Härförleden skällde jag på färsk mynta i kruka. För dryga tjugolappen i butik får man några spetiga stjälkar med få blad. Fick lära mig att när mynta utsätts för etylengas från frukterna i grönsaksdisken så tappar de blad. Så är det med det.
Har inte kunnat släppa ämnet. Så i dag fick jag lära mig mer, i ett av Spisas stora växthus i Hejsta, utanför Södertälje. Där odlas bland andra Änglamarkskryddor och ICAs ekologiska.
Gillar studiebesök. Blir alltid ödmjuk över allt pyssel och slit som krävs för att få fram vår mat. Hur varje salladskruka synas och hur bladen ansas av omtänksamma händer innan den läggs i plastpåse och kartong. Och hur en pyttestickling av mynta varsamt sätts i en kruka, och när 
sticklingen har vuxit sig lite större måste varje liten planta beskäras för att förgrena sig och växa sig frodigare. Och himmel vilket slit.
Speciellt som i detta fall salladen och kryddorna är ekologiska. Då kan fröerna kosta upptill 60 000 kr per kilo, jorden och näringen kommer från organiskt material, inte kemisk näringslösning, och skadedjuren ska bekämpas med nyttiga insekter. Svindyrt jämfört med kemikalier
Tack Jerry Orrebacken på Spisa för att du tog mig runt i växthusen. Nu vet jag mer, och förfasas inte lika mycket längre över priset på ekologiska kryddor. 
