Kom just från Oslo där jag har talat på en mycket bra konferens om att minska handelns, industrins och hushållens matavfall. Vi slänger ju enorma mängder bra mat.
Frågan står högt på agendan i vårt grannland. Jag hörde bland annat ett brandtal från den norska jordbruksministern om hur viktigt det är att det onödiga matavfallet minskar, för hushållsekonomin, för miljön och för livsmedelsförsörjningen i världen.
– Det är en moralisk fråga som vi alla måste engagera oss i, sa han.
Jag är avundsjuk på norrmännens som har en sådan engagerad jordbruksminister. Det har inte vi. Norska regeringen har satt ett mål om att minska det onödiga matavfallet med 25 procent till år 2015. En massa miljoner har anslagits till forskning, information och andra åtgärder. Det norska miljödepartementet och jordbruksdepartementet är hårt engagerade i frågan, de sitter med i olika arbetsgrupper och följer frågan på nära håll. Det gör inte departementen i Sverige. Här gäspar man och hänvisar till en pågående utredning som ska se över alla nuvarande nationella miljömål för att lägga fram sina förslag år 2012. Livsmedelsverket har dock fått en slant för att informera konsumenterna om att de inte ska slänga mat. Alltid något.
Norge ska bli föregångslandet när det gäller att reducera onödigt matavfall säger den norska jordbruksministern. Gott så, men han kommer att ha god konkurrens från Storbritannien, Holland, Danmark, Österrike och andra länder som också jobbar på. Dock inte från Sverige, verkar det som.
Här kan du läsa om varför jag tycker att Sverige snarast också ska anta ett nationellt mål om att reducera matavfall.
Comments on this entry are closed.
Gå in och rösta på tipset längst ner på blogginlägget, ”här kan du läsa om varför osv…” !
Jag blir galen över alla utredningar som tar sååå lååång tid i det här landet !
Bra jobbat både Louise och Norge, sådana tag gillar vi. Borde inte vara omöjligt här heller kan man tycka. Men Eskil gör som han gör och inte lyssnar han på oss!!
Här har vi ju också kvalitet att arbeta med. Grov så säger man att till 1kg mat behövs det 10kg olja för att kunna producera maten.
Om man då gör 1kg mat av dålig kvalitet och lågt pris som riskerar att bli kvar i hyllan i butiken så har man ju slösat x * 10kg olja.
Skulle man producera 1kg mat av hög kvalitet, dvs mindra spädning så blir det ju en mindra kvantitet i hyllan och troligen mindre svinn.
Denna biten med svinnet kommer att ge sig innom en 10års period för allt eftersom oljan tar slut så kommer vi få tillverka produkter av högra kvalitet för att det skall hålla så länge som möjligt osv.
Men att det är ett fruktansvärt resursslöseri att göra 10kg jordgubbsylt av 1kg jordgubbar och sedan tillsätta jordgubbsarom för att det skall smaka något och att man måste ta dubbelt så mycket på flingorna från sin jättestora billighetsburk jämnfört med att producera jorgubbsylt av hög kvalitet som smakar av sin huvudingrediens och man kan minska mängden på flingorna och ha en mindre burk.
Gustav: Intressant resonemang. Jag är inte riktigt säker dock på att orsakssambandet dålig kvalitet – mer åtgång av billighetsvaran alltid stämmer. Men i princip…
Det var en otroligt intressant konferens i Oslo, med många AHA-upplevelser som jag ska rapportera om lite senare. Bl a så tog Norgesgruppens VD upp frågan om hållbarhetstider och bäst-före datum , som är satta någon gång i början av 80-talet. Trots att ny teknik tillkommit, lägre temperaturer i kyldiskar etc. Och då har de ändå + 4 grader max på kylda varor, mot våra + 8 grader…Det finns mycket att borra i där. Återkommer!
Hör du, kan du inte skicka över detta till landsbygdsdepartementet så kanske de kan härma norsken lite!
Det är bara att jobba på. Någon gång kanske både jordbruksminister och regering vaknar till och uppmärksammar frågan på samma sätt som Norge?