Jag blir vansinnig! Om livsmedelsindustrin och handeln ser till att vi lätt kan läsa texten på alla förpackningar, så tror jag faktiskt att vår misstro mot maten skulle minska.
Jag och en kollega köpte var sin sallad på Coop Extra. Texten på förpackningarna är så liten så att man endast med stor svårighet kan se vad maten innehåller. Och varför får man inte veta hur många kalorier det är i maten eller hur mycket fett och fibrer det är?
Vi konsumenter läser framförallt informationen på förpackningarna på mat vi inte köper så ofta. Som sådana här sallader och andra enportionsrätter till lunch. Det är ju inget konstigt med det. Därför blir det extra intressant med sådan information. Skärpning alla!
Här är ett bra exempel på hur det kan se ut.
Det här inlägget skickar jag till Coop förstås, men också andra livsmedelskedjor och Livsmedelsföretagens branschorganisation, så hoppas vi på snabb ändring.
Tryck på du också!
{ 15 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }
Lite av problematiken är ju att etiketten skall få plats på förpackningen också. Det blir en oerhörd mäng information som skall med på etiketten om man skall tillgodose alla behov och antingen får texten bli mindre eller förpackningen större.
I en så sammansatt produkt som en sallad så måste ju alla delar av innehållet deklareras separat. Är det skinka sallad och bröd så måste ju även innehållsförteckningen i skinkan och brödet med. Tex Majonäs var tidigare vedertaget innehåll i men sedan några år tillbaka måste man deklarera innehållet i majonäsen eftersom det finns så många olika varianter med olika innehåll.
Det enkla svaret på det är att inte använda en massa fuskprodukter med konstiga onödiga ingredienser. Om inte ens en kort innehållsförteckning får plats på etiketten så är etiketten för liten.
Och vad gäller större (för stora) förpackningar verkar ju inte Coop bekymra sig om det. Jag köpte ”storpack” med lövbiff på Coop Forum – och förpackningen hade utan skohorn rymt minst fem gånger så mycket kött. Plastlådan tog upp mycket plats i min rymliga Dra-Maten, och den var så stor att vi fick klippa sönder den för att ens få ner den i sophinken. Så nog kan de ha lite större låda till salladen?
Minna och Gustav: Kanske inte i det här fallet, men när det gäller många andra förpackningar som det är liten och oläslig text på så brukar industrin svara att det är så mycket som ska få plats på en förpacking, därför liten text. Må så vara, brukar jag kontra med, men om ni drar ner lite på den tjusiga bilden så får ni plats med större text. Kolla själva, ofta är bilden och varumärket jättestort, viktig information är pyttelitet. Inte sant?
Håller helt med!
I det här fallet berodde det väl inte i första hand på platsbrist utan på en illa genomtänkt design av etiketten med ett bakgrundsmotiv som försvårade läsbarheten enormt. Det borde gå att lösa utan större problem.
Självklart vill man läsa innehållsförteckningen. Jag fattar ofta köpbeslut (eller ickeköpsbeslut) baserat på just innehållsförteckningen när det gäller för mig okända produkter. Såna produkter som ni köpte skulle jag ställt tillbaka på hyllan direkt! Mest av avsmak över den långa ingredienslistan men även för att man faktiskt inte ens kan läsa vad det är de stoppat i maten.
Angående mat på jobbet vill jag slå ett slag för matlåda! Riktig matlåda, med hemlagad mat (gärna rester), inte färdigmat eller fil. Jag har gjort små magneter med ”Matlådans vänner”-motiv som jag delar ut till matlådeentusiaster på jobbet, för att sporra fler att ta matlåda ofta och för att det är lite roligt.
Pernilla: Kul idé med ”Matlådans vänner” Just nu är jag i Oslo och i morgon ska jag prata på en stor konferens om hur man minskar matavfallet. Att göra matlåda av rester är ju ingen direkt nyhet, men ”Matlådans vänner” är det. Tror jag ska lansera begreppet i morgon. Tack för tipset!
Tänk då hur det är för de fuktionsnedsatta, de har inte en chans att ta reda på vad det de köper innehåller. Jobbar vi alla aktivt med att alla ska kunna läsa så gynnar det även oss seende. Jag vet att det är problem med förpackningsstorlekar och annat men visst sjutton borde det gå att lösa på något fiffigt sätt.
Livsmedelsföretagen, Li, har sedan länge ställt sig positiv till att det införs tydligare regler för minsta tillåtna textstorlek på förpackningarna. Som det ser ut nu kommer EU:s förslag till nya märkningsregler (Förslag till förordning om livsmedelsinformation till konsumenterna) att gå i den riktningen. Även kontrast, lay-out m m är viktigt för att uppgifterna på förpackningarna ska gå att läsa.
Vilket trams. Inte behövs det REGLER för att man skall ändra på sina texter. Det kan man göra helt frivilligt – det är nämligen inte förbjudet med läsbara texter, bara för att det inte finns tvingande regler. De är ute efter att vilseleda konsumenten och det tänker de fortsätta med tills det blir böter på oläslighet.
Detta finns till viss del redan i LIVSFS 2004:27
8 § Märkningsuppgifterna skall vara lätta att förstå, väl synliga, klart läsbara
och beständiga. De får inte på något sätt döljas, skymmas eller avbrytas av
annan text eller illustration.
