Varför anges jämförpris för glass i liter och inte i kilo? Upptäckte stor skillnad i vikt på halvlitersförpackningar häromsistens när jag råkade ha två olika glasspaket i handen och började fundera.
Det är skillnad på glass och glass. Vissa glassar får massa luft invispad i sig vid tillverkningen. Behöver inte vara något fel i det. Ju mer luft desto krämigare och godare tycker många. Inte minst italienarna. En riktigt fin gelato ska innehålla massor av luft lärde jag mig av en italiensk kock på TV. Och det finns något som kallas för ”overrun” som just handlar om hur mycket luft det är i glassen. Glass kan bestå till hälften av luft. Men då ska väl inte glassens pris anges i liter – eller?
Kunde inte släppa frågan trots att kollegorna retade mig och inte tyckte att denna fråga var något att ägna sig åt.- ”Vem bryr sig” sa de men jag grävde vidare.
Och det är en himla skillnad på pris i liter och pris i kilo på många glassar. Ringde runt lite till folk i glassbranschen och det är som jag trodde. Frågan om jämförpris i liter eller kilo har diskuterats i evigheter. Historiskt har det alltid angetts i liter, inte bara i Sverige utan även i andra länder. Och det går inte att komma överens om att det är kilo som ska gälla, även om det vore mest naturligt och korrekt.
I vilket fall som helst måste vikten anges på förpackningen, Det gör inte alla företag. Och så får man ange liter om man vill. Det gör alla. Så här står det i Livsmedelsverkets handledning:
”För trögflytande livsmedel som till exempel ketchup, sirap och flytande margarin är det upp till ansvarig livsmedelsföretagare att avgöra om nettokvantiteten lämpligen bör anges i vikt- eller i volymenheter. För samtliga livsmedel gäller att nettokvantiteten frivilligt får anges både i viktenheter och i volymenheter. Detta kan vara aktuellt för t.ex. glassvaror vars nettokvantitet ska anges i vikt.” Så nu vet vi det.
Exemplen är hämtade från Coop Rotebro, Hemköp Åhléns, ICA NK, ICA Maxi Häggvik, Mathem.
Comments on this entry are closed.
En förklaring som SIA/GB gett är att kunder vill äta glassen mer eller mindre direkt efter att man tagit den ut frysen. Det stämmer väl. T.ex. tar det ~40 min för en bunke B&J att bli tillräckligt mjuk.
Jag tycker själv att ägg anges i kr/st är värre, mest för att jag köper det så ofta. En bortförklaring är att alla ägg inte väger lika mycket. Vissa paket har också blandade storlekar t.ex. M/L och L/XL. Jag tycker ändå man borde komma överens om ett mer vettigt jämförelsepris. Antingen använder man kr/kg för den lägsta vikten eller medelvärdet. Kr/st är värdelöst.
Danne: Tycker att det är helt okej med pris per styck på ägg, bara det också finns kilopris. Och ja, det finns fördelar med mjuk glass, absolut. Tycker och smak skiljer.
”bara det också finns kilopris”
Vilket det inte gör. Etiketter är inte utformade för att ha både och. Lappar brukar ändå bara ha styckpris.
För att kunna blåsa in mer luft i glassen tillsätts konsistensmedel i olika former.
Det är stor skillnad på hur glass smälter när man jämför ”tillsatsglass” och ”äkta glass”.
Se filmen från ”Äkta Vara”:
http://www.aktavara.org/News.aspx?r_id=165058