Hyllorna för hudvård och kosmetik i varuhus och stormarknader börjar skifta färg. Allt fler produkter marknadsförs med epiteten naturell, eko, bio, organic. Burkar och flaskor lockar med ingredienser som jungfruolivolja, grönt te eller björkextrakt. Vad gömmer sig i burkarna? Hur mycket örter handlar det om och gör de någon verkan? Konsumenter är ganska skeptiska visar KfS senaste medlemspanel.
Undersökningen är gjord i samarbete med Svensk Egenvård.
Ska det vara tillåtet att som Åhléns lansera en hudvårdsserie ”OLIV naturell med ekologisk jungfruolivolja” om själva olivoljan inte utgör mer än mellan 0,5 och 5 procent av ingredienserna i produkterna?
Det borde åtminstone vara samma regler för kosmetika som livsmedel. Framhäver man en speciell ingrediens på förpackningen ska det stå i innehållsförteckningen hur mycket av ingrediensen produkten innehåller. Då har vi konsumenter chans att välja mellan olika märken och väga pris mot upplevd kvalitet.
Senare i år kommer föreningen att granska marknaden för så kallad naturkosmetik, se hur den marknadsförs, vad den innehåller och försöka skilja agnarna från vetet. Och förhoppningsvis få svar på om exempelvis olivolja eller ginko biloba verkligen är bättre för huden. För inte vet jag…
Uppdatering: Nu kan du läsa vår rapport om naturkosmetik här
Jag tycker det mest intressanta med hudvårdspreparat är om de överhuvudtaget har någon effekt. Sedan ett antal veckor applicerar jag Anna-Marie Börlinds ögonkräm runt ena ögat morgon och kväll, och jag kan inte se att det ser annorlunda ut än det andra ögat. När burken är slut skall jag gå till hälsokostaffären och be expediten gissa vilket öga som behandlats. Men det verkar inte skadligt på något sätt, bara verkningslöst när det gäller själva syftet.
IOvA01 april 2009, 17:21
Hudvård är ju till för att mjukgöra huden, bevara fukt och ge skydd mot miljöpåverkan. Det måste väl vara bättre för både huden, hälsan och miljön att använda ekologisk hudvård baserad på samma typ av råvaror som vi äter som mat, än att lägga på ett täcke av plaster och kemikalier. Vanliga ingredienser i annan kosmetik av kända märken är t ex triclosan ett starkt bakteriedödande ämne klassat som gift, eller polyakrylamid som är en fraktion utifrån akrylamid som orsakade stort miljölarm i Hallandsåsen och när man hittade det i chips. Men det finns i hudvårdsprodukter. Eller olika PEG-fraktioner som emulgator, som kan vara förorenat med 1,4 Dioxan, som kan vara cancerframkallande. Vore kanske värt en undersökning för att upplysa konsumenterna om vad många smörjer på huden utan att reflektera över innehållet. Ta en koll på prof Samuel Epsteins http://www.preventcancer.com under fliken avoidable exposures, consumers.
louise01 april 2009, 18:03
Hej,
Tack för kommentarer. Precis de frågor ni tar upp kommer vi att titta närmare på.
Hyllorna för hudvård och kosmetik i varuhus och stormarknader börjar skifta färg. Allt fler produkter marknadsförs med epiteten naturell, eko, bio, organic. Burkar och flaskor lockar med ingredienser som jungfruolivolja, grönt te eller björkextrakt. Vad gömmer sig i burkarna? Hur mycket örter handlar det om och gör de någon verkan? Konsumenter är ganska skeptiska visar KfS senaste medlemspanel.
Comments on this entry are closed.
Jag tycker det mest intressanta med hudvårdspreparat är om de överhuvudtaget har någon effekt. Sedan ett antal veckor applicerar jag Anna-Marie Börlinds ögonkräm runt ena ögat morgon och kväll, och jag kan inte se att det ser annorlunda ut än det andra ögat. När burken är slut skall jag gå till hälsokostaffären och be expediten gissa vilket öga som behandlats. Men det verkar inte skadligt på något sätt, bara verkningslöst när det gäller själva syftet.
Hudvård är ju till för att mjukgöra huden, bevara fukt och ge skydd mot miljöpåverkan. Det måste väl vara bättre för både huden, hälsan och miljön att använda ekologisk hudvård baserad på samma typ av råvaror som vi äter som mat, än att lägga på ett täcke av plaster och kemikalier. Vanliga ingredienser i annan kosmetik av kända märken är t ex triclosan ett starkt bakteriedödande ämne klassat som gift, eller polyakrylamid som är en fraktion utifrån akrylamid som orsakade stort miljölarm i Hallandsåsen och när man hittade det i chips. Men det finns i hudvårdsprodukter. Eller olika PEG-fraktioner som emulgator, som kan vara förorenat med 1,4 Dioxan, som kan vara cancerframkallande. Vore kanske värt en undersökning för att upplysa konsumenterna om vad många smörjer på huden utan att reflektera över innehållet. Ta en koll på prof Samuel Epsteins http://www.preventcancer.com under fliken avoidable exposures, consumers.
Hej,
Tack för kommentarer. Precis de frågor ni tar upp kommer vi att titta närmare på.