Det är märkligt hur grund efterforskningen av korrekta fakta är. Nu senast Aftonbladet Plus stort uppslagna artikelserie ”Sockerbiten” där vi som så många gånger tidigare återigen kan läsa att vi dricker 92 liter läsk och äter 17 kilo godis. Vi gör inte det. Jag hade anledning att grotta ner mig i försäljningsstatistiken när jag skrev rapporten ”Barns vikt och måltider” inför vårt seminarium i mars ”Ät och må bra- hur svårt kan det va’?
Läskkonsumtionen har minskat rejält, liksom i många andra länder i västvärlden. De 92 liter som Aftonbladet och andra refererar till står att finna i Jordbruksverkets statistik och inkluderar bland annat smaksatt mineralvatten. Det står klart och tydligt i en fotnot.
Här kommer korrekta siffror, så långt möjligt. Försäljnings- och konsumtionsstatistik är ingen exakt vetenskap.
- Läskkonsumtionen har minskat från 83 liter per person och år 2003 till 72 liter per person 2014 enligt Sveriges Bryggeriers statistik,.
- Samtidigt har andelen sockerfri läsk ökat från 12 till 24 procent.
- Konsumtionen av den sockersötade läsken har alltså sjunkit med en dryg femtedel, från 72 liter till 57 liter under samma period.
Så kommer vi till godiset.
- Vi äter inte 17 kilo godis per person. Det är en uppgift från 2012 och 2013 i Jordbruksverkets statistik.
- Den aktuella preliminära siffran för 2014 från Jordbruksverket är 14,9 kg choklad och konfektyr per person och år, inklusive tuggummi och halstabletter.
- Siffran 17 kg har aldrig varit korrekt. Försäljningssiffror, som rapporteras in till Delfi, SCB/Jordbruksverket och EU från den svenska branschorganisationen Chokofa, har dubbelräknats vilket Chokofa har påpekat för Jordbruksverket och som nu har rättats till.
- Cokofa anger den svenska konsumtionen till runt 14 kg choklad och godis per person och år. Där har konsumtionen legat de senaste 10 åren. Mycket det också, inte minst om man betänker att det är ett genomsnitt. Inklusive åldringar och spädbarn. Många äter mycket mer.
- Det verkar också som om Tyskland har gått om oss i choklad och godiskonsumtion och vi ligger ungefär på samma antal kilo som våra grannländer Danmark och Norge enligt branschorganisationens statistik.
Det är inte tu tal om att många av oss dricker för mycket läsk och äter för mycket godis för att det ska vara bra för vår hälsa. Men rätt ska vara rätt och det är viktigt med korrekta siffror och utvecklingstendenser för att vi ska kunna diskutera åtgärder, framgångar och bakslag i det svenska kosthållet.
Glad Påsk!
{ 7 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }
Bra att siffrorna pekar neråt. Har själv slutat helt och blivit kvitt några envisa kilon. Ingen näring alls i läsk och godis och ingenting barn behöver äta.
Tack för info, jag är en av dem som inser att jag använt fel siffra! Mitt syfte var dock gott – jag ville lyfta att det allra viktigaste är att minska intaget av uppenbara sockerkällor, i stället för att bli uppskrämd av i sammanhanget små mängder socker i t ex sojasås. Jag är rädd att människor får känslan av att de inte vågar äta någonting, eftersom ”allt” verkar innehålla socker.
Tusen tack för klargörandet!
Hälsar Sara
Sara: Håller med dig helt, dumt att bry sig om sockret i påläggsskinkan eller köttbullarna när man dricker läsk och äter godis. Men vi får komma ihåg att detta är genomsnittsiffror, det finns ju många, många som äter och dricker mer än så här.
Varför tror ni att producenterna har socker i påläggsskinkan m.m.?
För att trigga oss att äta mer, eller?
(Fuskmat och sammanlagt varje dag onödigt sockerintag för kroppen tycker jag.)
Humlan: Nej, jag är tycker inte att 1% socker i skinkan eller köttbullarna är något att oroa sig över. Och nej, jag är inte lika konspiratoriskt lagd som du :-). Tror inte att industrin petar i socker för att trigga oss. En nypa socker i köttbullsmeten är ett gammalt husmorsrecept för att höja smaken. Lite druvsocker tar man till för att köttbullarna ska brynas lättare.
Den här debatten är såååå intressant. Å ena sidan nutrition och vad som är bra eller dåligt för kroppen, rent fysiologiskt. Konkret. Mätbart. Å andra sidan något betydligt mer svårfångat; smaken och känslorna. Mjuka värden som i grund och botten är ack så viktiga för att vi ska må bra som människor. Vi måste ju få njuta emellanåt. Och just för att de är så svåra få grepp om försvinner de i debatten. Jättesvårt att rationellt försvara. Lätt att angripa för motståndarna. Men alla vi som läser Louise blogg är nog rörande överens om att allt för mycket socker i kosten är en väldigt viktig del av överviktsproblematiken.
För att njuta och må bra här i livet kan man ju använda andra metoder än just socker, som man tillslut dessutom mår dåligt av.
Ni har väl sett ”Sockerfilmen” som gick på SVT om hur han genom att enbart börja äta MAT med tillsatt socker, och inget godis, snabbt fick mätbart dålig hälsa.
http://www.svtplay.se/video/6614800/sockerfilmen/sockerfilmen-avsnitt-1