Den paragrafen löser ju egentligen hela problemet ihop med Li´s rekomendation till branchen om 3mm teckenhöjd på texten.
Sen att den inte efterlevs är ju en annan sak.
Hälsosalladen som är på bilden bryter ju helt klart mot denna paragraf.
Cesarpasta är ju en tolkningsfråga men den är ju inte ”klart läsbar” och det är ju inga 3mm.
Livsmedelsföretagen, Li, är ingen ivrig påhejare av detaljregleringar i alla frågor som rör livsmedel.
I vissa fall är det fullt tillräckligt med övergripande regler kompletterat med vägledningar från Livsmedelsverket och kanske även med branschöverenskommelser.
När det gäller textstorlek har vi dock sedan länge tyckt att detta inte har räckt, utan att det vore bra med tydliga regler för minsta tillåtna storlek.
Från Bosphorus marknadsavdelning:
Hej på er!
Till att börja med vill jag meddela att vi tagit till oss det ni skrivit i detta inlägg och är tacksamma över informationen vi fått, liksom all feedback vi får från våra kunder.
Det här är ett mycket intressant ämne som vi brottas med hela tiden. Allt måste vägas in. EU-direktiv, livsmedelsverkets föreskrifter, design och produktutformning samt önskemål/krav från kunder.
För att skapa lite förståelse så kommer här en enkel förklaring hur vi tänker och (re)agerar:
Designen och igenkännande är livsviktig i all varumärkesuppbyggnad och tar oftast fokus från det ”finstilta”. Jag är övertygad om att vi inte är ensamma om att reta upp ”medvetna kunder” med att fokusera på det som majoriteten av våra kunder faktiskt vill ha; iögonfallande, läckra, spännande och smakrika måltider som man snabbt tar beslut om att köpa eller inte köpa. Vi säljer färdig mat som köps av kunder som för stunden valt att inte laga maten själva, uppskattningsvis i huvudsak för att spara tid.
Undersökningar har visat att köpbeslut i vår produktgrupp oftast tas på mindre än 10 sek totalt sett. Vi har alltså väldigt kort om tid att förmedla varför man ska välja vår produkt. Det viktigaste är då att kunden snabbt får ett lätthanterligt intryck om vad det är för produkt och varför man ska köpa den.
Med det sagt så ska vi också vara tydliga med att vi är ett ledande livsmedelsproducerande företag som ofta har lett vår branschen i många frågor och trender. Bosphorus har funnits i över 8 år och mättat över 10 miljoner kunder. Vi strävar hela tiden efter att vara transparanta och ärliga mot konsumenten och att inte blanda i tillsatser, konserveringsmedel eller andra konstigheter. Bosphorus produkter innehåller bara rena råvaror som tillagats på traditionellt vis. Men det är många råvaror i varje produkt. Det är inga enkla produkter vi gör. Och de flesta råvaror kan man helt enkelt inte bara beskriva med ett enda ord (vilket vore önskvärt). Därav den långa innehållsförteckningen.
EXEMPEL
Hälsosallad innehållsförteckning:
Tärnad kycklingfilé av bröstfilé( kokt), råris, svartris, fetaost (animalisk löpe), svarta oliver(kan innehålla spår av olivkärna), romansallad, frisésallad, rossisallad, isbergssallad, röd paprika, vitlök, dill, pepperoni, apelsin, cocktailtomat, färsk timjan, rapsolja, olivolja, citron juice, granatäpplejuice, chilipeppar, grillkrydda, kryddbladninginnehåller (torkade grönsaker: morötter, palsternacka, lök, selleri, persilja), pumpafrö.
Resultatet av detta blogginlägg är:
1. Vi har akut förtydligat det vi kunnat göra på texten på en gång (samma dag som vi läst detta inlägg)
2. Vi har lagt upp en åtgärdsplan att även genom etikett- och förpackningsdesign förtydliga innehållsförteckningen.
3. Näringsinnehållet på varje produkt håller på att tas fram. Det är för oss ett självklart val att visa kunden näringsinnehållet även om inte lagen kräver detta än.
Vi tror på att våra kunder i långa loppet vill veta exakt vad som finns i en produkt och på ett enkelt sätt själva vill ta reda på vad.
Med vänliga hälsningar
Marcus Bengtsson
Marknad & Försäljning
Bosphorus AB
Marcus och Bosphorus: Tack för mycket bra information och heja er som agerar snabbt!
Själv har jag inget emot salladen som sådan, jag tycker den är god. Det handlade om textstorleken för min del.
Det är också bra och klargörande varför ”en lång ingrediensförteckning” som många är negativa till inte alltid är lika med mängder av tillsatser. Det kan lika gärna vara en öppen och omsorgsfull deklaration av allt varan innehåller och på vilket sätt den är tillagad, ursprung och så vidare som gör att den uppfattas som lång.
Tack än en gång!
Ja det behövs verkligen bättre text. Har man svårt att läsa så är det inte lätt att se vad förpackningen innehåller. (Man har ju inte förstorningsglaset med sig jämt i innerfickan!).
{ 1 trackback }