Det blir nästan parodiskt med den enorma vurmen för svenska råvaror och svenska bönder som sveper över landet. Jämte varandra i tunnelbanan, på enorma stortavlor talar ICA om att deras grädde nu är svensk och Pågens berättar att deras bröd minsann är gjort på spannmål från Skåne och Västergötland och den kallpressade rapsoljan är från Österlen. Jag är mycket förtjust i både svenska råvaror och svenska bönder men det kan bli för mycket av det goda.
Som när Jordbruksverket ålägger Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA, att tona ner sig när de vill varna för den ökande förekomsten av campylobacter i svensk kyckling. Om det är så illa är det gräsligt och helt oacceptabelt och dessutom tecken på en vidrig dubbelmoral.
För som vi svenskar har skrämts för utländskt kött och salmonella under alla år. Sverige fick till och med en särskild garanti att importköttet inte skulle innehålla salmonella när vi gick med i EU. Samtidigt som campylobacterna i svensk kyckling – inte minst KRAV-kycklingen- gärna har viftats bort i den allmänna debatten. Nu är det så att både campylobacter och salmonella är elaka bakterier men båda försvinner när köttet tillagas över 70 grader. Så det är ingen skillnad där. Salmonellan minskar i EU medan campylobacterna ökar. Så även i Sverige. Och det ska myndigheterna förstås berätta om så vi konsumenter är extra försiktiga när vi tillreder kyckling.
Vurmen för svenskt, svenska bönder, svensk djuromsorg och svenska råvaror får ibland en överton av protektionism och självförhärligande. Det ska vi akta oss för. De finns saker att ta i, här också.
Jordbruksverket mörkade om campylobacter, från nyhetsbrevet FoodwireJordbruksverket (SJV) har medvetet mörkat svensk kycklings roll i det ökande antalet fall av campylobactersmitta i Sverige. Bland annat har man tystat ett uttalande från statsepidemiologen och smittskyddsläkaren Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten, som slår fast sambandet.
|
Comments on this entry are closed.
Jag är gärna protektionist om det gynnar min hälsa, klimat -och miljöarbetet och framför allt om det innebär ett bra djurskydd. Det innebär inte att det kan finnas bra produkter från andra länder – visst. Läs gärna ATL så kan du konstatera att det där med Jordbruksverkets mörkning kring campylobacter på svensk kyckling, inte verkar stämma full ut.Inte ens Anders Tegnell, Folkhälsomyndigheten håller med om mörkningen. En realitet är dock att när det gäller utegående kyckling, så är det i stort sett 100 % garanti att den innehåller campylobacter. Så ju fler eko – och sprättkycklingar vi får, desto större risk. Det kommer ställa ökade krav på hygienen på slakterierna..
Gunnela: Hej, tack för tipset om artiklarna i ATL. Här är den första: http://www.atl.nu/lantbruk/jordbruksverket-censurerade-smittlakare-2/
och här den andra: http://www.atl.nu/lantbruk/slakteriproblem-mojlig-orsak/
Att vurma för svenskt för att det bara är svenskt får inte leda till protektionism, det håller jag med om. I allt fler länder i Europa faller råvarans kvalitet i skymundan för dess ursprung. Därför är det viktigt att vi i Sverige håller kvar vid de mervärden och den kvalitet som vuxit fram över decennier – annars blir det ihåligt.
När jag läser att campylobacterna skulle viftas bort i den allmänna debatten blir jag förvånad. På grund av campylobacterkrisen i slutet av 80-talet har branschen jobbat hårt för att minska förekomsten bland svenska fåglar. Svensk Fågels kvalitetsprogram har resulterat i att Sverige idag ligger på generellt låga nivåer, omkring 10 procent. I södra Europa ligger normalnivån mellan 30 och 90 procent. Förra året kunde vi se en ökning (cirka 15 procent) och i slutet av januari avslöjades boven i dramat. Ett av slakterierna identifierade ett installationsfel i en ny tvättanläggning och problemet åtgärdades direkt. Tester visar att halterna nu är på väg tillbaka till lägre nivåer och branschen gör enorma åtgärder för att komma ner på samma låga nivå som tidigare.
All kyckling kan bära på campylobacter, i synnerhet de som vistats utomhus eller importerats. Därför ska man, precis som med allt rått kött, vara noga med sin kökshygien. Rena knivar, skärbrädor och rätt tillagning är a och o. Förra året kunde vi se att campylobacterfallen ökade även på humansidan. Aktuella siffror från Jordbruksverket visar att import/införsel av färsk kyckling ökade med 7 procent samma år. Nederländerna och Danmark står för 73 procent av den färska införseln/importen och på dessa produkter görs inga provtagningar. Importen av fryst kyckling till Sverige ökade med 6 procent – inte heller dessa produkter provtas.
Att humanläkare uppmanar konsumenter att av säkerhetsskäl välja frysta produkter och samtidigt påstå att fallen som påträffats på humansidan beror på slarv från bönderna är både missvisande och orättvist. Att besöka ett svenskt kycklingstall kräver högre biosäkerhet än när man besöker en svensk infektionsavdelning. Jag vilja bjuda ut läkare i verkligheten, till gårdarna, för att visa hur decennier av hårt arbete resulterat i friskare fåglar och låg antibiotikaförbrukning. Det är bara några av våra mervärden och vi kommer att fortsätta arbetet vi en gång påbörjade. Vår märkning med den Gula Pippin ger så mycket mer än ett ursprung – den garanterar kvalitet från jord till bord.
Hälsningar
Maria Donis, VD
Branschorganisationen Svensk Fågel
Maria: Tack för kloka synpunkter. Håller med. Läste förresten i går att hel kyckling ska upp i 82 grader, och inte 70 som jag har fått lära mig, för att campylobacterna ska dö. Kycklingfilé klarar sig med 72 grader.
Det låter märkligt ändå med 80 grader eftersom camphylobakcter avdödas med 1log per minut vid 55 grader vilket då betyder ca 4 minuter för en 4-log inaktivering vilket är 99.99% av bakterierna. Då uppstår frågan hur det kan behövas 80 grader för att den skall vara säker att äta och bara 72 i filé?