Lars Fins, som är VD för hälsokedjan Life, kallar Livsmedelsverkets anmälan av Lifes stora annonskampanj till KO, för ”bisarr och förbluffande”.
Jag kallar Lars Fins debattartikel på Newsmill ”förvånande”.Inte vet jag om han har skrivit den själv eller haft någon PR-byrå till hjälp, men jag tycker hans resonemang är konstigt och faktiskt inte riktigt värdigt en VD för ett stort internationellt företag. (Läs mina övriga inlägg om Lifebutikernas annonskampanj: https://louisekonsumentkoll.se/behover-vi-ta-vitamintillskott/https://louisekonsumentkoll.se/snuvad-av-lifebutikerna/ https://louisekonsumentkoll.se/snuvad-av-life-del-ii/ )
- Lars Fins. Fråga vem som helst, från barnungar till åldringar, vad som är hälsosamt att äta. Jag lovar dig att minst nio av tio vet att vi bör äta mycket frukt och grönsaker. Livsmedelsverket har inte misslyckats med kostbudskapen som du säger, däremot gör vi människor inte alltid som vi bör.
- Lars Fins tycker att det går att sätta likhetstecken mellan att få i sig omega 3-fettsyror från kapslar och från fet fisk. Men äter man fet fisk får man förutom omega 3 dessutom i sig mat, vitminer, bl a D-vitamin, och mineraler. Inte sant Lars?
- Lars Fins säger att allt färre äter vad som krävs för att uppnå rätt halter av omega 3. Det är möjligt, men jag har för mig att vi äter mer fet fisk i dag, inte minst lax, än för låt säga 20 år sedan. Eller?
- Lars Fins hänvisar till en SIFO-undersökning som säger att endast sju procent av svenskarna äter fisk tre gånger i veckan. Livsmedelsverkets kostråd är att vi ska äta fisk tre gånger i veckan, varav fet fisk minst en gång i veckan. Det är fet fisk som innehåller gott om omega 3-fettsyror. Säkert äter inte alla av oss det heller, men rätt ska vara rätt i en debattartikel.
- Lars Fins refererar till Livsmedelsverkets ”hastigt producerade”(?) rapport vars slutsats är ”att det är svårt att bedöma om det skett reella förändringar i näringsinnehåll över tiden”. Verkets rapport är gedigen och innehåller en diger lista över referenser, bland andra även dem som Life refererar till. Lifes källhänvisningar är betydligt tunnare. Jag tycker det är märkligt att Life, som måste ha spenderat miljontals kronor på sin annonskampanj, inte har lagt ner mer arbete på att hitta fler studier som belägger deras teser.
- Lars Fins tycker att det är konstigt att verket ifrågasätter Lifes redovisade forskningsrön. Uppenbarligen har verket inte tolkat rönen på samma sätt som Life. Att man gör olika tolkningar av vetenskapliga studier är vanligt i forskarsammanhang. Det måtte du väl veta, Lars?
- Lars Fins misstänkliggör Livsmedelsverkets verksamhet, bland annat hänvisar han till att verket för några år sedan fick kritik för att anlita experter med ekonomiska band till livsmedelsindustrin. Men Lars Fins egna tyngsta referens är en artikel av David Thomas, som han kallar oberoende forskare. I en fotnot till en av Thomas artiklar uppges att han är ”the UK Distributor of a liquid, readily assimilated, (non colloidal), multi trace element supplement.” Dvs David Thomas är distributör i Storbritannien av ett flytande kosttillskott med mineraler/spårämnen. Hans studier behöver inte vara inkorrekta för det, men oberoende? Han har uppenbara band till kosttillskottsindustrin.
- Lars Fins hänvisar till läkaren Annika Dahlqvist och Per Wikholms kritik av Livsmedelsverkets kostråd i kvällstidningen Expressen. Jag vet inte riktigt var du Lars har varit de senaste åren, men det är ju knappast dessa människor som har den tyngsta renommén inom vetenskapssamhället i dag.
