och är en hyfsad källa till vitaminer och mineraler där inte så mycket annan näringsrik mat  finns att tillgå. Så tolkar jag Wikipedias faktasammanställning.

Om växten innehåller alla de cancerhämmande och hormonpåverkande ämnen som denna sajt påstår borde det  klassas som ett läkemedel och inte vara fritt fram för vem som helst att häva i sig. Eller hur?

Relaterade inlägg:

Ytterligare ett ”superfood”- Matcha Coop satsar nytt- Sparpaket! Ja till bakdatum på bröd + nytt ”Dilemma”

Aldrig roligt att bli påmind, och framförallt inte inför den stundande glada mathelgen. Men jisses vad kalorier man kan stoppa i sig i form och öl, snaps och vin under julen, ovanpå all god mat. Om man är lagd åt det hållet….

Samvirke, den danska kooperationens medlemsmagasin har som av en händelse gjort ett fint bildspel av eländet.

Exempel:

Ett glas öl, 33 cl, innehåller 153 kcal. För att förbränna kalorierna måste du gå  47 minuter eller springa i 13 minuter.

En enda snaps, 4 cl, ger 92 kcal, nästan 30 minuters promenad.  

En liten whisky om 3 cl och 70 kcal får du jobba av med att promenera i 23 minuter, springa sex minuter eller skotta snö i åtta minuter.

Föredrar att skotta snö, då förenas nytta med nöje. 

För övrigt är det heltokigt att inte antalet kilokalorier anges på vin och spritflaskorna. Det är obegripligt, om man inte känner till hur stark vin och spritlobbyn är i EU.  Men nu börjar det tydligen röra på sig i frågan. 

Relaterade inlägg:

Antal kalorier saknas för vin och sprit Fördelen med att bli gammal Restrecept – lätt att bli hemmablind

Nu har Storbritanniens skatteverk bestämt sig. Drycker med tillsatt socker föreslås belastas med en avgift, två kronor per liter för 5 – 8 % socker och nästan tre kronor för sockerhalt över det. åtgärden hoppas man ska få britterna att minska läskdrickandet men framförallt inspirera företagen att sluta marknadsföra så söta drycker och satsa på mer hälosamma drycker.

Avgiften ger gott om klirr till statskassan. Över 500 miljoner pund per år beräknas flyta in. Pengarna ska användas till intatser för att minska barns övervikt och i förlängningen risken för typ 2 diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Nästan 30 procent av barnen är tjocka i Storbritannien.

Avgiften ska också få läskföretagen att sluta marknadsföra så söta drycker och ändra till mer hälsosamma produkter. Juice är undantaget och även söta milkshakes och yoghurt eftersom hälsoministern oroar sig för att flickor inte får i sig tillräckligt med kalcium. Säkert har mejeriindustrin viskat i hans öra. Avgiften införs under 2018.  

WHO har uppmanat länderna fundera om en läskskatt kan vara ett alternativ i länder som har problem med en överviktig befolkning, d v s alla länder.  WHO menar att en skatt eller avgift om 20 procent har en dämpande effekt på sockerkonsumtionen. Allt fler städer i USA och länder som Ungern, Mexiko, Portugal och nu Storbritannien inför läsk/sockerskatt eller avgift.  

Relaterade inlägg:

Två av tre unga undviker aktivt något i maten Därför lyckades Philadelphia införa läskskatt Chiquitas smoothie – från 92 till 115 kr per liter

I går släppte vi vår saltrapport ” Mer eller mindre salt i maten”, en granskning av salthalten i 300 produkter jämfört med samma livsmedel 2013. Den visar bland annat att det är stora skillnader på salthalt i likadana livsmedel beroende på vem som har tillverkat dem. Kan en tillverkare sänka salthalten i ett varumärke utan att kunderna flyr borde ju alla kunna göra det resonerar vi. Så sätt igång!

I går kom också en intressant undersökning från WASH, ”World Action on Salt and Health” där man jämfört socker och salthalten i frukostflingor i olika länder och sett att mängderna skiljer sig väsentligt. T ex så innehåller nästan alltid Kelloggs och Nestlés frukostflingor som säljs i Mexiko massa socker och salt medan det är betydligt beskedligare innehåll i de nordiska länderna, inte minst i Finland som har jobbat på bra under många år med att få ner salthalten i maten. Inte konstigt att Mexikanerna är tjocka och att regeringen har gjort sockerrik mat dyrare för att stävja diabetesepidemin i befolkningen. 

Kanske kan vi ta åt oss lite av äran av att Sverige inte ligger i sockertoppen. För tio år sedan fanns det även här frukostflingor som till hälften var gjorda av socker. Vi har sedan dess arbetat ganska intensivt med att få ner socker och salthalt i maten. Men det kan bli ännu bättre förstås. 

Relaterade inlägg:

Dra på trissor! Nu blir det ett nationell program för sänkt salthalt i maten Klokt om antropocen och den stora accelerationen ”Calories do count!” Prata kalorier – inte enbart socker

Krockade häromdagen med två sopgubbar som sög upp fimpar från gatan med en slang kopplad till en stor sug på hjul. De hade att göra. Som före detta storrökare vet jag hur himla svårt det är att hitta askkoppar på gatan. Och gatan är ju det enda ställe man är hänvisad till numera om man vill ta en cigg. 

Svenskt Vatten meddelar i dag att 1,4 miljarder prillor per år hamnar i toaletterna för vidare distribution till reningsverken där de avger massa gifter som kadmium och annat elände. Illa nog. Till detta ska läggas alla fimpar som åker ner i dagvattenbrunnarna och skitar ner. 1 miljard enligt Håll Sverige Rent.

Snusarna får allt lära sig att lägga prillorna i papperskorgar och sophinkar i stället för att slänga dem i toaletten. Och rökarna får hänvisas till rökrutor på stan. Precis som i Tokyo. Där får man inte ens röka på gatan. Med någon kilometers mellanrum har staden gjort i ordning rökrutor, instängslade, med fläkt och sug och med rejält med askkoppar som töms med jämna mellanrum. Fungerar alldeles utmärkt enligt utsago från rökare jag talat med. Varför inte göra det samma i Sverige? Vad är problemet?

Det var ett himla liv när det blev förbjudet att röka på restaurangerna. Någons om protesterar i dag? Nä.

Om rökrutor införs i Sverige ebbar nog protesterna ut vad det lider.

Bingo för miljön och bingo för statskassan som slipper kostnader för att städa bort fimpar på gator och torg.

Förresten skulle väl tobaksindustrin kunna stå för kostnaderna för rökrutorna… 

Relaterade inlägg:

Alla minskar matsvinnet Inför åldergräns och sluta sälj shots med energidryck Inte längre sur på Livsmedelsverkets larm om sill inför julen