Är jag bland de fyra av tio svenskar som köper närodlat en gång i veckan? Nä. Förra veckan köpte jag i och för sig goda korvar från mathantverkare på Kungsholmen. Men varifrån kom grisen? Arlas mjölk kommer från Kallhällsmejeriet så visst är själva mjölkförpackningen närproducerad, men kommer mjölken från ladugårdar inom en 25-mils radie från Stockholm? Inte vet jag. Och kanske stordrift inte gills inom begreppet närodlat? Gotländska morötter kan väl i alla fall kallas för närproducerade om man bor i Stockholm- eller?
40 procent av oss svenskar köper närodlat minst en gång i veckan, enligt Handelns utredningsinstitut. Jag tycker att det låter mycket. Bor man utanför storstäderna kanske livsmedelshandlarna kör med potatis från trakten, men här i Stockholm tycker jag inte man ramlar på så mycket närodlat i butikerna. Trots att jag vet att både Coop och andra livsmedelskedjor har projekt för att öka inslaget av mat från regionen.
Det råder osäkerhet om kvaliten på närodlat är bättre, berättar DN. Närodlade grönsaker i säsong som levereras direkt har mer vitaminer och mineraler än grönsaker som har lagrats, fraktats och legat länge i butikshyllorna. Det är fastslaget. Men vår odlingssäsong är kort, och inte kan det väl skilja på närodlade och därodlade grönsaker och rotfrukter i februari?
Jag gillar lantbrukare som öppnar gårdsbutiker och odlar för den lokala marknaden. Det skapar arbetstillfällen på landsbygden nu när lantbruk slås ihop till större enheter i snabbare omfattning än någonsin. Eller hur?