Jag vet inte om maten har tappat näring. Det kan säkert vara så. Men de flesta av oss äter mer frukt och grönsaker än tidigare, och om jag inte har fel så äter vi mer fet fisk i dag än på många år. Och att äta allt mer hälsosam mat måtte väl ändock vara bättre än att ta kosttillskott. Eller?
Jag tycker att Lifes annonskampanj är oetisk. Life drar för höga växlar på forskningsrapporter och man är ute för att skrämma folk till hälsokostaffärerna. Räkna inte med maten säger Life, den är näringsfattig. Det kostbudskapet är bra mycket sämre än Livsmedelsverkets.
Jag är en av dem som hörde av sig till verket och ansåg att kampanjen borde prövas av Konsumentombudsmannen. Jag är glad att Livsmedelsverket anmälde kampanjen, så slapp jag. Fallet är principiellt viktigt.
Och jag begriper inte att Lars Fins tycker att det är konstigt att verkens båda generaldirektörer diskuterar anmälan.
Jag begriper mig helt enkelt inte på Lars Fins.
Upplysningsvis: Jag är ledamot av Livsmedelsverkets strategigrupp för konsumentfrågor. Det betyder inte att jag har några band till Livsmedelsverket. Jag, och de andra som ingår i gruppen, representerar bland annat olika konsumentorganisationer. Vi har ombetts att ge synpunkter på myndighetens verksamhet och dela med oss av erfarenheter som vi tycker att verket bör ta till sig till nytta för konsumenterna.
{ 1 trackback }
{ 11 Kommentarer… Läs nedan eller Skriv en }
Hallå
Har du sett Findus undersökning om näringsvärdet på frysta grönsaker? Mycket intressant!
http://lottabrinck.wordpress.com/2010/04/06/battre-naringsvarde-pa-fryst-gront/
och själva pressmeddelandet:
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/findus/pressrelease/view/analys-av-faerska-och-frysta-groensaker-frysta-groensaker-lika-nyttiga-som-faerska-392153?utm_source=alert&utm_medium=email&utm_campaign=Alert
Tack för tipset! Jag älskar frysta grönsaker så nu får jag ytterligare vatten på min kvarn.
Heja! Bra Louise, fantastiskt vad du lyckas samla ihop mycket att skriva om. Jag är på din sida även i detta!
Här har du en bättre undersökning Louise.
http://www.goodgardeners.org.uk/pages/4_articles_06_pdf.pdf
”During the 51 year period (1940 – 1991) Carrots lost 75% of their Magnesium, 48% of their Calcium, 46% of their Iron and 75% of their Copper.”
Varför fullföljdes inte uppdraget att ta reda på hur det stod till med näringsinnehållet i grödorna?
Slutsatsen blev denna resignation:
”Idag finns inte tillräckligt väldokumenterad data för att med säkerhet uttala sig om det har skett några näringsförändringar över tiden och som också har effekter på näringsintag.”
Det var alltså inte en komplett undersökning, utan bara ett försök. När kommer ni att fullfölja uppdraget?
Hej Leo,
Tack för undersökningen ovan.
Hur Livsmedelsverket vill gå vidare står på sid 35 i deras rapport.
Vad rapporten lyfter fram är att bristfällig dokumentation av analysprojekten medför att det är svårt att bedöma vad skillnader i näringsvärde verkligen beror på.
1. Näringsanalyserna inte har dokumenterats noggrannt. Man vet alltså inte vilka analysmetoder som har används historiskt, alltså vet man inte om man jämför ”äpplen med päron”.
2. Viktiga faktorer som påverkar näringsinnehåll är odlingssätt, klimatförhållanden, art/sortvariation, antal prover, provahantering m m. Inte heller detta har dokumenterats noggrannt i studierna m m.
Det är alltså mycket viktigt för framtiden att säkerställa bättre datakvalitet på analyserna fastställer verket.
