Konsumtionen av sötade drycker har minskat med 21 procent i låginkomstområden i Berkeley, USA, sedan en skatt infördes. Det visar en nyligen publicerad studie. Skatten är 1 cent per ounce, ungefär 9 öre per 30 gram sötad läsk och fruktdrycker, energidrycker mm. Det gör cirka 1 kr per läskburk eller 1,50 kr per 1/2 liters flaska. Inte så mycket kan tyckas för att ge sådan radikal effekt.
Resultatet av studien visar att konsumtionen av läsk i låginkomstområdena hade minskat med 21 procent medan den hade ökat med 4 procent i områden utan skatt och där folk har det bättre ställt. Studien är liten och det bör understrykas att resultatet är preliminärt och att inga långtgående slutsatser kan dras av det ganska uppseendeväckande resultatet.
Det vore intressant att också fråga handlarna om de ser någon minskning i läskförsäljningen. Fast försäljningen av läsk har gått ner flera år i rad i USA, liksom i många andra länder, så det är kanske svårt att urskilja hur mycket själva skatten har påverkat försäljningen efter så kort tid som fyra månader.
Hur som helst tyder resultatet på att läskskatt och säkert också den livliga mediala diskussion som pågår kan ha effekt. Om skatten även har effekt på övervikten, fetman och ohälsan, som är skälet till att den införs, är ännu oklart. Och företag som säljer vatten på flaska gnuggar väl händerna för där har konsumtionen gått upp över 60 procent.
Intresserad? Läs mer här
Comments on this entry are closed.
Liten petig detalj om amerikanska måttenheter:
Eftersom läsken säljs efter volym är det säkert fluid ounce som avses, ca 29,6 ml.
Cathy: Inte petigt alls. Tusen tack. Detaljer är viktigt och nu lärde jag mig något. Gillar det.
Inte helt säker på att läsk väger lika mycket som vatten, dvs 1 liter är 1000 gram, men jag antar det, helt enkelt.
Att fokusera på läsk är dumt. Juice är minst lika onyttigt ändå om det inte har tillsatt socker. Folk dricker troligen också mer juice bara för att de inbillar sig att det är nyttigt. Sedan har vi alkohol som också är kaloririkt.
Annan sockrad flytande livsmedel som köps mycket och som ”borde” ingå är yoghurt och filmjölk.
Sedan om vi överhuvudtaget ska diskutera sockerskatt borde handel först bli tvungen att ange mängden tillsatt socker under näringsvärdet. Det enda man kan göra nu är att gissa/uppskatta beroende på vilket plats socker har i innehållsförteckningen.
Danne: Juice är ju inte riktigt lika onyttigt som läsk, det måste du väl ändå hålla med om. Men mycket sockerarter är det i juicen, håller med om det. Berkeley har skatt inte bara på läsk utan också på det som kallas ”dryck” i Sverige. D v s juice med tillsatt socker och vatten. I EU får ju inte juice med tillsatt socker kallas för juice. Juice är 100 % råvara och inget anna., så vida bären inte är riktigt sura, då får man tillsätta lite grann. Men jag har inte kunnat hitta någon sådan juice i Sverige när letade för något år sedan.
Att inte alkoholhaltiga drycker har näringsdeklaration är en skandal.
Näringsmässigt är de inte ekvivalenta. Att ”juice” inte har tillsatt socker vet jag. Men att ersätta läsk med juice är ändå ingen bra idé.
”Att inte alkoholhaltiga drycker har näringsdeklaration är en skandal.”
Jag dricker aldrig alkohol så det har jag inte koll på men t.ex. Pripps verkar ju ha det. I USA är har man det i alla fall inte på någon alkohol.