Här är deras slutsatser och förslag till fortsatt arbete. Bl a
1. att kartlägga hur växtförädlingen hittills bedömt näringsinnehåll och hur man i framtiden ska påverka växtföädlare att i större utsträckning ta hänsyn till detta när man tar fram nya sorter
2. SLV bör initera ett monitoreringsprojekt där viktiga grödor följs över tiden
3. SLV bör också starta ett projekt för granskning av förändrat näringsinnehåll i animalieprodukter.
Jag ska följa upp vad verket har vidtagit för åtgärder vid nästa möte med strategigruppen.
Hallå
Här ser du några svar från Findus som just bekräftar att hantering av grönsaker är minst lika viktigt som närodlat och närskördat:
http://lottabrinck.wordpress.com/2010/04/07/findus-svarar-gront-i-februari-och-augusti-lika-bra/
Eller hur förklarar man annars att färsk svensk broccoli i augusti är ”fri” från Vitamin-C? Den spanska som köptes i februari däremot innehöll en hel del…
En försiktig fråga – har du fått några besked om uppföljning till rapporten?
Hej Leo,
Nej, jag har iännu inte tagit reda på vilka åtgärder som har vidtagits utan gör det, som jag skrev tidigare, vid nästa möte med SLVs strategigrupp. Det är 2o maj, om jag inte minns fel.
Låt oss få ett samhälle som arbetar för vad som verkligen är bra för oss människor – inte bara för ekonomi och teknik.
Vad bygger vetenskap på? – Mycket att det måste vara bevisat redan innan – alltså en svårighet att få komma famåt i utveckling och försåelse för våra aktuella livsvillkor.
Våra jordar idag gödslas oftast med NPK – kväve, fosfor och kalium mycket av våra gördor/grönsaker/djur får idag alltså bara tillgång till ett minimalt antal mineraler. För att växterna inte ska bli skadade ”sjuka” måste de behandlas med pesticider av olika slag. Ytterligare orsak är att vi använder oss av rena monokulturer vid odling. Det finns en anledning till att mycket av de fantastiska växter som används till medicin är hämtade från amazonas djungler och de fantastiska korallreven här är naturen i harmoni den ger och tar i symbios. Tänk vad häftigt om vi som svenskar skulle kunna skapa dessa vilkor på våra stora jordbruksarealer (permakultur) flera människor skulle kunna få arbete och mycket av vår tyngre oljeförbrukning skulle kunna minska genom en förändring av vad som odlas och hur det skördas.
Varför finns det projekt där vistelse i naturen fungerar som hjälp vid utbrändhet?
Växter liksom människor behöver ca 50 essentiella (kan ej skapas – måste tillföras utifrån) näringsämnen för att fungera optimalt.
Våra kroppar måste förbruka sina egna resurser av vitaminer och mineraler i olika reaktioner i bla levern för att kunna rensa ut alla de onaturliga ämnen (bla pesticider, tillsatsämnen, raffinierade matvaror) vi utsätts för idag genom bla vår dagliga kost och livsmiljö samt stress.
Så att vi får i oss för lite av mineraler och vitaminer genom kosten pga minskat näringsinnehåll i våra livsmedel är bara en liten start på att kunna ändra trenden mot en ökad utvecklinga av våra välfärdssjukdomar.
För ett antal år sedan var hjärt kärlsjukdom ett mycket märkligt fenomen, USA:s framstående forskare samlades för att samtala kring dess orsaker.
Har du läst artikeln i läkartidning om ”Vår tids kost bakom inflammation och sjukdomsutveckling”. Här är ett ex. på hur otroligt viktigt det är att vi har tillgång till våra vitaminer och mineraler (bla folat, B12, B6) har man inte detta kan skador på cellens produktion av DNA RNA uppstå istället för att kroppen skapar sitt eget antioxidant glutathion. Vi är otroligt komlexa fantastiska varelser – se till att ge de förutsättningar som krävs för att vi ska fungera optimalt.
Låt oss börja framtiden nu!!!
Hej,
Håller i stort med dig om mycket du skriver.